Publicerad i NR 4 2020 | ÅRG 25 (sida 1)
Av: Tuija Hilding-Rydevik, Urban Emanuelsson
Ett kvarts sekel. Så länge har SLU Centrum för biologisk mångfald (CBM) funnits, och varit en aktör i kunskapsproduktion om biologisk mångfald i Sverige. Idag finns fler samhällsaktörer som arbetar för biologisk mångfald jämfört med…
Publicerad i NR 2 2019 | ÅRG 24 (sida 6)
Naturbetesmarker spelar en viktig roll för den biologiska mångfalden idag, men också för vår kulturhistoria och för evolutionshistorien.
Publicerad i NR 4 2018 | ÅRG 23 (sida 14)
De flesta landskap har flera funktioner och har därigenom behov av både natur- och kulturmiljövård, i ett integrerat arbetssätt. Men samordningen är ofta svag, och man tappar därför i effektivitet. Ibland handlar det om kunskapsbrist,…
Publicerad i NR 3 2015 | ÅRG 20 (sida 5)
1980-talet kom med ett vaknande miljöintresse, men där inte särskilt mycket berörde biologisk mångfald och naturvård. Fokus låg på förgiftning, nedsmutsning, övergödning och försurning. I och med Riokonferensen 1992 kom artbevarande på agendan, och Sveriges…
Publicerad i NR 2 2015 | ÅRG 20 (sida 22)
Att forska kring historisk markanvändning kan låta världsfrånvänt, men det har allt oftare visat sig att sådan forskning kan få en påtagligt praktisk betydelse vid utformandet av ett miljömässigt och även ekonomiskt hållbart landskap. Ett…
Publicerad i NR 4 2011 | ÅRG 16 (sida 3)
Arbete med biologisk mångfald kan ta sig många skepnader. Den som tror att invandrares naturvanor inte hänger ihop med biologisk mångfald misstar sig, menar Urban Emanuelsson.
Publicerad i NR 4 1996 | ÅRG 1 (sida 2)
CBM ska engagera sig i både den vilda biodiversiteten (motsvarar till stor del naturvårdsarbetet) och den domesticerade mångfalden (tyngdpunkt på att förhindra genererosion hos domesticerade djur- och växter). Kunskapsutbytet och samarbetet mellan dessa två sidor…
Publicerad i NR 3 1996 | ÅRG 1 (sida 2)
Certifierad vardagsskog inte tillräcklig
Publicerad i NR 2 1996 | ÅRG 1 (sida 2)
Det nuvarande systemet för EU-stöd till jordbruket innebär att miljöstödet bara till hälften bekostas av EU, medan det allmänna jordbruksstödet bekostas fullt ut. Idén om att vända på steken skulle kunna vara ett ordentligt steg…
Publicerad i NR 1 1996 | ÅRG 1 (sida 2)
Den livsviktiga resursen biologisk mångfald har behandlats styvmoderligt under lång tid, både i Sverige och utomlands. Djur- och växtarter har utrotats, ekosystem har skadats svårt och genresurser har försvunnit. En ökande insikt bland våra politiker…
Publicerad i NR 3 1997 | ÅRG 2 (sida 2)
Det här numret av Biodiverse handlar om biologisk mångfald i urbana miljöer. De gröna områdena i eller nära våra tätorter är ganska speciella när det gäller just biodiversitet. För det första är de ofta mycket…
Publicerad i NR 2 1997 | ÅRG 2 (sida 5)
På senare år har ingen bok om ett naturområde i Sverige fått mig så intresserad och så angelägen att läsa vidare som Ottenby naturen och historien av Urban Ekstam, Nils Forshed och Olof Johansson (Triandrum…
Publicerad i NR 2 1997 | ÅRG 2 (sida 2)
Det finns en bred politisk samstämmighet i Sverige om att vi ska bevara den biologiska mångfalden i landet. Samtidigt läggs Naturvårdsverkets forskningsavdelning ner. Jag har svårt att se vilken konstruktiv strategi som ligger bakom nedläggningen.…
Publicerad i NR 1 1997 | ÅRG 2 (sida 2)
Vid den här tiden på året far många människor till fjälls för att nyttja vita vidder och branta backar. Mitt i sommaren kommer vandrarna och fiskarna, på hösten jägarna. Vid olika årstider besöks också fjällen…
Publicerad i NR 3 1998 | ÅRG 3 (sida 2)
Den biologiska mångfalden är hotad på många sätt. En del hot uppkommer genom drastiska och påtagliga förändringar, som när en naturskog huggs ner eller när betesdriften upphör i en trakt. Även vid direkta förgiftningsförlopp eller…
Publicerad i NR 2 1998 | ÅRG 3 (sida 2)
Temat för detta nummer är etnobiologi, dÊvÊs hur människan genom tiderna har nyttjat biodiversiteten. Mat har förstås alltid varit ett viktigt användningsområde. Det har inte bara varit några enstaka sädeslag och tamdjur som har varit…
Publicerad i NR 1 1998 | ÅRG 3 (sida 2)
Det här numret av Biodiverse handlar om undervisning och information inriktad på biologisk mångfald. Vi vill visa hur viktigt det är att kunskapen om den biologiska mångfalden når ut i samhället på olika sätt. Men…
Publicerad i NR 4 1999 | ÅRG 4 (sida 2)
Utdikning och torrläggning har förött många fina våtmarker i Sverige. Det var inte heller så länge sedan som utfyllnader av våtmarker var ett ganska naturligt sätt att skapa mark för till exempel bebyggelse. Som väl…
Publicerad i NR 3 1999 | ÅRG 4 (sida 2)
Under många år har det pågått en het diskussion om skydd av biodiversitet i skogen. Skogsbruket använde till helt nyligen metoder som inte precis var positiva för natur- och kulturvärdena. En omsvängning har skett och…
Publicerad i NR 2 1999 | ÅRG 4 (sida 2)
När vi i Sverige talar om biologisk mångfald på internationell nivå tänker vi ofta på regnskogar i Ostasien, savanner i Afrika eller korallrev i Indiska Oceanen. Ofta hoppar vi på något sätt över Europa (förutom…
Publicerad i NR 1 1999 | ÅRG 4 (sida 2)
För att möta de olika hoten mot den biologiska mångfalden i Sverige och i övriga världen görs en hel del insatser i form av tex naturskydd och bättre jord- och skogsbruk. Ofta kan det verka…
Publicerad i NR 4 2000 | ÅRG 5 (sida 2)
På 1970-talet upplevde jag en ökande turism i Torneträsk området. Många naturvårdare var oroade och trodde att ytterligare ett stort hot kommit till vår fjällvärld. Själv började jag forska på turistslitage. Sett i ett längre…
Publicerad i NR 3 2000 | ÅRG 5 (sida 2)
För att bevara och utveckla ett landskaps värden kan våra politiker utnyttja sig av olika former av styrmedel. Hur det kommer att gå för den biologiska mångfalden i framtiden är till mycket stor del beroende…
Publicerad i NR 2 2000 | ÅRG 5 (sida 2)
Världen är komplicerad. Vi blir alltmer beroende av in ternationell politik för att lyckas med bevarandet och det hållbara nyttjandet av den biologiska mångfalden i Sverige. I WTO:s (världshandelsorganisationens) förhandlingar ifrågasätter till exempel USA och…
Publicerad i NR 1 2000 | ÅRG 5 (sida 2)
Ett nytt miljöstödsystem för jordbruket håller på att tas fram av ”Utredningssverige”. Det är positivt för den biologiska mångfalden att man nu går vidare med en basersättning för betesmarker samt ett tilläggsstöd kopplat till gårdsvisa…
Publicerad i NR 3 2001 | ÅRG 6 (sida 2)
CBM har nu tillsammans med ett antal samarbetspartner lyckats färdigställa den första delen av tre i ett bokverk om etnobiologi i Sverige. Under arbetets gång har det blivit allt tydligare att tnobiologi är ett viktigt…
Publicerad i NR 3 2002 | ÅRG 7 (sida 2)
Att bevara och att långsiktigt på ett hållbar sätt nyttja den biologiska mångfalden är ett åtagande som huvuddelen av världens länder åtog sig på FN:s miljökonferens i Rio 1992. Nyligen har man upprepat detta åtagande…
Publicerad i NR 4 2002 | ÅRG 7 (sida 2)
Förre miljöministern Kjell Larsson lade i våras fram en idéskrivelse till Riksdagen om svensk naturvårds framtid. Det var en riktigt bra skrivelse. Den visade att naturvård inte bara är något för en grupp naturmuppar eller…
Publicerad i NR 4 2001 | ÅRG 6 (sida 2)
Här på ledarplats har jag tidigare främst skrivit om hur vi kan bevara och hållbart nyttja den biologiska mångfalden. Det är en hel del organisationer och myndigheter som sysslar med biologisk mångfald. Hur har då…
Publicerad i NR 1 2002 | ÅRG 7 (sida 2)
Verkligheten kan beskrivas på olika sätt. Vissa hävdar att det går utför med naturvården i skogen. Andra vill hellre peka på den positiva naturvårdsutvecklingen inom sektorn under 1990-talet. Vem har rätt? Skogsstyrelsen och Naturvårdsverket presenterade…
Publicerad i NR 2 2002 | ÅRG 7 (sida 2)
Det finns ett antal svenska kommuner som har lyckats mycket bra med sin naturvård. Några exempel är Kristianstad, Lund och Kungsör. Bakom framgångarna står eldsjälar och ofta starka lokala naturvårdsopinioner. Riktig fart på arbetet har…
Publicerad i NR 3 2002 | ÅRG 7 (sida 2)
Att bevara och att långsiktigt på ett hållbar sätt nyttja den biologiska mångfalden är ett åtagande som huvuddelen av världens länder åtog sig på FN:s miljökonferens i Rio 1992. Nyligen har man upprepat detta åtagande…
Publicerad i NR 4 2002 | ÅRG 7 (sida 2)
Förre miljöministern Kjell Larsson lade i våras fram en idéskrivelse till Riksdagen om svensk naturvårds framtid. Det var en riktigt bra skrivelse. Den visade att naturvård inte bara är något för en grupp naturmuppar eller…
Publicerad i NR 1 2003 | ÅRG 8 (sida 2)
Främmande arter som kommer in i Sverige kan väcka mycket olika känslor. En spontant hitflugen vadare från östra Sibirien, t.ex. en skedsnäppa, skulle väcka stor positiv uppmärksamhet. Fågelskådare skulle vallfärda och trycket på t.ex. hyrbilsfirmor…
Publicerad i NR 2 2008 | ÅRG 13 (sida 2)
Ordet miljökonsekvensbeskrivning (MKB) kan låta byråkratiskt, men väl använt är MKB:n ett viktigt redskap som kan vara till stor nytta i arbetet med att bevara och hållbart nyttja den biologiska mångfalden. MKB har använts i…
Publicerad i NR 3 2003 | ÅRG 8 (sida 2)
Det har diskuterats i vilken omfattning vi behöver hela den biologiska mångfalden. Man frestas lätt att tro att det för det dagliga livet kanske är tillräckligt med djur, som ko och gris, några sädesslag, gran,…
Publicerad i NR 1 2004 | ÅRG 9 (sida 2)
Naturvårdsverket har utvecklat ett förslag till 16:e miljömål för vilket remisstiden precis har gått ut. I förslaget ingår också flera klassiska naturvårdsmål, bl.a. ett delmål som lite otydligt gäller pedagogik och information om biodiversitet. Jag…
Publicerad i NR 2 2004 | ÅRG 9 (sida 2)
Regering och Riksdag har beslutat om femton övergripande miljömål av vilka några är ganska ambitiösa. Förhoppningsvis beslutas det också snart om ytterligare ett sextonde miljömål med biologisk mångfald i fokus. Alla dessa miljömål är i…
Publicerad i NR 3 2004 | ÅRG 9 (sida 12)
Den traditionella europeiska naturvården har inte ägnat sig särskilt mycket åt naturbetesmarker. Man har snarare haft skogar, fjällområden och våtmarker i fokus.
Publicerad i NR 3 2004 | ÅRG 9 (sida 2)
Naturbetesmarker räknas ofta som mycket tilltalande marker och många människor uppskattar att få vandra i en ekhage eller på en enefälad. De fyller således en viktig funktion för rekreation och friluftsliv och utgör samtidigt miljöer…
Publicerad i NR 2 2005 | ÅRG 10 (sida 2)
Det är lätt att instämma i storslagna uttalanden om att vi måste ha en hållbar utveckling såväl i Sverige som i världen när det gäller ekologi, ekonomi och det sociala området. När sedan dessa storslagna…
Publicerad i NR 3 2005 | ÅRG 10 (sida 2)
Får vi presentera: Biodiverse på ett nytt sätt! Efter att i nästan tio år haft samma form, men naturligtvis med ett skiftande innehåll, förnyar vi oss nu och gör om hela layouten. Dessutom blir det…
Publicerad i NR 4 2005 | ÅRG 10 (sida 2)
Genom åren har jag fått besvara olika varianter av frågan ”vad skall vi med biologisk mångfald till?” Jag tycker frågan är en utmaning, och svaret blir lite olika beroende på i vilket sammanhang den ställs.…
Publicerad i NR 1 2006 | ÅRG 11 (sida 2)
Olika människors intresse för natur och biologisk mångfald kan se mycket olika ut. Det är inte ovanligt att en person säger sig ha ett stort naturintresse, utan att kunna särskilt många arter. Man uttrycker sig…
Publicerad i NR 1 2006 | ÅRG 11 (sida 4)
En av vår tids största allmänbiologer är borta. Börge Pettersson såg det lilla såväl som det stora i sin biologiska omgivning och brann för att ge liv åt alla organismer i ord och handling.
Publicerad i NR 2 2006 | ÅRG 11 (sida 2)
På sidan här intill ser du ett i mitt tycke alldeles fantastiskt exempel på initiativ som gör att vi kan lära känna havet lite bättre. Det är kanske inte så konstigt att kunskapen om den…
Publicerad i NR 3 2006 | ÅRG 11 (sida 2)
I Sverige har det länge varit självklart att staten förvaltar och bestämmer över gemensamma områden. Eller länge och länge, det är väl för de senaste generationerna som det har blivit fullständigt självklart. Och vem skulle…
Publicerad i NR 4 2006 | ÅRG 11 (sida 2)
Det står alltmer klart att jordbruksmarken i Sverige inte är en överskottsresurs. Inte minst i debatten om bioenergin uppmärksammas detta faktum. Det är många funktioner som landskapet ska stå för och vi behöver en planering…
Publicerad i NR 1 2007 | ÅRG 12 (sida 2)
Linné fyller 300 år i år. Hans insatser kan knappast överskattas. Det är fullt medvetet som jag inte preciserar närmare inom vilket område hans insatser är så betydande – han var en stor föregångare på…
Publicerad i NR 2 2007 | ÅRG 12 (sida 2)
Det har blivit dags att återigen presentera Centrum för biologisk mångfald. Vad har vi gjort, vad ser vi framför oss, vilka är vi och hur jobbar vi? Centrum för biologisk mångfald startade 1995. Sedan Biodiverse…
Publicerad i NR 4 2007 | ÅRG 12 (sida 9)
Centrum för biologisk mångfald (CBM) har till uppgift att samordna forskning och bidra med kunskap kring biologisk mångfald. Hur mycket åsikter kan och bör CBM ha i svensk och internationell naturvårdspolitik? Urban Emanuelsson, föreståndare för…
Publicerad i NR 4 2007 | ÅRG 12 (sida 2)
Under hösten som gått har saker inträffat som kommer att få stort inflytande över hur Sveriges naturvård utvecklas under lång tid framöver. För det första har regeringen lagt en ny budget. Som många vet vid…
Publicerad i NR 1 2008 | ÅRG 13 (sida 3)
Behovet av biobränsle ökar och konkurrensen om marken hårdnar. Finns det ändå sätt att kombinera ökad produktion av biobränsle med bevarande av biologisk mångfald?
Publicerad i NR 2 2008 | ÅRG 13 (sida 4)
Av: Urban Emanuelsson, Åke Berg
Forskningsprogrammet HagmarksMistra (Skötsel av ängs- och hagmarker – ekonomi och ekologi) har tagit ett unikt tvärvetenskapligt grepp om naturbetesmarkernas förutsättningar. Efter sju år avslutas nu programmet och resultaten sammanfattas bland annat i en nyutkommen bok.
Publicerad i NR 2 2008 | ÅRG 13 (sida 2)
Naturbetesmarker är en av de rikaste biotoperna i världen, räknat i antalet kärlväxtarter per kvadratmeter. Många insekter, fåglar och svampar är också knutna till naturbetesmarker som därför är mycket värdefulla ur naturvårdssynpunkt. Många europeiska länder…
Publicerad i NR 3 2008 | ÅRG 13 (sida 2)
Precis som landområden fyller vattenmiljöerna många livsviktiga funktioner. Från CBM har vi länge jobbat intensivt med bland annat jordbrukslandskapet och specifikt betesmarker med alla de biologiska, sociala och ekonomiska värden som finns där. Vattensystem utgör…
Publicerad i NR 4 2008 | ÅRG 13 (sida 2)
Biologisk mångfald är basen för hela vår existens. Jag skulle kunna upprepa det, men den läsare som inte tog det till sig första gången gör det nog heller inte den andra. Och det är det…
Publicerad i NR 1 2005 | ÅRG 10 (sida 2)
Växthuseffekten verkar inte längre bara vara en teoretisk konstruktion, även om klimatforskarna ofta framhåller att de senaste årens allt högre temperaturer ligger inom ramen för vad som kan vara en naturlig variation. Dagens klimatmodeller pekar…
