Tuija Hilding-Rydevik

Publicerad i NR 4 2020 | ÅRG 25 (sida 1)

Alltid redo för förändring

Av: Tuija Hilding-Rydevik, Urban Emanuelsson

Ett kvarts sekel. Så länge har SLU Centrum för biologisk mångfald (CBM) funnits, och varit en aktör i kunskapsproduktion om biologisk mångfald i Sverige. Idag finns fler samhällsaktörer som arbetar för biologisk mångfald jämfört med när CBM började sitt arbete 1995. Kunskapsnivån är också högre. Det har på CBM funnits en unik varaktighet, då centret i huvudsak letts av endast två föreståndare. Här delar dessa två, Urban Emanuelsson och Tuija Hilding-Rydevik, sina tankar om var CBM står idag.

Läs artikel Läs artikel som PDF
Publicerad i NR 3 2020 | ÅRG 25 (sida 2)

Ledare: Mindre ljus och mer upplysning behövs

Av: Tuija Hilding-Rydevik

Vårt konstgjorda ljus är gott – vi människor behöver det, som de utpräglade dagdjur vi är, för att kunna se i natten för säkerheten i städerna och på bilvägarna, och för att vi tycker det är fint med upplysta husfasader och trädgårdar. Men, ljuset är inte alltid gott för djur och växter. För utpräglade nattdjur (till exempel fladdermöss som varit nattdjur sedan dinosauriernas tid) är de negativa konsekvenserna stora...

Läs artikel Läs artikel som PDF
Publicerad i NR 2 2020 | ÅRG 25 (sida 7)

Goda intentioner som reser frågor

Av: Torbjörn Ebenhard, Tuija Hilding-Rydevik

Praktiken att kompensera för exploatering innehåller såväl goda ansatser som fallgropar. Hur viktar vi vinst mot förlust, när det inte finns ett enkelt sätt att mäta biodiversitet? Det är bara en av de frågor som man måste ställa sig, när man arbetar med ekologisk kompensa¬tion. Med detta nummer av Biodiverse vill vi lyfta dessa frågor till vidare diskussion. Även om exploatering kanske aldrig kommer kunna kompenseras fullt ut, kan det måhända vara den bästa vägen framåt för att ge både samhällsintressen och naturhänsyn utrymme?

Läs artikel Läs artikel som PDF
Publicerad i NR 2 2020 | ÅRG 25 (sida 2)

Ledare: Vilken natur vill vi ha?

Av: Tuija Hilding-Rydevik

Det som benämndes Supermiljöåret för biologisk mångfald blev satt på paus på grund av den pandemi som Sverige och världen fortfarande befinner sig i på grund av covid-19...

Läs artikel Läs artikel som PDF
Publicerad i NR 1 2020 | ÅRG 25 (sida 16)

SoLen lyser på CBM

Av: Tuija Hilding-Rydevik, Lars Johansson

Från årsskiftet har CBM ”flyttat in” hos institutionen för stad och land vid SLU. Det är en stor institution som redan sedan tidigare huserar granne med CBM i Ulls hus i Ultuna.

Läs artikel Läs artikel som PDF
Publicerad i NR 1 2020 | ÅRG 25 (sida 2)

Ledare: Mot en bra framtid!

Av: Tuija Hilding-Rydevik

”Häng med oss mot en bättre framtid” sa reklamen som poppade upp när jag läste morgontidningen i mobilen. Och det är ju detta vi behöver. Att många ”hänger med” i arbetet med att bevara och hållbart använda mångfalden i naturen (arterna, ekosystemen, generna).

Läs artikel Läs artikel som PDF
Publicerad i NR 4 2019 | ÅRG 24 (sida 16)

Ansvaret för biologisk mångfald

Av: Tuija Hilding-Rydevik, Torbjörn Ebenhard

Vem har ansvar för att minska förlusten av biologisk mångfald? Eller för att kompensera för den förlust som redan är gjord? Det finns en latent ansvarskänsla hos många av oss, men samhällsstrukturer och brist på insikt över lägets allvar, gör det svårt för många att genomföra en nödvändig omställning. Här finns olika sätt att resonera om vem som bär ansvaret för att minska artförlusten.

Läs artikel Läs artikel som PDF
Publicerad i NR 4 2019 | ÅRG 24 (sida 2)

Ledare: Politiska mål färdas i en omskapande samhällelig process

Av: Tuija Hilding-Rydevik

Teorin om hur politik ska genomföras sågs i början av 1950-talet som en linjär process. Idéerna uppifrån skulle rena och klara färdas ner genom systemet och leda till förväntade resultat. Senare forskning inom bland annat statsvetenskap har dock visat att politiska mål och lagstiftning alltid kan tolkas och omtolkas av genomförande organisationer, tjänstemän med flera.

Läs artikel Läs artikel som PDF
Publicerad i NR 2 2019 | ÅRG 24 (sida 2)

Ledare: ”Det är inte självklart”

Av: Tuija Hilding-Rydevik

Kopplingen mellan maten vi äter och klimatförändringar har till stora delar sjunkit in och påverkar redan flera människors livsstil, konsumtion och produktion. Det är dock inte lika tydligt och självklart för alla att biologisk mångfald påverkar och påverkas av produktion, försäljning, och konsumtion av mat.

Läs artikel Läs artikel som PDF
Publicerad i NR 1 2019 | ÅRG 24 (sida 2)

Ledare: Ansvar och rättigheter

Av: Tuija Hilding-Rydevik

Som pendelresenär ca 4 timmar om dagen sedan 2006 (cykel eller tunnelbana till Centralen i Stockholm, SJ-tåg från Stockholm till Uppsala, buss från Uppsala centralstation till SLU campus Ultuna) kan jag inte låta bli att notera medtrafikanternas beteenden...

Läs artikel Läs artikel som PDF
Publicerad i NR 2 2018 | ÅRG 23 (sida 2)

Ledare: Om oss, kvarkar och natursyn

Av: Tuija Hilding-Rydevik

Jag och du, alla människor, naturen och allt på jorden byggs upp av det vi idag ser som den minsta beståndsdelen av materien, kvarkar. Allt levande på jorden – jag, du, alla människor, naturens växter och djur – ingår i cirkulationen av vatten, näringsämnen, med mera, det vill säga det kretslopp som driver livssystemet jorden.

Läs artikel Läs artikel som PDF
Publicerad i NR 4 2017 | ÅRG 22 (sida 2)

Ledare: “Gråter du om kvällen?”

Av: Tuija Hilding-Rydevik

Hur omfattande och välstrukturerad är din kunskap om arters försvinnande? Kan du definiera till exempel begreppen utdöende, utrotning och utdöendeskuld samt funktionellt, evolutionärt och kommersiellt utdöende? Vet du hur många arter som har dött ut, i vilken takt och av vilka orsaker? Och hur informerad är du om betydelsen av utdöendet för ekosystem, människor och samhällen?

Läs artikel Läs artikel som PDF
Publicerad i NR 2 2017 | ÅRG 22 (sida 18)

Breddade perspektiv – en nyckel till förändring

Av: Anna Westin, Tuija Hilding-Rydevik

CBM har sedan sin start för 20 år sedan fokuserat på forskning och uppdrag som rör relationen mellan människan och den biologiska mångfalden. En ökad förståelse för den relationen ger nycklar till förändring mot ett mer hållbart samhälle.

Läs artikel Läs artikel som PDF
Publicerad i NR 2 2017 | ÅRG 22 (sida 16)

Biologisk mångfald i politik och praktik

Av: Tuija Hilding-Rydevik

Centrum för biologisk mångfald, CBM, inrättades år 1995 på initiativ av regeringen som ett uppdrag till SLU och Uppsala universitet i syfte att bidra till Sveriges genomförande av Konventionen om biologisk mångfald (CBD). CBM vill öka förståelsen för biologisk mångfald som samhällsfråga och har sedan starten arbetat tvärvetenskapligt och tillsammans med beslutsfattare samt andra aktörer.

Läs artikel Läs artikel som PDF
Publicerad i NR 2 2017 | ÅRG 22 (sida 2)

Ledare: Den viktiga mångfalden

Av: Tuija Hilding-Rydevik

Hur kan vi förstå ett samhälleligt problem som förlust av biologisk mångfald? Brist på grundläggande ekologisk information? Resultat av vårt globala neoliberala ekonomiska system? Dålig kunskap hos planerare och beslutsfattare samt allmänhet? Våra livsstilar?

Läs artikel Läs artikel som PDF
Publicerad i NR 1 2017 | ÅRG 22 (sida 1)

Biologisk mångfald mitt i strömmen

Av: Tuija Hilding-Rydevik

Hur kan biologisk mångfald, klimat och andra viktiga miljö- och naturvårdsfrågor hamna mitt i samhällsströmmen, inte bredvid? Frågan diskuteras nu inom forskning och praktik internationellt under rubriken mainstreaming.

Läs artikel Läs artikel som PDF
Publicerad i NR 1 2017 | ÅRG 22 (sida 4)

I kunskapens tjänst med kommunikation som gemensam nämnare

Av: Eva Sandberg, Tuija Hilding-Rydevik

Sverige – ett land med stolta traditioner och hög svansföring när det kommer till natur- och miljövård. Eller? Det är fortfarande långt kvar till att nå miljömålen och många mörka moln hotar på miljöhimlen. I det viktiga förändringsarbete som vi står inför är ökad kunskap en viktig nyckel, men lika viktigt är kanske kommunikation och dialog utifrån den kunskap vi har idag. Vi som arbetar i gränslandet mellan forskning, myndigheter och omvärld har därför en stor uppgift i att bidra till processer som utvecklar den kommunikation om natur- och kulturarv som ökar viljan att agera för att hållbart bruka och förvalta vår natur.

Läs artikel Läs artikel som PDF
Publicerad i NR 1 2017 | ÅRG 22 (sida 2)

Ledare: Kommunikation som gör skillnad

Av: Tuija Hilding-Rydevik, Eva Sandberg

Vid kaffeautomaten för drygt ett år sedan började vi tala om att göra något tillsammans. Centrum för biologisk mångfald och Centrum för naturvägledning är två väletablerade kunskapscentra, som finns vid samma fakultet och under samma tak i Ulls hus på SLU i Ultuna, Uppsala.

Läs artikel Läs artikel som PDF
Publicerad i NR 4 2016 | ÅRG 21 (sida 2)

Ledare: Nyfikenhet och samhällsnytta

Av: Tuija Hilding-Rydevik

Jorden är rund och inte platt, i det som förut ansågs vara tom rymd finns det materia, liv på jorden började med encelliga organismer, atomen är delbar och vi har idag identifierat så kallade elementarpartiklar av olika slag och som anses utgöra materiens minsta beståndsdelar. Så kan vi fortsätta att beskriva den kunskap som den så kallade fria nyfikenhetsforskningen eller grundforskningen levererar...

Läs artikel Läs artikel som PDF
Publicerad i NR 3 2016 | ÅRG 21 (sida 11)

”Tusen blommor blommar” Ekosystemtjänster i praktiken

Av: Tuija Hilding-Rydevik, Malgorzata Blicharska

Begreppet ekosystemtjänster ska nu integreras på olika nivåer i arbetet med miljö- och naturvård. Men hur fungerar det i realiteten? I ett projekt för Naturvårdsverket har vi samlat erfarenheter av att praktiskt använda begreppet ekosystemtjänster i planering och beslutsfattande i Sverige.

Läs artikel Läs artikel som PDF
Publicerad i NR 2 2016 | ÅRG 21 (sida 2)

Ledare: Vad är oönskad biologisk mångfald?

Av: Tuija Hilding-Rydevik

Detta temanummer om oönskad biologisk mångfald exemplifierar en mängd intressanta och generella frågeställningar. Det är tydligt att problem kopplade till biologisk mångfald är samhällsproblem...

Läs artikel Läs artikel som PDF
Publicerad i NR 1 2016 | ÅRG 21 (sida 2)

Ledare: Jorden, klimatet och biologisk mångfald

Av: Tuija Hilding-Rydevik

År 1990 kom FN:s forskningspanel IPCC (Intergovernmental Panel on Climate Change) med rapporter om att människan starkt påverkar klimatet. Sedan dess har så kallade partsmöten hållits (COP – Conference of the Parties) som en följd av den konvention (UNFCCC – United Nations Framework Convention on Climate Change) som antogs 1994. Idag har 195 länder ratificerat konventionen. År 2015 hölls den tjugoförsta COP:en i Paris och resulterade i det nya klimatavtalet.

Läs artikel Läs artikel som PDF
Publicerad i NR 3 2015 | ÅRG 20 (sida 2)

Ledare: Samhället, forskningen och CBM

Av: Tuija Hilding-Rydevik

Detta jubileumsnummer av Biodiverse visar upp CBM:s 20-åriga och rika verksamhet 1995-2015. Den har bestått av en mångfald av svenska och internationella insatser inom forskning, utredning, utbildning, information, kommunikation, publikation, tvärvetenskap och samverkan med en mängd olika intressenter i Sverige och internationellt.

Läs artikel Läs artikel som PDF
Publicerad i NR 3 2015 | ÅRG 20 (sida 16)

Samverkan– för vad och för vem?

Av: Tuija Hilding-Rydevik

Samverkan med samhället utanför akademin är ett mål för alla universitet och högskolor i Sverige, förankrat i högskolelagen. En angelägen fråga är hur detta ska ske. Ska samhället utanför akademin konsulteras eller integreras? Utveckling av samverkan och former för transdisciplinär kunskapsproduktion måste ske kontinuerligt. Diskussionen om samverkan sätter ljus på grundläggande frågor om vad universitetens roll i samhället kan och bör vara och vad som utgör viktiga kvaliteter i forskningen.

Läs artikel Läs artikel som PDF
Publicerad i NR 3 2015 | ÅRG 20 (sida 10)

Framtiden, forskningen och CBM

Av: Torbjörn Ebenhard, Tuija Hilding-Rydevik

I samhällets ansträngningar att skapa hållbara förhållningssätt till och användning av biologisk mångfald, är CBM en aktiv part. En utmaning inför framtiden är att tydliggöra samhällets beroende av biologisk mångfald och hitta nya sätt att ta sig an problemen kopplade till förlusten av densamma. Att se biologisk mångfald som en angelägen samhällsfråga – inte bara en fråga för miljösektorn.

Läs artikel Läs artikel som PDF
Publicerad i NR 1 2015 | ÅRG 20 (sida 2)

Ledare: Värden som behöver lyftas eller luftas.

Av: Tuija Hilding-Rydevik

Det är förstås självklart att vi som professionella och privata människor gör värderingar som en del i vår vardag. Det vore naivt att tro att alla våra värderingar skulle gå att lägga i dagen och analysera i syfte att göra alla värderingar transparenta.

Läs artikel Läs artikel som PDF
Publicerad i NR 1 2014 | ÅRG 19 (sida 1)

”Ekosystemtjänst” – hjälp eller stjälp?

Av: Tuija Hilding-Rydevik

Hur naturen ska värderas är en pågående diskussion i sammanhang där miljöfrågor hanteras. Många av de ”tjänster” som naturen med alla djur och växter utför, kan man sätta en prislapp på. Men långt i från allt går att värderas i pengar.

Läs artikel Läs artikel som PDF
Publicerad i NR 1 2014 | ÅRG 19 (sida 1)

Ledare

Av: Tuija Hilding-Rydevik

Bin, humlor, fladdermöss med flera står till tjänst med och bistår mänskligheten med pollinering. Det är en funktion som inte vi människor på konstlad väg kan åstadkomma mer än till en mycket liten del. Det finns idag hot mot sådana omistliga tjänster men glädjande nog så uppmärksammas hoten inom bland annat forskningen och politiken. I detta nummer av Biodiverse beskrivs hoten men också åtgärder och möjligheter att gynna de vilda och tama pollinatörer vi inte kan leva utan.

Läs artikel Läs artikel som PDF
Publicerad i NR 1 2013 | ÅRG 18 (sida 26)

Hur skapar vi ett effektivt deltagande?

Av: Håkan Tunón, Tuija Hilding-Rydevik

I FN:s Konvention om biologisk mångfald (CBD) framhålls vikten av att möjliggöra ett fullt och effektivt deltagande för urfolks- och lokala samhällen i beslutsprocesserna. Syftet är bland annat att skapa lokal delaktighet samt att dra nytta av lokal och traditionell kunskap. Men villkoren för deltagande ser mycket olika ut idag.

Läs artikel Läs artikel som PDF
Publicerad i NR 1 2013 | ÅRG 18 (sida 2)

Det begreppsligt ogripbara och praktiskt oklara

Av: Tuija Hilding-Rydevik

Vad menar vi att kunskap är? Hur vet man när integrering av kunskap har skett? Vad menar vi att vi faktiskt – i praktiken – ska göra när vi talar om att integrera kunskap? Om…

Läs artikel Läs artikel som PDF
Publicerad i NR 4 2011 | ÅRG 16 (sida 9)

HumSam självklart i naturvården

Av: Tuija Hilding-Rydevik

Behöver man argumentera för samhällsvetenskapernas och humaniorans plats i naturvårdsforskningen, eller är det att sparka in en öppen dörr? CBM:s föreståndare tar sats och lyfter kängan.

Läs artikel Läs artikel som PDF