Publicerad i NR 3 2026 | ÅRG 31 (sida 18)
Hur skapar vi den samhällstransformation som krävs för att hejda förlusten av biologisk mångfald? Frågan står i centrum för både forskning och politik. Men när orsakerna är komplexa och involverar allt från värderingar och maktrelationer…
Publicerad i NR 4 2020 | ÅRG 25 (sida 1)
Av: Tuija Hilding-Rydevik, Urban Emanuelsson
Ett kvarts sekel. Så länge har SLU Centrum för biologisk mångfald (CBM) funnits, och varit en aktör i kunskapsproduktion om biologisk mångfald i Sverige. Idag finns fler samhällsaktörer som arbetar för biologisk mångfald jämfört med…
Publicerad i NR 3 2020 | ÅRG 25 (sida 2)
Vårt konstgjorda ljus är gott – vi människor behöver det, som de utpräglade dagdjur vi är, för att kunna se i natten för säkerheten i städerna och på bilvägarna, och för att vi tycker det…
Publicerad i NR 2 2020 | ÅRG 25 (sida 7)
Av: Torbjörn Ebenhard, Tuija Hilding-Rydevik
Praktiken att kompensera för exploatering innehåller såväl goda ansatser som fallgropar. Hur viktar vi vinst mot förlust, när det inte finns ett enkelt sätt att mäta biodiversitet? Det är bara en av de frågor som…
Publicerad i NR 2 2020 | ÅRG 25 (sida 2)
Det som benämndes Supermiljöåret för biologisk mångfald blev satt på paus på grund av den pandemi som Sverige och världen fortfarande befinner sig i på grund av covid-19...
Publicerad i NR 1 2020 | ÅRG 25 (sida 16)
Av: Tuija Hilding-Rydevik, Lars Johansson
Från årsskiftet har CBM ”flyttat in” hos institutionen för stad och land vid SLU. Det är en stor institution som redan sedan tidigare huserar granne med CBM i Ulls hus i Ultuna.
Publicerad i NR 1 2020 | ÅRG 25 (sida 2)
”Häng med oss mot en bättre framtid” sa reklamen som poppade upp när jag läste morgontidningen i mobilen. Och det är ju detta vi behöver. Att många ”hänger med” i arbetet med att bevara och…
Publicerad i NR 4 2019 | ÅRG 24 (sida 16)
Av: Tuija Hilding-Rydevik, Torbjörn Ebenhard
Vem har ansvar för att minska förlusten av biologisk mångfald? Eller för att kompensera för den förlust som redan är gjord? Det finns en latent ansvarskänsla hos många av oss, men samhällsstrukturer och brist på…
Publicerad i NR 4 2019 | ÅRG 24 (sida 2)
Teorin om hur politik ska genomföras sågs i början av 1950-talet som en linjär process. Idéerna uppifrån skulle rena och klara färdas ner genom systemet och leda till förväntade resultat. Senare forskning inom bland annat…
Publicerad i NR 2 2019 | ÅRG 24 (sida 2)
Kopplingen mellan maten vi äter och klimatförändringar har till stora delar sjunkit in och påverkar redan flera människors livsstil, konsumtion och produktion. Det är dock inte lika tydligt och självklart för alla att biologisk mångfald…
Publicerad i NR 1 2019 | ÅRG 24 (sida 2)
Som pendelresenär ca 4 timmar om dagen sedan 2006 (cykel eller tunnelbana till Centralen i Stockholm, SJ-tåg från Stockholm till Uppsala, buss från Uppsala centralstation till SLU campus Ultuna) kan jag inte låta bli att…
Publicerad i NR 2 2018 | ÅRG 23 (sida 2)
Jag och du, alla människor, naturen och allt på jorden byggs upp av det vi idag ser som den minsta beståndsdelen av materien, kvarkar. Allt levande på jorden – jag, du, alla människor, naturens växter…
Publicerad i NR 4 2017 | ÅRG 22 (sida 2)
Hur omfattande och välstrukturerad är din kunskap om arters försvinnande? Kan du definiera till exempel begreppen utdöende, utrotning och utdöendeskuld samt funktionellt, evolutionärt och kommersiellt utdöende? Vet du hur många arter som har dött ut,…
Publicerad i NR 2 2017 | ÅRG 22 (sida 18)
Av: Anna Westin, Tuija Hilding-Rydevik
CBM har sedan sin start för 20 år sedan fokuserat på forskning och uppdrag som rör relationen mellan människan och den biologiska mångfalden. En ökad förståelse för den relationen ger nycklar till förändring mot ett…
Publicerad i NR 2 2017 | ÅRG 22 (sida 16)
Centrum för biologisk mångfald, CBM, inrättades år 1995 på initiativ av regeringen som ett uppdrag till SLU och Uppsala universitet i syfte att bidra till Sveriges genomförande av Konventionen om biologisk mångfald (CBD). CBM vill…
Publicerad i NR 2 2017 | ÅRG 22 (sida 2)
Hur kan vi förstå ett samhälleligt problem som förlust av biologisk mångfald? Brist på grundläggande ekologisk information? Resultat av vårt globala neoliberala ekonomiska system? Dålig kunskap hos planerare och beslutsfattare samt allmänhet? Våra livsstilar?
Publicerad i NR 1 2017 | ÅRG 22 (sida 1)
Hur kan biologisk mångfald, klimat och andra viktiga miljö- och naturvårdsfrågor hamna mitt i samhällsströmmen, inte bredvid? Frågan diskuteras nu inom forskning och praktik internationellt under rubriken mainstreaming.
Publicerad i NR 1 2017 | ÅRG 22 (sida 4)
Av: Eva Sandberg, Tuija Hilding-Rydevik
Sverige – ett land med stolta traditioner och hög svansföring när det kommer till natur- och miljövård. Eller? Det är fortfarande långt kvar till att nå miljömålen och många mörka moln hotar på miljöhimlen. I…
Publicerad i NR 1 2017 | ÅRG 22 (sida 2)
Av: Tuija Hilding-Rydevik, Eva Sandberg
Vid kaffeautomaten för drygt ett år sedan började vi tala om att göra något tillsammans. Centrum för biologisk mångfald och Centrum för naturvägledning är två väletablerade kunskapscentra, som finns vid samma fakultet och under samma…
Publicerad i NR 4 2016 | ÅRG 21 (sida 2)
Jorden är rund och inte platt, i det som förut ansågs vara tom rymd finns det materia, liv på jorden började med encelliga organismer, atomen är delbar och vi har idag identifierat så kallade elementarpartiklar…
Publicerad i NR 3 2016 | ÅRG 21 (sida 11)
Av: Tuija Hilding-Rydevik, Malgorzata Blicharska
Begreppet ekosystemtjänster ska nu integreras på olika nivåer i arbetet med miljö- och naturvård. Men hur fungerar det i realiteten? I ett projekt för Naturvårdsverket har vi samlat erfarenheter av att praktiskt använda begreppet ekosystemtjänster…
Publicerad i NR 2 2016 | ÅRG 21 (sida 2)
Detta temanummer om oönskad biologisk mångfald exemplifierar en mängd intressanta och generella frågeställningar. Det är tydligt att problem kopplade till biologisk mångfald är samhällsproblem...
Publicerad i NR 1 2016 | ÅRG 21 (sida 2)
År 1990 kom FN:s forskningspanel IPCC (Intergovernmental Panel on Climate Change) med rapporter om att människan starkt påverkar klimatet. Sedan dess har så kallade partsmöten hållits (COP – Conference of the Parties) som en följd…
Publicerad i NR 3 2015 | ÅRG 20 (sida 2)
Detta jubileumsnummer av Biodiverse visar upp CBM:s 20-åriga och rika verksamhet 1995-2015. Den har bestått av en mångfald av svenska och internationella insatser inom forskning, utredning, utbildning, information, kommunikation, publikation, tvärvetenskap och samverkan med en…
Publicerad i NR 3 2015 | ÅRG 20 (sida 16)
Samverkan med samhället utanför akademin är ett mål för alla universitet och högskolor i Sverige, förankrat i högskolelagen. En angelägen fråga är hur detta ska ske. Ska samhället utanför akademin konsulteras eller integreras? Utveckling av…
Publicerad i NR 3 2015 | ÅRG 20 (sida 10)
Av: Torbjörn Ebenhard, Tuija Hilding-Rydevik
I samhällets ansträngningar att skapa hållbara förhållningssätt till och användning av biologisk mångfald, är CBM en aktiv part. En utmaning inför framtiden är att tydliggöra samhällets beroende av biologisk mångfald och hitta nya sätt att…
Publicerad i NR 1 2015 | ÅRG 20 (sida 2)
Det är förstås självklart att vi som professionella och privata människor gör värderingar som en del i vår vardag. Det vore naivt att tro att alla våra värderingar skulle gå att lägga i dagen och…
Publicerad i NR 1 2014 | ÅRG 19 (sida 1)
Hur naturen ska värderas är en pågående diskussion i sammanhang där miljöfrågor hanteras. Många av de ”tjänster” som naturen med alla djur och växter utför, kan man sätta en prislapp på. Men långt i från…
Publicerad i NR 1 2014 | ÅRG 19 (sida 1)
Bin, humlor, fladdermöss med flera står till tjänst med och bistår mänskligheten med pollinering. Det är en funktion som inte vi människor på konstlad väg kan åstadkomma mer än till en mycket liten del. Det…
Publicerad i NR 1 2013 | ÅRG 18 (sida 26)
Av: Håkan Tunón, Tuija Hilding-Rydevik
I FN:s Konvention om biologisk mångfald (CBD) framhålls vikten av att möjliggöra ett fullt och effektivt deltagande för urfolks- och lokala samhällen i beslutsprocesserna. Syftet är bland annat att skapa lokal delaktighet samt att dra…
Publicerad i NR 1 2013 | ÅRG 18 (sida 2)
Vad menar vi att kunskap är? Hur vet man när integrering av kunskap har skett? Vad menar vi att vi faktiskt – i praktiken – ska göra när vi talar om att integrera kunskap? Om…
Publicerad i NR 4 2011 | ÅRG 16 (sida 9)
Behöver man argumentera för samhällsvetenskapernas och humaniorans plats i naturvårdsforskningen, eller är det att sparka in en öppen dörr? CBM:s föreståndare tar sats och lyfter kängan.
