Publicerad i NR 3 2016 | ÅRG 21 (sida 1)
<p>Att leva med, av och i jordens biologiska mångfald – att ”mainstreama”, eller integrera biologisk mångfald i vår vardag, professionellt och privat. Det är dit vi måste komma. För att skapa kunskap och förståelse för betydelsen av de processer som ger liv och förutsättningar för liv och samhällen på planeten jorden.</p>
Publicerad i NR 3 2016 | ÅRG 21 (sida 1)
<p>Vilken roll har skogen när vi pratar om ekosystemtjänster och klimatnytta? Skogen är en spelplats för politiska, ekonomiska, sociala och kulturella intressen, och frågan om skogens roll i vår tids brännande miljöfrågor inbegriper faktorer som ligger utanför den traditionella skogssektorn. Globala utmaningar som klimatförändringar och energibehov, resurstillgångar och inte minst en allt större utarmning av biologisk mångfald har förändrat förutsättningarna på relativt kort tid...</p>
Publicerad i NR 3 2016 | ÅRG 21 (sida 1)
Av: Johan Wallander
<p>Genom rådgivning och ekonomiska styrmedel arbetar Jordbruksverket för att öka kunskap och motivation hos lantbrukare att bevara fungerande ekosystem och de tjänster de kan ge. En viktig del av verkets arbete handlar om avvägningar vid målkonflikter mellan olika ekosystemtjänster.</p>
Publicerad i NR 3 2016 | ÅRG 21 (sida 4)
Av: Tomas Lundmark
<p>Frågan om skogen som naturresurs för med sig svåra avvägningar. För att nå visionen om ett fossilfritt samhälle skulle det vara effektivt att intensifiera skogsbruket. Samtidigt försvårar ett produktionsintensivt skogsbruk våra möjligheter att uppnå andra miljömål. Det kan vara dags för ett alternativ till vår nuvarande skogsbruksmodell.</p>
Publicerad i NR 3 2016 | ÅRG 21 (sida 6)
<p>Det behövs stora förändringar i det industriella skogsbruket för att vi ska kunna<br /> vända klimatförändringarna. En återgång till blandskog och minskat uttag ur<br /> skogen skulle gynna både klimatet och den biologiska mångfalden.</p>
Publicerad i NR 3 2016 | ÅRG 21 (sida 8)
Av: Artur Larsson, Maria Forsberg
<p>I debatten om skogen får man ofta höra att skogen är en viktig del i klimatarbetet och att störst klimatnytta nås genom att bruka skogen mer intensivt. Skogen fyller dock en viktig funktion för en rad andra ekosystemtjänster och det finns en risk att dessa värden förbises om ett ensidigt fokus läggs vid skogens roll i omställningen till ett fossilfritt samhälle. Vi förordar istället ett mer varsamt brukande som en mer hållbar strategi för klimatet och skogens mångfald.</p>
Publicerad i NR 3 2016 | ÅRG 21 (sida 10)
Av: Linda Berglund
<p>Hållbart och ansvarsfullt skogsbruk kan bara ske inom ekosystemens gränser. Skogsbruket idag riskerar däremot ge negativa effekter på många ekosystemtjänster och biologisk mångfald, anser Världsnaturfonden WWF. Vi ser en förlegad skogspolitik där hållbarheten riskerar att kompromissas bort.</p>
Publicerad i NR 3 2016 | ÅRG 21 (sida 11)
Av: Tuija Hilding-Rydevik, Malgorzata Blicharska
<p>Begreppet ekosystemtjänster ska nu integreras på olika nivåer i arbetet med miljö- och naturvård. Men hur fungerar det i realiteten? I ett projekt för Naturvårdsverket har vi samlat erfarenheter av att praktiskt använda begreppet ekosystemtjänster i planering och beslutsfattande i Sverige.</p>
Publicerad i NR 3 2016 | ÅRG 21 (sida 14)
Av: Magnus Tuvendal
<p>Vi är fortfarande kvar i en experimentell fas i arbetet att integrera ekosystemtjänster i beslutsfattande. Samtidigt börjar erfarenheter från redan gjorda projekt spridas och implementeras. Men mycket återstår i det praktiska arbetet.</p>
Publicerad i NR 3 2016 | ÅRG 21 (sida 16)
Av: Malgorzata Blicharska, Johan Svensson
<p>I en sammanställning av vetenskapliga artiklar har vi sett att det finns nästan trehundra olika företeelser som benämns kulturella ekosystemtjänster. Det gör begreppet svårhanterligt inte minst i politiska processer. Vi har identifierat några viktiga steg för att begreppet ska bli mer användbart i beslutsfattande.</p>
Publicerad i NR 3 2016 | ÅRG 21 (sida 18)
Av: Torbjörn Ebenhard, Riccardo Bommarco
<p>Den nya mellanstatliga plattformen för biologisk mångfald och ekosystemtjänster, IPBES (Intergovernmental Science-policy Platform on Biodiversity and Ecosystem Services), bildades 2012 och börjar nu leverera resultat. IPBES är en global plattform med experter satta att utvärdera status, trender och förvaltning av biologisk mångfald och ekosystemtjänster. I februari 2016 godkände IPBES sin första globala rapport som kritiskt utvärderar kunskapsläget för pollinatörer, pollinering och matproduktion kopplat till dessa. Här skriver Torbjörn Ebenhard, CBM, om processen med framtagandet av rapporten, och Riccardo Bommarco vid Institutionen för ekologi, om rapportens innehåll.</p>
Publicerad i NR 3 2016 | ÅRG 21 (sida 20)
Av: Håkan Tunón, Annika Borg
<p>Tre nya publikationer presenteras: Den sjätte och avslutande delen av "Nybyggarliv i Vilhelmina - Från nybyggarnas tankevärld", "En fulständig swensk hus-hålds-bok af Reinerus Reineri Broocman. Vol 1 och 2" samt "The Rural Landscapes of North East Asia".</p>
Publicerad i NR 3 2016 | ÅRG 21 (sida 24)
Av: Håkan Tunón
<p>Kunskapsinsamling för bättre lönsamhet i mathantverk och fäbodbruk.<br /> Arbetar du med fäbodar, gårdsbruk eller mathantverk? Hör av dig till oss med dina erfarenheter. I ett nytt forskningsprojekt samlar vi nu in uppgif¬ter som kan synliggöra värden i samband med fäbodbruk och naturbete. Förhoppningen är att kunna skapa bättre lönsamhet för brukaren.</p>
