Publicerad i NR 4 2025 | ÅRG 30 (sida 18)
Av: Annika Borg
Vad är egentligen effektiv naturvård, och hur kommer vi dit? Det handlade forskningsprogrammet Naturvårdskedjan om, som pågick på CBM mellan 2001–2006. I programmet identifierades 17 prioriterade forskningsområden där det fanns behov av ökade kunskaper för…
Publicerad i NR 4 2025 | ÅRG 30 (sida 10)
Av: Annika Borg
Mycket har hänt i Naturvårdssverige under de 30 år som CBM funnits. Men vissa personer har följt med på hela resan, från andra positioner. Två av dem är Michael Löfroth och Claes Svedlindh. Vi fick…
Publicerad i NR 2 2022 | ÅRG 27 (sida 8)
Av: Annika Borg
<p>I FOKUS: JORDBRUKSMARK. Under en lång tid har arealen jordbruksmark minskat, dels på grund av att marken inte längre brukas och därmed växer igen, dels på grund av exploatering som medför att marken hårdgörs. Det senare är ett stort problem, eftersom det aldrig kan göras ogjort. En åker som blivit en parkeringsplats kommer sannolikt inte att producera livsmedel igen.</p>
Publicerad i NR 1 2022 | ÅRG 27 (sida 22)
Av: Annika Borg
<p>I de biologiska samlingarna på våra museer finns en stor källa till kunskap och resurs för vetenskapen. Men denna skatt är på väg att förstöras. Det visar en enkät som gjordes förra året. Vi har pratat med Mats Eriksson på Evolutionsmuseet i Uppsala, som berättar om situationen där.</p>
Publicerad i NR 1 2022 | ÅRG 27 (sida 18)
Av: Annika Borg
<p>Mark Butcher, VD för Imvelo Safari Lodges i Zimbabwe, har arbetat med miljövård och turism sedanbörjan av 90-talet. Han började som ”ranger” i statens tjänst, och har sedan 2011 drivit ett företag som grundar sig på ekoturism, och som erbjuder både fototurism och troféjakt.</p>
Publicerad i NR 4 2021 | ÅRG 26 (sida 12)
Av: Annika Borg
<p>Stadens träd har det ofta trångt om tårna, och dessutom kan det vara hårda ytor runt om som gör det ännu svårare för dem att tillgodose sina behov av näring, vatten och gasutbyte. I Stockholms stad har man sedan ett par decennier arbetat med att hitta ett sätt att ge träden det som de behöver samtidigt som gatorna ska hålla för tung trafik. Lösningen medförde också en oväntad fördel, som gynnar både staden och de intilliggande vattendragen.</p>
Publicerad i NR 3 2021 | ÅRG 26 (sida 24)
Av: Annika Borg
<p>- Vi är väldigt glada att kunna bjuda in till en riktig Mångfaldskonferens igen, till en dag med intressanta och viktiga möten och samtal. Det säger Håkan Tunón, årets konferensgeneral. Och det blir alltså i år en konferens på plats på Ultuna i Uppsala. Temat för konferensen utgår också den från den nya antologin, och tar det ett steg längre:</p>
Publicerad i NR 2 2021 | ÅRG 26 (sida 16)
Av: Annika Borg
<p>Hur ser en markägare på möjligheterna med landskapsplanering i skogsbruket? Och vad finns det för alternativ för en skogsägare som vill kunna leva på sin skog, men inte nödvändigtvis vill kalavverka stora ytor? Johnny de Jong och Annika Borg vid CBM åkte en snöig dag i april till södra Dalarna, där skogsägaren och debattören Leif Öster lever och verkar, för att fråga om och diskutera landskapsperspektivet i skogen.</p>
Publicerad i NR 1 2021 | ÅRG 26 (sida 21)
Av: Annika Borg
<p>Den sista februari 2021 gick CBM:s föreståndare sedan tio år, Tuija Hilding-Rydevik, i pension, och lämnade över stafettpinnen till Torbjörn Ebenhard, mångårig medarbetare och forskningsledare vid CBM.</p>
Publicerad i NR 1 2021 | ÅRG 26 (sida 21)
Av: Annika Borg
<p>Den genetiska mångfalden hos spannmålssorter har på ett århundrade blivit mycket utarmad i den industrialiserade världen. Arbetet för att rädda denna variation, görs till stor del av enskilda odlare, föreningar och nätverk. Möt Hans Larsson, som startade föreningen Allkorn.</p>
Publicerad i NR 1 2021 | ÅRG 26 (sida 16)
Av: Annika Borg
<p>Förändringar i genetisk variation tar tid, och utarmning av den genetiska mångfalden är inte något som alltid syns. Detta kan vara en av orsakerna till att genetikforskare länge försökt lyfta frågan förgäves. Men det börjar nu förändras, och Sverige ligger i framkant med genetiska övervakningsprogram. Här berättar Linda Laikre, professor i populationsgenetik vid Stockholms universitet, om hur arbetet utvecklats över tid, och vad som behöver hända nu.</p>
Publicerad i NR 1 2021 | ÅRG 26 (sida 12)
Av: Annika Borg
<p>Genetiska metoder skulle kunna användas mycket mer för att skydda och bevara arter och ekosystem. Det är Per Sjögren-Gulve övertygad om, och gör liknelsen med hur DNA-analyser revolutionerat brottsmål och ”kalla fall”. Per har själv en bakgrund inom både ekologi och genetik, och ser klara fördelar med att kombinera dessa kunskapsområden för en bättre naturvård.</p>
Publicerad i NR 4 2020 | ÅRG 25 (sida 11)
Av: Annika Borg
<p>I detta nummer av Biodiverse tänkte vi ta oss an de stora penseldragens politik. EU:s nya strategi, som sammanfattas här ovan, har beskrivits som en rejäl kursändring.</p>
Publicerad i NR 3 2020 | ÅRG 25 (sida 22)
Av: Annika Borg
<p>Nacka kommun har sedan tre år tillbaka enhetliga riktlinjer för offentlig belysning i kommunen. Här finns biologiska förutsättningar med som en viktig faktor. En indelning av kommunen i miljözoner ligger till grund för gränsvärden för störande ljus.</p>
Publicerad i NR 2 2020 | ÅRG 25 (sida 1)
Av: Annika Borg
<p>Slåtterängar och naturbetes¬marker innehåller några av de artrikaste ekosystem vi har i Skandinavien. Samtidigt har de minskat kraftigt de senaste hundrafemtio åren, och trenden är fortsatt negativ.</p>
Publicerad i NR 1 2020 | ÅRG 25 (sida 14)
Av: Annika Borg
<p>Vi ställde några frågor till våra medarbetare om hur de ser på forskning om biologisk mångfald, och på CBM i framtiden.</p>
Publicerad i NR 1 2020 | ÅRG 25 (sida 9)
Av: Annika Borg
<p>I Sverige finns nästan 100 000 sjöar och sammanlagt rinnande vatten motsvarande 15 varv runt jorden. De flesta vattnen ligger i skogslandskapet, och det finns en rad kopplingar mellan skog och vatten – de är beroende av varandra. Men vilka egenskaper har olika skogsvatten? Vilken hänsyn bör man som skogsbrukare ta, och vilka åtgärder krävs? Hjälpen finns i form av två enkla verktyg för skoglig vattenvård.</p>
Publicerad i NR 4 2019 | ÅRG 24 (sida 22)
Av: Annika Borg
<p>Jakt på rovdjur, till exempel varg, regleras ytterst av EU:s art- och habitatdirektiv.<br /> Biodiverse pratade med Marcus Öhman, chef för viltförvaltningsenheten på Naturvårdsverket.</p>
Publicerad i NR 2 2019 | ÅRG 24 (sida 10)
Av: Annika Borg
<p>Olika sätt att förädla mjölk har gett upphov till en rik mångfald av produkter. I centrum för denna matkultur finns fäbodbruket, som historiskt var ett sätt för dåtidens bönder att utöka sina betesmarker. Fäbodbruket har en särskild plats i bilden av folkkulturen i både Sverige och Norge. Det har gett upphov till ett kulturarv som vi idag både hyllar och kanske handskas lite slarvigt med.</p>
Publicerad i NR 1 2019 | ÅRG 24 (sida 7)
Av: Annika Borg
<p>Under hösten 2018 genomfördes en läsarundersökning bland Biodiverses läsare. 200 prenumeranter blev uppringda och fick svara på frågor om tidningens relevans, innehåll, distribution, utseende och mycket annat.</p>
Publicerad i NR 1 2019 | ÅRG 24 (sida 18)
Av: Annika Borg
<p>Kopplingen till naturen förenar urfolk i världen. I den internationella diskussionen kring bevarande av biologisk mångfald poängteras vikten av att inkludera lokal och traditionell kunskap. Svenska samer saknar dock ansvar i miljömålssystemet.</p>
Publicerad i NR 4 2018 | ÅRG 23 (sida 18)
Av: Annika Borg
<p>Veterinär kompetens är viktig för att övervaka hälsoläget hos viltpopulationer i stort och hos individer. Speciellt hos starkt utrotningshotade arter där varje individ är enormt viktig för artens fortlevnad. Veterinärmedicinsk kunskap behövs både för att förebygga sjukdomsutbrott och smittspridning, men också för att säkerställa att behandling och hantering av djur sker på ett så säkert och skonsamt sätt som möjligt.</p>
Publicerad i NR 4 2018 | ÅRG 23 (sida 6)
Av: Annika Borg
<p>Naturvårdsverket har en nyckelroll när det gäller hur naturvårdsarbetet planeras och bedrivs i Sverige, som regeringens centrala myndighet för att genomföra naturvårdspolitiken. Biodiverse fick en pratstund med Claes Svedlindh, som är chef för Naturavdelningen på Naturvårdsverket, och ingår i myndighetens ledningsgrupp. Vi ville försöka utröna var naturvården står idag, vilka redskap som finns och hur de fungerar.</p>
Publicerad i NR 4 2018 | ÅRG 23 (sida 3)
Av: Annika Borg
<p>Vad är naturvård? Det är inte helt lätt att definiera i praktiken. Naturvård kan handla om att skydda vissa områden, och allt som finns däri. Trots naturvårdens starka utveckling de senaste decennierna med goda föresatser, politiska målsättningar och hårt arbete på alla nivåer i samhället, har vi en trend som går åt fel håll.</p>
Publicerad i NR 1 2018 | ÅRG 23 (sida 22)
Av: Annika Borg
<p>IUCN, International Union for Conservation of Nature, is celebrating its 70th anniversary this year. An organization of which Swedish Biodiversity Centre is a member, through the Swedish committee. One day in February, an international delegation from IUCN drove out west from Pokhara, the second largest city in Nepal, to visit some of the mountain villages where IUCN works with ecosystem based climate adaptation.</p>
Publicerad i NR 1 2018 | ÅRG 23 (sida 22)
Av: Annika Borg
<p>This article is also available in English.<br /> I år fyller den internationella naturvårdsunionen IUCN 70 år, en organisation som Centrum för biologisk mångfald är medlem i genom den svenska nationella kommittén. En dag i februari åkte en internationell delegation från IUCN ut på skumpiga vägar västerut från Pokhara, Nepals andra största stad, för att besöka några av de byar där IUCN arbetar med ekosystembaserad klimatanpassning.</p>
Publicerad i NR 1 2018 | ÅRG 23 (sida 13)
Av: Annika Borg
<p>Nummer fyra av Biodiverse 2017 hade temat ”Utrotningen”. Vi efterfrågade era reaktioner, och fick många svar, som speglade det engagemang som vi känner.</p>
Publicerad i NR 1 2018 | ÅRG 23 (sida 4)
Av: Annika Borg
<p>Har du någon gång suttit med en näve jord i handen och närstuderat den? Undrat vad den består av, hur den kommit till, och vilka varelser som bor där?</p>
Publicerad i NR 1 2017 | ÅRG 22 (sida 18)
Av: Annika Borg
<p>Att deltagarna känner sig motiverade och engagerade, det är grunden till en lyckad dialog. Därför kan kontinuerlig återkoppling via sociala medier om stort och smått spela en viktig roll för samverkan. Det menar Kjell Bolmgren, som är samordnare för Svenska fenologinätverket, ett nätverk som fått stor spridning inte minst genom sociala medier. I grunden handlar det om behovet att veta mer om hur klimatförändringarna påverkar naturen. Samtidigt skapas ett intresse för naturen och dess skiftningar.</p>
Publicerad i NR 3 2016 | ÅRG 21 (sida 20)
Av: Håkan Tunón, Annika Borg
<p>Tre nya publikationer presenteras: Den sjätte och avslutande delen av "Nybyggarliv i Vilhelmina - Från nybyggarnas tankevärld", "En fulständig swensk hus-hålds-bok af Reinerus Reineri Broocman. Vol 1 och 2" samt "The Rural Landscapes of North East Asia".</p>
Publicerad i NR 2 2016 | ÅRG 21 (sida 12)
Av: Annika Borg
<p>Hur vasst är egentligen verktyget som EU tagit fram mot invasiva främmande arter? Med vilka bevekelsegrunder har listans 37 arter tagits fram? Biodiverse ställde frågan till Mora Aronsson vid Artdatabanken.</p>
Publicerad i NR 3 2015 | ÅRG 20 (sida 32)
Av: Annika Borg
<p>Vilken publikation har du ett särskilt förhållande till av alla i CBM:s färgrika mosaik av publicerade böcker och skrifter?</p>
Publicerad i NR 3 2015 | ÅRG 20 (sida 32)
Av: Annika Borg
<p>Första Biodiverse kom ut i CBM:s gryning. Det var 1995 som Urban Emanuelsson hade ett informationsmöte om det nybildade CBM i Undervisningshuset på Ultuna.</p>
Publicerad i NR 3 2015 | ÅRG 20 (sida 30)
Av: Annika Borg
<p>Genom två decennier har alltså böcker och skrifter i de mest skilda ämnen tryckts och distribuerats. Här kan vilken kunskapshungrig person som helst få en god och närande matsäck med sig på färden. Många av publikationerna har kommit till som resultat av forskningsprojekt, eller dokumentation av seminarier och andra möten. Några böcker är samarbeten med enskilda personer och har sin egen historia till varför just dessa berättelser kommit till. Gemensamt för alla är att det finns en stark drivkraft att förädla kunskap så att den blir tillgänglig för en bredare publik. Vi ska här möta upphovsmännen till två av dessa publikationer.</p>
Publicerad i NR 3 2015 | ÅRG 20 (sida 22)
Av: Annika Borg
<p>De tidigare masterstudenterna på CBM kom från hela världen, med skiftande bakgrund och erfarenheter. Läs vad fem av dem minns av sin studietid här, och vad de arbetar med idag.</p>
Publicerad i NR 1 2014 | ÅRG 19 (sida 28)
Av: Annika Borg
Krönika En morgon i juli, mitt i perioden av den historiska sommarvärmen vi hade i Sverige i år, steg jag ut ur en liten stuga och såg ut över det härjedalska slättlandet som badade i…
