Publicerad i NR 1 2019 | ÅRG 24 (sida 2)
<p>Som pendelresenär ca 4 timmar om dagen sedan 2006 (cykel eller tunnelbana till Centralen i Stockholm, SJ-tåg från Stockholm till Uppsala, buss från Uppsala centralstation till SLU campus Ultuna) kan jag inte låta bli att notera medtrafikanternas beteenden...</p>
Publicerad i NR 1 2019 | ÅRG 24 (sida 4)
Av: Guillaume Chapron, Yaffa Epstein
<p>This article is also available in English. Ekologen Guillaume Chapron, SLU, och juristen Yaffa Epstein, Uppsala universitet, ger här en sammanfattande överblick av hur idén om naturens rättigheter har startat och utvecklats, och diskuterar dess potential för naturvården i världen. De är för närvarande i början av ett forskningsprojekt om naturens rättigheter och FN:s hållbarhetsmål.</p>
Publicerad i NR 1 2019 | ÅRG 24 (sida 4)
Av: Guillaume Chapron, Yaffa Epstein
<p>The ecologist Guillaume Chapron, SLU, and the lawyer Yaffa Epstein, Uppsala University, are here giving a summary overview of how the idea of nature's rights has started and developed, and discusses its potential for nature conservation in the world. Guillaume and Yaffa are currently at the beginning of a research project on nature's rights and the UN sustainability goals.</p>
Publicerad i NR 1 2019 | ÅRG 24 (sida 7)
Av: Annika Borg
<p>Under hösten 2018 genomfördes en läsarundersökning bland Biodiverses läsare. 200 prenumeranter blev uppringda och fick svara på frågor om tidningens relevans, innehåll, distribution, utseende och mycket annat.</p>
Publicerad i NR 1 2019 | ÅRG 24 (sida 8)
Av: Carina Green
<p>Tanken på naturens rättigheter väcker sympati och kan vara ett verktyg som skulle kunna göra skillnad för vår omvärld. Det är samtidigt ett grepp som väcker frågor. Hur kan naturens rättigheter implementeras praktiskt? Vilka bakomliggande idéer har det, och vad blir konsekvenserna?</p>
Publicerad i NR 1 2019 | ÅRG 24 (sida 10)
<p>Idén om naturens rättigheter sprider sig i rask takt över världen. Den<br /> utmanar samhället i grunden. Kan naturens rättigheter ändå vara<br /> en bro mellan den natursyn som kommer till uttryck i västerländska institutioner, och en där människan har ett mer hållbart och respektfullt förhållningssätt till naturen? I staden Toledo i USA har människor fått nog av föroreningen av den stora sjön Lake Erie, och utarbetade en rättighetsdeklaration för sjön, som staden i februari i år sade ja till – och som gör Lake Erie till det första ekosystemet i USA med juridiska rättigheter.</p>
Publicerad i NR 1 2019 | ÅRG 24 (sida 14)
Av: Wouter Blankestijn, Anna Martin
<p>This article is also available in English. År 2017 instiftades en lag i Nya Zeeland genom vilken floden Whanganui blev en egen juridisk person. Frågan är nu hur det är meningen att floden och dess nya rättigheter i praktiken ska företrädas. Boende betraktar dock lagen som mer än blott juridisk status för denna enskilda flod, utan som ett verktyg för att skapa en mer respektfull attityd till naturen, i vilken människan ingår som en del av naturen.</p>
Publicerad i NR 1 2019 | ÅRG 24 (sida 14)
<p>In 2017, New Zealand passed a law that made the Whanganui River a legal person. However, with these rights in place, how is the river planned to be represented in practice? Apart from the legal standing this specific river has now, the community also considers the law as a tool to engender a more respectful attitude toward nature, seeing humanity as part of it.</p>
Publicerad i NR 1 2019 | ÅRG 24 (sida 16)
Av: Jesper Larsson
<p>Vem har rätt till naturen, skogen och marken? Hur har äganderätt sett ut i Sverige historiskt, och vad grundar sig vår syn på äganderätt på? Den tidigmoderna äganderätten var inte lika strikt som den moderna – ett exempel på ett självorganiserat utnyttjande av allmänningar var fäbodväsendet. Men dessa allmänningar har minskat i takt med den biologiska mångfalden i jordbruksbygderna.</p>
Publicerad i NR 1 2019 | ÅRG 24 (sida 18)
Av: Annika Borg
<p>Kopplingen till naturen förenar urfolk i världen. I den internationella diskussionen kring bevarande av biologisk mångfald poängteras vikten av att inkludera lokal och traditionell kunskap. Svenska samer saknar dock ansvar i miljömålssystemet.</p>
Publicerad i NR 1 2019 | ÅRG 24 (sida 20)
Av: Håkan Tunón
<p>Det växer och gror i Trädgårdssverige och jag vill härmed kort beskriva tre böcker som på olika sätt sticker ut i sammanhanget.</p>
