Artiklar i numret

  • Publicerad i NR 1 2019 | ÅRG 24 (sida 2)

    Ledare: Ansvar och rättigheter

    Av: Tuija Hilding-Rydevik

    Som pendelresenär ca 4 timmar om dagen sedan 2006 (cykel eller tunnelbana till Centralen i Stockholm, SJ-tåg från Stockholm till Uppsala, buss från Uppsala centralstation till SLU campus Ultuna) kan jag inte låta bli att…

  • Publicerad i NR 1 2019 | ÅRG 24 (sida 4)

    Ett rättighetsperspektiv på naturskydd

    Av: Guillaume Chapron, Yaffa Epstein

    This article is also available in English. Ekologen Guillaume Chapron, SLU, och juristen Yaffa Epstein, Uppsala universitet, ger här en sammanfattande överblick av hur idén om naturens rättigheter har startat och utvecklats, och diskuterar dess…

  • Publicerad i NR 1 2019 | ÅRG 24 (sida 4)

    A rights based approach to nature conservation

    Av: Guillaume Chapron, Yaffa Epstein

    The ecologist Guillaume Chapron, SLU, and the lawyer Yaffa Epstein, Uppsala University, are here giving a summary overview of how the idea of nature's rights has started and developed, and discusses its potential for nature…

  • Publicerad i NR 1 2019 | ÅRG 24 (sida 7)

    Nöjda läsare av Biodiverse

    Av: Annika Borg

    Under hösten 2018 genomfördes en läsarundersökning bland Biodiverses läsare. 200 prenumeranter blev uppringda och fick svara på frågor om tidningens relevans, innehåll, distribution, utseende och mycket annat.

  • Publicerad i NR 1 2019 | ÅRG 24 (sida 8)

    Naturens rättigheter: revolution eller mer av samma sak

    Av: Carina Green

    Tanken på naturens rättigheter väcker sympati och kan vara ett verktyg som skulle kunna göra skillnad för vår omvärld. Det är samtidigt ett grepp som väcker frågor. Hur kan naturens rättigheter implementeras praktiskt? Vilka bakomliggande…

  • Publicerad i NR 1 2019 | ÅRG 24 (sida 10)

    Transformativ lagstiftning förändrar samhället

    Av: Pella Larsdotter Thiel

    Idén om naturens rättigheter sprider sig i rask takt över världen. Den utmanar samhället i grunden. Kan naturens rättigheter ändå vara en bro mellan den natursyn som kommer till uttryck i västerländska institutioner, och en…

  • Publicerad i NR 1 2019 | ÅRG 24 (sida 14)

    Whanganui, Nya Zeeland: Att göra flodernas röster hörda

    Av: Wouter Blankestijn, Anna Martin

    This article is also available in English. År 2017 instiftades en lag i Nya Zeeland genom vilken floden Whanganui blev en egen juridisk person. Frågan är nu hur det är meningen att floden och dess…

  • Publicerad i NR 1 2019 | ÅRG 24 (sida 14)

    Whanganui, New Zealand: Making the river’s voices heard

    In 2017, New Zealand passed a law that made the Whanganui River a legal person. However, with these rights in place, how is the river planned to be represented in practice? Apart from the legal…

  • Publicerad i NR 1 2019 | ÅRG 24 (sida 16)

    Att äga naturen

    Av: Jesper Larsson

    Vem har rätt till naturen, skogen och marken? Hur har äganderätt sett ut i Sverige historiskt, och vad grundar sig vår syn på äganderätt på? Den tidigmoderna äganderätten var inte lika strikt som den moderna…

  • Publicerad i NR 1 2019 | ÅRG 24 (sida 18)

    Urfolken och naturens rättigheter

    Av: Annika Borg

    Kopplingen till naturen förenar urfolk i världen. I den internationella diskussionen kring bevarande av biologisk mångfald poängteras vikten av att inkludera lokal och traditionell kunskap. Svenska samer saknar dock ansvar i miljömålssystemet.

  • Publicerad i NR 1 2019 | ÅRG 24 (sida 20)

    Bokanmälan: Nya skott i bokfloran

    Av: Håkan Tunón

    Det växer och gror i Trädgårdssverige och jag vill härmed kort beskriva tre böcker som på olika sätt sticker ut i sammanhanget.