Publicerad i NR 4 2025 | ÅRG 30 (sida 2)
Av: Håkan Tunón
…är en fråga som ofta ställs. När jag frågar AI om vilket som är världens mest använda citat så kommer den på första plats (med brasklappen, åtminstone i västerländsk kulturhistoria). På plats två hamnar ”I…
Publicerad i NR 4 2025 | ÅRG 30 (sida 20)
Av: Håkan Tunón
Konventionen om biologisk mångfald betonar vikten av att dra nytta av folklig kunskap och sedvanebruk i bevarande och hållbart nyttjande av biologisk mångfald. Det är något som CBM har arbetat med sedan starten, både som…
Publicerad i NR 4 2025 | ÅRG 30 (sida 4)
Av: Håkan Tunón
CBM:are i full fart att fundera över CBM:s styrkor och svagheter rörande olika vägval i utvecklingen av forskning, samverkan och kommunikation om biologisk mångfald. 2013. När riksdagen 1993 beslutade om att inrätta ett nationellt centrum…
Publicerad i NR 3 2021 | ÅRG 26 (sida 5)
Av: Håkan Tunón, Klas Sandell
<p>Hela detta nummer av Biodiverse handlar om den nya antologin om biologisk mångfald och ekosystemtjänster, som publicerades i september 2021 av CBM och Naturvårdsverket. Här kan du läsa förkortade versioner av några av kapitlen i boken. Men först ger vi ordet till de två redaktörerna för antologin, Håkan Tunón och Klas Sandell!</p>
Publicerad i NR 1 2019 | ÅRG 24 (sida 20)
Av: Håkan Tunón
<p>Det växer och gror i Trädgårdssverige och jag vill härmed kort beskriva tre böcker som på olika sätt sticker ut i sammanhanget.</p>
Publicerad i NR 1 2017 | ÅRG 22 (sida 26)
Av: Håkan Tunón
<p>Det finns många olika vägar att underlätta förståelsen för och mötet med naturen. I CBM:s arbete kan det beskrivas i termer som etnobiologi, traditionell kunskap och biologiskt kulturarv. Dessa forskningsämnen kan vara ingångar till dialog och förståelse som fungerar lika bra åt båda håll. Kulturhistorien är viktig i naturvägledning, och artsammansättningen i naturen har ett värde i kulturvägledning.</p>
Publicerad i NR 3 2016 | ÅRG 21 (sida 24)
Av: Håkan Tunón
<p>Kunskapsinsamling för bättre lönsamhet i mathantverk och fäbodbruk.<br /> Arbetar du med fäbodar, gårdsbruk eller mathantverk? Hör av dig till oss med dina erfarenheter. I ett nytt forskningsprojekt samlar vi nu in uppgif¬ter som kan synliggöra värden i samband med fäbodbruk och naturbete. Förhoppningen är att kunna skapa bättre lönsamhet för brukaren.</p>
Publicerad i NR 3 2016 | ÅRG 21 (sida 20)
Av: Håkan Tunón, Annika Borg
<p>Tre nya publikationer presenteras: Den sjätte och avslutande delen av "Nybyggarliv i Vilhelmina - Från nybyggarnas tankevärld", "En fulständig swensk hus-hålds-bok af Reinerus Reineri Broocman. Vol 1 och 2" samt "The Rural Landscapes of North East Asia".</p>
Publicerad i NR 2 2016 | ÅRG 21 (sida 20)
Av: Håkan Tunón
<p>År 1999 kom den första skriften i CBM:s skriftserie, Livskraftiga rovdjursstammar. Det var en seminarierapport från ett kunskapsmöte som CBM ordnade i syfte att ta fram en opartisk och opolitisk, vetenskaplig bedömning av vilka genetiska krav de stora rovdjuren har vad gäller populationsstorlek...</p>
Publicerad i NR 2 2016 | ÅRG 21 (sida 18)
Av: Håkan Tunón
<p>För snart trettio år sedan kom boken Mulens<br /> marker: Bete och boskap i hage och vallskog (1987) av<br /> Gunnar Arnborg, Åke Carlsson och Tore Hagman...</p>
Publicerad i NR 3 2015 | ÅRG 20 (sida 28)
Av: Håkan Tunón
<p>CBM skiljer sig från andra institutioner inom universitetsvärlden på flera områden – ett gäller utgivningen av publikationer. CBM har sedan starten haft en förlagsverksamhet som resulterat i långt över hundra böcker och rapporter, från forskarvärlden, myndigheter och allmänheten. Det har blivit allt ifrån tunna häften till riktigt tjocka luntor.</p>
Publicerad i NR 1 2015 | ÅRG 20 (sida 1)
Av: Håkan Tunón
<p>Vilka samhällsprocesser tar idag hänsyn till andliga och kulturella värden i naturen? Och hur prioriteras detta i beslut? I många länder talas det om heliga områden i kombination med naturvård, men i Sverige idag omnämns sällan naturområden och landskapselement som heliga.</p>
Publicerad i NR 1 2014 | ÅRG 19 (sida 14)
Av: Håkan Tunón
<p>När man ska beskriva ekosystemtjänster så kommer nästan alltid pollinering upp som det första exemplet eftersom det har en tydlig ekonomisk koppling och är lätt att relatera till. Det finns dock en mängd andra ekosystemtjänster som vi värdesätter men som är svårare att beskriva. Och dessutom, vad kanske i pedagogiska sammanhang är värre, de är svårare att sätta en synlig prislapp på.</p>
Publicerad i NR 1 2013 | ÅRG 18 (sida 4)
Av: Håkan Tunón
<p>Kungl. Gustav Adolfs Akademien för svensk folkkultur har på höstens högtidssammankomst visat sin aktning för Lars Walkeapääs arbete.</p>
Publicerad i NR 1 2013 | ÅRG 18 (sida 30)
Av: Håkan Tunón, Marie Kvarnström
<p>Författaren och kunskapsgrävaren Yngve Ryd avled i mitten av maj vid sextio års ålder. Han medverkade i flera av CBM:s böcker och var en omtyckt aktör på flera av våra symposier, temadagar och liknande.</p>
Publicerad i NR 1 2013 | ÅRG 18 (sida 26)
Av: Håkan Tunón, Tuija Hilding-Rydevik
<p>I FN:s Konvention om biologisk mångfald (CBD) framhålls vikten av att möjliggöra ett fullt och effektivt deltagande för urfolks- och lokala samhällen i beslutsprocesserna. Syftet är bland annat att skapa lokal delaktighet samt att dra nytta av lokal och traditionell kunskap. Men villkoren för deltagande ser mycket olika ut idag.</p>
Publicerad i NR 4 2011 | ÅRG 16 (sida 18)
Av: Håkan Tunón
<p>Att gammal traditionell kunskap har betydelse för biologisk mångfald hänger inte bara ihop med kulturarv och livsmedel. Tvärtom är det en central komponent i förvaltningen. Nu finns riktlinjer från högsta globala nivå, men implementeringsarbetet har bara börjat.</p>
Publicerad i NR 4 2009 | ÅRG 14 (sida 10)
Av: Håkan Tunón
<p>Internationellt finns rejält med stöd för att värna och ta tillvara traditionell kunskap. I Sverige är det illa beställt med att leva upp till internationella konventioner på området, och ännu sämre med att värdera kunskapen och kompensera dess bärare.</p>
Publicerad i NR 3 2009 | ÅRG 14 (sida 13)
Av: Håkan Tunón
<p>Kan vi finna lösningar från förr som hjälper oss att uppnå ett hållbart nyttjande av biologiska resurser i framtiden? Var det faktiskt bättre förr?</p>
Publicerad i NR 3 1998 | ÅRG 3 (sida 18)
Av: Håkan Tunón
I Biodiverse 2/98 skrev Linda Haglund om att ett amerikanskt bolag hade fått patent på användningen av gurkmeja vid sårvård. I Indien har man traditionellt behandlat sår med just gurkmeja. US Patent Office beviljade patentet…
Publicerad i NR 2 1998 | ÅRG 3 (sida 12)
Av: Ingvar Svanberg, Håkan Tunón, Börge Pettersson
<p>Bävern är en av de arter som människan länge nyttjat på många olika sätt. Framför allt ville man åt bävergällen. På 1800-talet utrotades bävern i Sverige.</p>
Publicerad i NR 2 1998 | ÅRG 3 (sida 4)
Av: Håkan Tunón
<p>Den biologiska mångfalden inom växtmedicinen i Sverige har ökat under senare år och naturläkemedel blir allt vanligare även inom den traditionella skolmedicinen.</p>
Publicerad i NR 2 1998 | ÅRG 3 (sida 4)
Av: Håkan Tunón
<p>Etnobiologi är ett brett ämnesområde som bygger på vanliga människors kunskap och erfarenheter. Projektet Etnobiologi i Sverige vill bevara, förmedla och utveckla denna kunskap.</p>
Publicerad i NR 2 1999 | ÅRG 4 (sida 14)
Av: Håkan Tunón
<p>Den samiska kunskapen om växter och djur kommer att belysas på ett nordiskt symposium i sommar. Forskare från hela Norden har redan anmält intresse att deltaga.</p>
Publicerad i NR 4 2000 | ÅRG 5 (sida 3)
Av: Håkan Tunón
<p>Allt fler resebolag satsar på ekoturism och naturresor av olika slag, men de riktigt stora företagen är ofta kvar i charterturism utan särskild miljöhänsyn. Många länder har också insett vilken resurs bevarade naturvärden utgör i konkurrensen om penningstarka, naturhungriga turister.</p>
Publicerad i NR 3 2000 | ÅRG 5 (sida 14)
Av: Håkan Tunón
<p>I mitten av juni hölls ett etnobiologiskt symposium på Julita - Sveriges lantbruksmuseum i mellersta Södermanland. Titeln var Jordbrukets grödor i människans tjänst – etnobiologi ur en agrar synvinkel och symposiet anordnades inom projektet Människan, växterna och djuren – etnobiologi i Sverige. Avsikten var att belysa hur odlingen format människans vardag och föreställningsvärld.</p>
Publicerad i NR 2 2000 | ÅRG 5 (sida 6)
Av: Håkan Tunón
<p>I höstas arrangerade CBM och ArtDatabanken i samarbete med Apotekarsocieteten en temadag med titeln Frogs and drugs -Biodiversity versus Bioexploration för att analysera konflikten mellan sökandet efter nya läkemedel och vikten av att bevara organismerna och deras livsmiljöer. Temadagen hölls i Uppsala.</p>
Publicerad i NR 3 2010 | ÅRG 15 (sida 3)
Av: Håkan Tunón
<p>I tider då vetenskapen har gjort otroliga framsteg kan man onekligen fråga sig vilken nytta vi idag har av äldre tiders folkliga kunskap. Är det lönt att gå omvägen över lokala sedvänjor och gamla föreställningar istället för att exempelvis utveckla skötselmetoder direkt utifrån vetenskaplig kunskap?</p>
Publicerad i NR 1 2011 | ÅRG 16 (sida 16)
Av: Håkan Tunón
<p>Under höstens partsmöte inom mångfaldskonventionen (CBD) togs flera beslut som markerar att man uppfattar lokal och traditionell kunskap som viktiga för att uppnå bevarande och hållbart nyttjande av biologisk mångfald.</p>
Publicerad i NR 3 2001 | ÅRG 6 (sida 8)
Av: Håkan Tunón
<p>I september utkom första delen av det etnobiologiska uppslagsverket för Sverige. Efter flera års arbete presenterar ett fyrtiotal författare i över 60 artiklar århundraden av traditionell kunskap.</p>
Publicerad i NR 3 2001 | ÅRG 6 (sida 4)
Av: Håkan Tunón
<p>Genom historien har människan och hennes bostäder hemsökts av ohyra. Loppor, löss och vägglöss har sugit hennes blod. I tarmsystemet har inälvsmaskar frodats medan kackerlackor och flugor har myllrat i hemmen och bland maten.</p>
Publicerad i NR 4 2001 | ÅRG 6 (sida 9)
Av: Håkan Tunón
<p>Hur man i äldre tider har nyttjat och förvaltat landskapet och dess resurser kan vara värdefull kunskap för att bevara dagens biologiska mångfald. Vid CBM pågår projektet ”Människan, växterna och djuren – etnobiologi i Sverige”, som dokumenterar gammal kunskap om just detta.</p>
Publicerad i NR 3 2002 | ÅRG 7 (sida 10)
Av: Håkan Tunón
<p>Öppna landskap och rik natur ska betalas med hjälp av turism och hantverk. Sedan den sovjetiska tiden har stora delar av det estniska jordbruket blivit olönsamt vilket har som följd att stora ytor växer igen. Inom Väinameri-projektet restaureras nu kustnära områden.</p>
Publicerad i NR 3 2002 | ÅRG 7 (sida 10)
Av: Håkan Tunón
<p>En handledning om hur etnobotanisk kunskap ska kunna användas för att bevara skyddsvärd natur har publicerats som ett led i UNESCO:s, WWF:s och Royal Botanic Garden at Kew:s globala naturvårdsprojektet ”People and Plants”.</p>
Publicerad i NR 3 2002 | ÅRG 7 (sida 7)
Av: Håkan Tunón
<p>På Skansen i Stockholm hölls i juni i år det fjärde symposiet inom etnobiologiprojektet. Årets tema var människans relation till husdjuren. Precis som tidigare år belystes det specifika temat ur många olika synvinklar.</p>
Publicerad i NR 4 2002 | ÅRG 7 (sida 15)
Av: Håkan Tunón
<p>Hur möjliggör man mångfaldskonventionens intentioner att hållbart exploatera tillgångar i form av biodiversitet och sedan rättvist fördela eventuella vinster?</p>
Publicerad i NR 4 2002 | ÅRG 7 (sida 15)
Av: Håkan Tunón
Under våren 2002 kom beskedet från regeringen att Miljödepartementet önskade en utredning om hur Sverige har genomfört vissa av de åtaganden som man gjorde i och med ratificerandet av Konventionen om biologisk mångfald (CBD). Utredningsuppdraget…
Publicerad i NR 4 2002 | ÅRG 7 (sida 11)
Av: Håkan Tunón
<p>I Mölndal har 93 procent av barnen i förskolan och i grundskolans låg- och mellanstadium en egen skolskog. Det finns mer än 10 skolskogar i kommunen som därmed sannolikt är den skolskogstätaste i Sverige. Drygt 5 000 elever sköter nästan 50 hektar skolnära skogar.</p>
Publicerad i NR 1 2003 | ÅRG 8 (sida 17)
Av: Håkan Tunón
Erik Millstone och Tim Lang har skrivit boken ”The Atlas of Food: Who eats what, where and why” (Earthscan, 2003). En bok som med tabeller, kartor och grafer visar hur världens matproduktion och matkonsumtion är…
Publicerad i NR 1 2003 | ÅRG 8 (sida 13)
Av: Håkan Tunón
<p>Fiskeriverket är den myndighet som ansvarar för fiske, vattenbruk och fiskevård. De utarbetar riktlinjer för utplantering av främmande fisk, kräft- och blötdjur. Men vilka är målen och riktlinjerna för denna verksamhet?</p>
Publicerad i NR 3 2003 | ÅRG 8 (sida 20)
Av: Håkan Tunón
Den 10 september invigdes Ultuna Kunskapsträdgård i Uppsala. Det är en trädgård som inte enbart är till för att låta ögat njuta av blomsterprakten utan man ska även insupa kunskap. Precis som alla andra trädgårdar…
Publicerad i NR 3 2003 | ÅRG 8 (sida 19)
Av: Håkan Tunón
Arbete med traditionell kunskap kopplad till nyttjandet av biologiska resurser kräver att man har både god insikt rörande etnologisk metodik och ett kunnande rörande artkunskap och ekologi. För ett arbete som det som Kamal Rai…
Publicerad i NR 3 2003 | ÅRG 8 (sida 15)
Av: Håkan Tunón
Skogsproduktion likställs gärna med virkesproduktion, men skogen är mycket mer än det. Det finns en mängd olika produkter som internationellt kallas för non-timber forest products (NTFP:s), vilka spelar en viktig roll för folket på landet…
Publicerad i NR 3 2003 | ÅRG 8 (sida 15)
Av: Håkan Tunón
En tegelsten på dryga sjuhundra sidor fullsmockade med resultat och diskussioner om människans beroende av djur, växter och natur. Mer än femtio etnobiologer har i denna symposieskrift bidragit med texter om alla möjliga ämnen och…
Publicerad i NR 3 2003 | ÅRG 8 (sida 15)
Av: Håkan Tunón
Vare sig man gillar det eller inte så har internationaliseringen fått sådan omfattning att fattade konventioner och fördrag har blivit motsägelsefulla. Regeringar skriver på överenskommelser som motarbetar tidigare undertecknade dokument och vad det gäller immaterialrätt…
Publicerad i NR 3 2003 | ÅRG 8 (sida 14)
Av: Håkan Tunón
Att forskningsråden ger ut soffböcker låter kanske som ett snedsprång men eftersom även forskningsinformation omfattas av verksamheten så kanske det kan förlåtas. Boken ”Frukter från främmande länder” är en läckert framställd orgie i tillämpad botanik…
Publicerad i NR 3 2003 | ÅRG 8 (sida 14)
Av: Håkan Tunón
<p>I mitten av juni i år samlades ett femtiotal personer på Järvsöbaden för årets etnobiologisymposium på temat ”Vilda djur till förtret och fördärv: konflikternas etnobiologi”.</p>
Publicerad i NR 3 2003 | ÅRG 8 (sida 6)
Av: Håkan Tunón, Line Boberg
<p>Artikel 8j markerar att man ska öka bruket av traditionella kunskaper relevanta för bevarandet av biodiversiteten. Vilken kunskap handlar det om och i vilka sammanhang? Hur står det till med traditionell kunskap inom kommuner och länsstyrelser runtom i Sverige?</p>
Publicerad i NR 3 2003 | ÅRG 8 (sida 5)
Av: Håkan Tunón
Man kanske inte förknippar Riksantikvarieämbetet med bokutgivning, men det är inget ovanligt för detta statliga verk. Ovanlig är emellertid boken ”Skogens biologiska kulturarv”. Författaren Marie Emanuelsson konstaterar i detta häfte att ”Skogens biologiska kulturarv är…
Publicerad i NR 3 2003 | ÅRG 8 (sida 4)
Av: Håkan Tunón
<p>Traditionell kunskap om de biologiska resurserna kan ha en mycket viktig roll att spela i bevarandet av den biologiska mångfalden. I internationella sammanhang har diskussionerna nu kommit in på frågor rörande vem som har rätt att använda den och på vilka villkor.</p>
Publicerad i NR 3 2003 | ÅRG 8 (sida 3)
Av: Håkan Tunón
<p>Den tredje delen av CBM:s uppdrag från Miljödepartementet berör artikel 8j om traditionell kunskap i bevarandearbetet. Att ursprungsoch lokalbefolkningars kunskaper ska vägas in i naturvården och det lokala nyttjandet av biologisk mångfald är centrala delar i de internationella diskussionerna.</p>
Publicerad i NR 1 2004 | ÅRG 9 (sida 12)
Av: Håkan Tunón
LÄSARNAS KOMMENTAR Håkan Tunón skriver i Biodiverse nr 3–4, 2003, sid. 3, att ”Eftersom naturen i praktiskt taget hela Sverige har varit under hävd under lång tid är ett av de största hoten mot biodiversiteten…
Publicerad i NR 1 2004 | ÅRG 9 (sida 3)
Av: Håkan Tunón
Att informera om biologisk mångfald och dess nytta är ett i mångfaldskonventionen prioriterat område. Det finns flera olika artiklar i konventionen som behandlar spridning av information, men artikel 13 är av särskild vikt och framhåller…
Publicerad i NR 2 2004 | ÅRG 9 (sida 15)
Av: Håkan Tunón
Återigen har jag nöjet att anmälan en spännande ormbok. Här kan man inledningsvis läsa om historien om hur synen på ormen förändrats under tidens gång. Gamla tiders föreställningar och nutida folktro om dessa djur skildras.…
Publicerad i NR 2 2004 | ÅRG 9 (sida 15)
Av: Håkan Tunón
Vid det numera nedlagda Fjällforskningsinstitutet vid Mitthögskolan bedrevs ett projekt rörande samisk traditionell kunskap rörande de stora rovdjuren. Arbetet genomfördes av Olov J. Sikku och Eivind Torp och inbegrep bland annat ett stort antal intervjuer…
Publicerad i NR 2 2004 | ÅRG 9 (sida 14)
Av: Håkan Tunón
<p>Hur ska vi kunna bevara traditionell kunskap kopplad till naturen? CBM:s svar på detta finns i en utredning lämnad till Miljödepartementet.</p>
Publicerad i NR 2 2004 | ÅRG 9 (sida 12)
Av: Håkan Tunón
<p>Hur ser framtiden ut? Vilka kommer att bli de stora frågorna på den politiska dagordningen?</p>
Publicerad i NR 3 2004 | ÅRG 9 (sida 20)
Av: Håkan Tunón
I mitten av juni genomfördes det sjätte etnobiologiska symposiet och årets tema var "Migration, kultur, biologi". Hur har invandrarna och utlandskontakter influerat svenskarna i sitt naturresursutnyttjande? Hur kan naturen fungera för att underlätta integration? Detta…
Publicerad i NR 3 2004 | ÅRG 9 (sida 18)
Av: Håkan Tunón
<p>Under senare år har antalet böcker som berör hur man ska väcka intresset för naturen hos barn ökat dramatiskt. Här presenteras några av de böcker som behandlar ämnet naturpedagogik.</p>
Publicerad i NR 3 2005 | ÅRG 10 (sida 17)
Av: Håkan Tunón
Förra året kom den femte ordentligt omarbetade upplagan av Drugs of Natural Origin, A Textbook of Pharmacognosy. Denna inblick i läkemedelskemin visar upp en sida av växternas användning som ligger långt från den växtmedicinska folktron,…
Publicerad i NR 3 2005 | ÅRG 10 (sida 7)
Av: Håkan Tunón
<p>I och med den nya miljömålspropositionen väntas bevarande av traditionell kunskap bli en officiell nationell angelägenhet.</p>
Publicerad i NR 3 2005 | ÅRG 10 (sida 4)
Av: Håkan Tunón
<p>CBM:s etnobiologiprojekt och utgivningen av boktrilogin har suttit fast i ett finansiellt moment 22, som nu ser ut att vara löst.</p>
Publicerad i NR 3 2005 | ÅRG 10 (sida 3)
Av: Håkan Tunón
<p>Etnobiologi – folklig kunskap om hur man nyttjar djur och växter – har en viktig funktion i att förklara vikten av att bevara biologisk mångfald. Utöver den pedagogiska nyttan kan den traditionella kunskapen generera innovationer som bidrar till ett långsiktigt uthålligt samhälle.</p>
Publicerad i NR 1 2006 | ÅRG 11 (sida 5)
Av: Håkan Tunón
<p>När man beskriver naturens underbara kemi och dess potential framhålls ofta regnskogarnas medicinalväxter. Men de nya mirakelmedlen kommer från mikroorganismer i jorden rakt under våra fötter.</p>
Publicerad i NR 4 2006 | ÅRG 11 (sida 20)
Av: Håkan Hallander, Håkan Tunón
<p>Så länge Sverige har haft lantbruksmyndigheter har värdet av landets inhemska husdjur förringats eller till och med förnekats. Först under de senaste två–tre decennierna har situationen börjat ljusna. Lantraserna har bevarats, men av enskilda eldsjälar och gräsrotsorganisationer.</p>
Publicerad i NR 1 2007 | ÅRG 12 (sida 11)
Av: Håkan Tunón
<p>250 år före Agenda 21 och Kommissionen för hållbar utveckling funderade Linné på hur man kunde skapa långsiktighet i utnyttjandet av naturen. I hans citat skymtar tankar som idag återfinns i den internationella Konventionen om biologisk mångfald.</p>
Publicerad i NR 2 2007 | ÅRG 12 (sida 16)
Av: Håkan Tunón
<p>Tusenåriga sedvänjor har lagt grunden för vår moderna kunskap om naturen och dess användningsområden. Denna gamla kunskap är oupplösligt knuten till hållbart nyttjande av biologisk mångfald. Nu måste den räddas för att inte försvinna.</p>
