Publicerad i NR 3 2005 | ÅRG 10 (sida 2)
Får vi presentera: Biodiverse på ett nytt sätt! Efter att i nästan tio år haft samma form, men naturligtvis med ett skiftande innehåll, förnyar vi oss nu och gör om hela layouten. Dessutom blir det…
Publicerad i NR 3 2005 | ÅRG 10 (sida 3)
Av: Håkan Tunón
<p>Etnobiologi – folklig kunskap om hur man nyttjar djur och växter – har en viktig funktion i att förklara vikten av att bevara biologisk mångfald. Utöver den pedagogiska nyttan kan den traditionella kunskapen generera innovationer som bidrar till ett långsiktigt uthålligt samhälle.</p>
Publicerad i NR 3 2005 | ÅRG 10 (sida 4)
Av: Oloph Demker
<p>Femhundrafyrtio sidor, elva kapitel, femtiosex författare, över femhundra illustrationer och drygt tvåhundra artmonografier. Det är några siffror från tillkomsten av den nya volymen i boktroilogin Etnobiologi i Sverige: Människan och floran.</p>
Publicerad i NR 3 2005 | ÅRG 10 (sida 4)
Av: Håkan Tunón
<p>CBM:s etnobiologiprojekt och utgivningen av boktrilogin har suttit fast i ett finansiellt moment 22, som nu ser ut att vara löst.</p>
Publicerad i NR 3 2005 | ÅRG 10 (sida 6)
Av: Jimmy Lyhagen
<p>En etnobiologisk livsgärning som saknar motstycke uppmärksammas med en hedersprofessur vid SLU för den danske etnobiologen Vagn Brøndegaard.</p>
Publicerad i NR 3 2005 | ÅRG 10 (sida 7)
Av: Håkan Tunón
<p>I och med den nya miljömålspropositionen väntas bevarande av traditionell kunskap bli en officiell nationell angelägenhet.</p>
Publicerad i NR 3 2005 | ÅRG 10 (sida 8)
Av: Gunnar Broberg
<p>Växtriket har alltid erbjudit ett språk för den som vetat att läsa det. Redan de folkliga namnen ger associationer till heliga såväl som osedliga ting. Under romantiken kommunicerade man friskt med hjälp av växter,men idag är det få som behärskar.</p>
Publicerad i NR 3 2005 | ÅRG 10 (sida 10)
Av: Christina Wedén
<p>Med ljus och lykta har den eftersökts utan större framgång. Ändå finns det hopp för denna onödigt goda rödlistade svampart.</p>
Publicerad i NR 3 2005 | ÅRG 10 (sida 11)
Av: Johan Samuelsson
Skuggkejsarfoting (Megaphyllum sjaelandicum) är en upp till 28 mm lång, cylindrisk dubbelfoting. Den är mörkbrun med två mörkgula länsband längs ryggen. Genom stinkporer på sidorna kan den skiljas från den allmänna arten bandkejsarfoting (Ommatoiulus sabulosus)…
Publicerad i NR 3 2005 | ÅRG 10 (sida 11)
I våras presenterades den första volymen av bokverket Nationalnyckeln till Sveriges flora och fauna, vilken utarbetats inom Svenska artprojektet. Vid en högtidlig ceremoni på Stockholms stadsteater överlämnades första exemplaren till H.K.H. Kronprinsessan Victoria, till riksdagens…
Publicerad i NR 3 2005 | ÅRG 10 (sida 12)
Av: Stefan Källman
<p>Lavar, rötter, nötter och frön har fått en ny innebörd för många genom överlevnadstrenden. Denna gren av etnobotaniken har en praktisk aspekt som många har fått stifta bekantskap med under äventyrsövningar, överlevnadskurser och liknande aktiviteter.</p>
Publicerad i NR 3 2005 | ÅRG 10 (sida 13)
Av: Oloph Demker
<p>Få av oss har idag direktkontakt med livsmedelsproduktionen. Ändå är det bara några generationer sedan merparten av svenskarna brukade sin egen jord. Vilken relevans har etnobiologin idag?</p>
Publicerad i NR 3 2005 | ÅRG 10 (sida 13)
Av: Maria Berlekom
<p>Världens största undersökning av vår planet är klar – hälsotillståndet är kritiskt.</p>
Publicerad i NR 3 2005 | ÅRG 10 (sida 14)
<p>Programmet för Odlad Mångfald, POM, har för närvarande fyra inventeringsprogram som söker efter äldre sorter av vegetativt förökade kulturväxter. Det senaste tillskottet är frukt- och bäruppropet, som startade 2005.</p>
Publicerad i NR 3 2005 | ÅRG 10 (sida 16)
Av: Jan Gustafson
<p>Spådom, brandskydd, läkeörter och kärleksbrygder. Växter har använts till nästan vad som helst i folktron – även om föreställningarna om deras kapacitet kanske inte alltid var så väl underbyggda</p>
Publicerad i NR 3 2005 | ÅRG 10 (sida 17)
Av: Håkan Tunón
Förra året kom den femte ordentligt omarbetade upplagan av Drugs of Natural Origin, A Textbook of Pharmacognosy. Denna inblick i läkemedelskemin visar upp en sida av växternas användning som ligger långt från den växtmedicinska folktron,…
Publicerad i NR 3 2005 | ÅRG 10 (sida 18)
Av: Oloph Demker
<p>Etnobiologi är inte längre något som gömmer sig inne på forskarnas kontor. Det finns i hög grad levande och tillgängligt för alla i form av utbildningar landet runt.</p>
Publicerad i NR 3 2005 | ÅRG 10 (sida 19)
Av: Johnny de Jong, Gustaf Aulén
<p>”I Zimbabwe finns Mugabe och här i Sverige har vi skogsvårdsstyrelsen”</p>
Publicerad i NR 3 2005 | ÅRG 10 (sida 20)
<p>Ny utredning</p>
Publicerad i NR 3 2005 | ÅRG 10 (sida 20)
Bra utsäde är en förutsättning för att vi ska få mat på bordet, men i takt med att patentregler slår järnringar runt fröna blir det allt svårare att få tillgång till moderna utsäden. Carl-Gustaf Thornström…
