Publicerad i NR 1 2022 | ÅRG 27 (sida 8)
Av: Johan Samuelsson
<p>SLU Artdatabanken är ett kunskapscentrum för arter och naturtyper, en centrumbildning på Sveriges lantbruksuniversitet. Artdatabanken är även ansvarig för Artportalen och Artfakta. De är sammankopplade med varandra och med andra system som man också förvaltar och utvecklar. Här är lite fakta om dessa system.</p>
Publicerad i NR 1 2021 | ÅRG 26 (sida 1)
Av: Johan Samuelsson
<p>I en ny volym av Nationalnyckeln, den första om snäckor, får vi följa med ner på djupet och uppleva en fantastisk värld.</p>
Publicerad i NR 1 2021 | ÅRG 26 (sida 23)
Av: Johan Samuelsson
<p>Från årsskiftet är Mark Marissink ny chef på SLU Artdatabanken. Här svarar han på fem snabba frågor.</p>
Publicerad i NR 1 2021 | ÅRG 26 (sida 22)
Av: Johan Samuelsson
<p>SLU Artdatabanken informerar: Vi upplever i realtid hur evolutionen gynnar ett virus att mutera till mer spridningsbenägna varianter. Virus med arvsanlag som ger god överlevnad och förökning i en viss miljö kommer leva vidare och fortsätta sprida sig.</p>
Publicerad i NR 4 2020 | ÅRG 25 (sida 26)
Av: Laura Hencke, Tord Snäll, Mari Jönsson, Ute Bradter, Johan Nilsson, Johan Samuelsson
<p>Forskare får allt starkare stöd för att allmänhetens observationer av arter som rapporteras till Artportalen kan användas inom forskningen. Nu presenteras kartor över skogslevande fåglars utbredning som baseras på Artportalsdata. För ovanliga arter är Artportalsdata särskilt användbara.</p>
Publicerad i NR 2 2020 | ÅRG 25 (sida 22)
Av: Johan Samuelsson
<p>Den nya rödlistan publicerades den 22 april i år. Den visar sammantaget en viss försämring för Sveriges arter. Men det finns flera exempel på arter det visat sig gå bättre för, tack ökad kunskap och riktade åtgärder.</p>
Publicerad i NR 1 2020 | ÅRG 25 (sida 1)
Av: Johan Samuelsson
<p>40 dykare har anmält sig till marint faunaväkteri. Nya bedömningar i Rödlistan 2020. Fransfladdermusen gillar grön infrastruktur.</p>
Publicerad i NR 4 2019 | ÅRG 24 (sida 26)
Av: Johan Samuelsson
<p>Finland ansluter till det unika arbetet för att utforska mångfalden av arter i Norge, Sverige och nu alltså även Finland. Samarbetet fokuserar på att utforska flercelliga djur, växter och svampar med särskild hänsyn till att etablera kunskap om dåligt kända arter, artgrupper och ekosystem.</p>
Publicerad i NR 2 2019 | ÅRG 24 (sida 26)
Av: Johan Samuelsson
<p>Det har skapats nya möjligheter att rapportera fynd till följd av EU:s förordning om främmande arter. Med IAS menas invasiva främmande arter, en förkortning från engelska; Invasive Alien Species.</p>
Publicerad i NR 4 2018 | ÅRG 23 (sida 1)
Av: Johan Samuelsson
<p>En process inom naturvård som inte nämns så ofta är ”paffen”. Det är ett strategiskt underlag för att identifiera behov för att uppnå de mål som stipuleras i EU:s art- och habitatdirektiv.</p>
Publicerad i NR 1 2017 | ÅRG 22 (sida 30)
Av: Johan Samuelsson
<p>Med rubriken: ”Många syns inte men finns ändå!” lyfter konferensen Flora- och faunavård 2017 betydelsen av att känna till vår biologiska mångfald och diskuterar vad vi vet idag och varför det är viktigt att studera kända och okända arter.</p>
Publicerad i NR 2 2016 | ÅRG 21 (sida 22)
Av: Johan Samuelsson, Ulf Bjelke
<p>ArtDatabanken bidrar till Sveriges arbete<br /> med invasiva främmande arter. Det<br /> handlar om att samordna och ta fram<br /> underlag. Här följer några områden där<br /> ArtDatabanken är inblandad.</p>
Publicerad i NR 3 2007 | ÅRG 12 (sida 11)
Av: Johan Samuelsson
<p>Ett av naturvårdssveriges mest intressanta jobb har blivit tillsatt. Johan Bodegård börjar som chef för ArtDatabanken vid SLU den 10 september.</p>
Publicerad i NR 3 2011 | ÅRG 16 (sida 11)
Av: Johan Samuelsson
Att hitta små fjärilar ute i naturen kan vara svårt. Genom att studera bladminor kan man lättare lista ut vilken art som varit i farten. Aspsaftmal gör mycket typiska bladminor. Larven minerar bladen på asp…
Publicerad i NR 4 1996 | ÅRG 1 (sida 8)
Av: Johan Samuelsson
Inte är väl klätten, en av våra vackraste nejlikväxter, ett ogräs! Nej, vi ändrar ständigt uppfattning om vilka växter som är oönskade. Plogen hindrade fleråriga växter som blåhallon och oxtunga att vara allvarliga åkerogräs. Senare…
Publicerad i NR 1 1998 | ÅRG 3 (sida 11)
Av: Johan Samuelsson
Europas botanister har påbörjat en kraftsamling för att rädda Europas flora. Detta sker inom ramen för nätverket Planta Europa. Grunderna för detta arbete lades vid konferensen Planta Europa 95 i Hyères i Frankrike. Där enades…
Publicerad i NR 2 1997 | ÅRG 2 (sida 11)
Av: Johan Samuelsson
Tre nya böcker från ArtDatabanken har publicerats i slutet av april. De kan beställas hos SLU Publikationstjänst, Box 7075, 750 07 Uppsala. Fax: 018 - 67 28 54. E-post: Sune. Jingström@cf.slu.se. Priserna är inklusive moms…
Publicerad i NR 2 1997 | ÅRG 2 (sida 10)
Av: Johan Samuelsson
Filosofie jubeldoktor Nils Dahlbeck fick ArtDatabankens nyinstiftade naturvårdspris för sin ”mångåriga, storartade och inspirerande gärning som folkbildare och naturvårdare vad gäller såväl vilda växter och djur som kulturväxter och husdjur”. Priset, som delades ut för…
Publicerad i NR 1 1998 | ÅRG 3 (sida 11)
Av: Johan Samuelsson
<p>På bara några år har internet blivit ett ovärderligt verktyg för många. För ArtDatabanken är det ett utmärkt medium i arbetet med aktuell information som ständigt behöver uppdateras.</p>
Publicerad i NR 3 1999 | ÅRG 4 (sida 11)
Av: Johan Samuelsson
<p>Hugo Sjörs fick den 22 april ArtDatabankens naturvårdspris 1999 ”för en kraftfull och framgångsrik livsgärning som forskare, lärare, författare och naturvårdare där han särskilt verkat för att myrar och deras unika biologiska mångfald skall bevaras för framtiden.”</p>
Publicerad i NR 4 2000 | ÅRG 5 (sida 10)
Av: Johan Samuelsson
Byxbin, pälsbin och gökbin är några av det 80-tal vilda biarter som visar på starkt vikande trender i Sverige. Tre arter befaras redan ha försvunnit. Orsaken till att de vilda bina minskar är bla blomsterbristen…
Publicerad i NR 3 2000 | ÅRG 5 (sida 11)
Av: Johan Samuelsson
<p>Inom EU finns två naturvårdsdirektiv - Habitat- respektive ågeldirektivet -som syftar till att bevara värdefull natur genom ett nätverk av områden. Nätverket kallas för Natura 2000 och ska innehålla vissa naturtyper och arter som är bevarandevärda i ett europeiskt perspektiv. Biodiverse skrev om detta i nummer 3 1999.</p>
Publicerad i NR 2 2000 | ÅRG 5 (sida 11)
Av: Johan Samuelsson
<p>Det finns 4 120 rödlistade arter i Sverige. 1 953 av dem räknas som hotade. Nu krävs åtgärder för att rädda dem.</p>
Publicerad i NR 2 2010 | ÅRG 15 (sida 21)
Av: Johan Samuelsson
<p>I en fullsatt aula på SLUs campus i Uppsala presenterades 2010 års rödlista över Sveriges arter. Deltagarna fick också höra många andra intressanta presentationer på temat Biologisk mångfald 2010 - var står vi?</p>
Publicerad i NR 2 2001 | ÅRG 6 (sida 7)
Av: Johan Samuelsson
ArtDatabankens naturvårdspris för år 2001 tilldelades Rune Frisén med motiveringen att han är ”en av de främsta företrädarna för naturvården i Sverige genom tiderna. Han har med mod, kraft, envishet, kunskap och obändig entusiasm under…
Publicerad i NR 2 2001 | ÅRG 6 (sida 7)
Av: Johan Samuelsson
<p>En efterlängtad lämmeltopp kan vara på gång i norra Sverige</p>
Publicerad i NR 3 2001 | ÅRG 6 (sida 11)
Av: Johan Samuelsson
<p>Kanske fick man kalla kårar förr när skymningen lade sig och en mörk skalbagge på långa ben tassade fram på golvet i en strimma av månens sken.</p>
Publicerad i NR 3 2001 | ÅRG 6 (sida 10)
Av: Johan Samuelsson
<p>I juni 2001 träffades organisationer inom nätverket Planta Europa i Pruhonice, Tjeckien för att komma överens om en strategi för att bevara den vilda floran i Europa.</p>
Publicerad i NR 1 2002 | ÅRG 7 (sida 12)
Av: Johan Samuelsson
Det har kommit två nya böcker om hur man bäst kan bevara biologisk mångfald i skog och andra marktyper i Europa. De är publicerade av EU-projektet Naconex och kan fritt beställas från Pro Natura, Träringen…
Publicerad i NR 1 2002 | ÅRG 7 (sida 11)
Av: Johan Samuelsson
<p>Titta närmare på denna vackra lav. Växer den i dina strövmarker har du något att glädjas åt.</p>
Publicerad i NR 2 2002 | ÅRG 7 (sida 9)
Av: Johan Samuelsson
<p>Nära kontakt med markägare och ett gott samarbete med hundratals privatpersoner och en mängd organisationer i bygden har gjort våtmarken betydelsefull och tillgänglig för människorna.</p>
Publicerad i NR 2 2002 | ÅRG 7 (sida 8)
Av: Johan Samuelsson
Bymållan Chenopodium urbicum är idag försvunnen från landet. Tidigare var bymållan spridd i södra Sverige och tillfälligt på barlastplatser längs norrlandskusten. I Stockholms gränder fanns den kring förra sekelskiftet. Arten är kulturbunden och vill man…
Publicerad i NR 3 2002 | ÅRG 7 (sida 9)
Av: Johan Samuelsson
<p>I Sverige är det Naturhistoriska Riksmuseet i Stockholm som är ”nod” för samarbetet inom GBIF.</p>
Publicerad i NR 3 2002 | ÅRG 7 (sida 9)
Av: Johan Samuelsson
<p>Vi har i svenska vatten en bofast tandval – tumlare Phocoena phocoena. Den var vanlig i våra vatten ända fram till andra världskriget då svåra isvintrar i kombination med jakt decimerade antalet djur.</p>
Publicerad i NR 3 2002 | ÅRG 7 (sida 8)
Av: Johan Samuelsson
<p>Tillsammans med biologer runt om i världen försöker GBIF greppa hela den biologiska mångfalden. En omöjlig uppgift kan tyckas, men organisationen är stabil och det finns ett seriöst engagemang och stöd från medlemsländer och organisationer.</p>
Publicerad i NR 4 2002 | ÅRG 7 (sida 9)
Av: Johan Samuelsson
<p>Sju av Sveriges tjugotvå ormstjärnor är rödlistade. Dessa bottenlevande djur är de hårt drabbade av t.ex. trålning.</p>
Publicerad i NR 1 2003 | ÅRG 8 (sida 9)
Av: Johan Samuelsson
<p>Denna vackert grönmarmorerade padda blir högst 10 cm lång. Den har östlig utbredning i områden med kontinentalt klimat d.v.s. hög sommartemperatur och kalla vintrar.</p>
Publicerad i NR 2 2003 | ÅRG 8 (sida 9)
Av: Johan Samuelsson
<p>ArtDatabanken anmäler radioprogrammet Naturbruk till Granskningsnämnden för radio och TV.</p>
Publicerad i NR 2 2003 | ÅRG 8 (sida 9)
Av: Johan Samuelsson
<p>Triturus cristatus är en rödlistad art med extra lagskydd.</p>
Publicerad i NR 2 2003 | ÅRG 8 (sida 9)
Av: Johan Samuelsson
<p>Naturvårdspriset gick i år till Bo Mossberg, känd bl.a. för illustrationerna i Den nordiska floran.</p>
Publicerad i NR 3 2003 | ÅRG 8 (sida 9)
Av: Johan Samuelsson
<p>Botrychium multifidum är en av de mer allmänna arterna i släktet. Trots det är den bedömd som Missgynnad (NT).</p>
Publicerad i NR 3 2003 | ÅRG 8 (sida 9)
Av: Johan Samuelsson
<p>Den grafiska formen för Nationalnyckeln till Sveriges flora och fauna är nu fastställd.</p>
Publicerad i NR 3 2003 | ÅRG 8 (sida 8)
Av: Johan Samuelsson, Anna Karlsson
<p>Vi har i alla tider nyttjat havets resurser för fiske och jakt. Den traditionella kunskapen om livet på djupare vatten är dock begränsad.</p>
Publicerad i NR 1 2004 | ÅRG 9 (sida 11)
Av: Johan Samuelsson
<p>Det långsiktiga arbetet med Nationalnyckeln har kommit in i en ny fas. Publiceringen av första volymen ”Dagfjärilar” är i sikte nästa vinter.</p>
Publicerad i NR 1 2004 | ÅRG 9 (sida 11)
Av: Johan Samuelsson
<p>Ytterligare ett miljömål är på väg att ta form, det 16:e ”Ett rikt växt- och djurliv”.</p>
Publicerad i NR 2 2004 | ÅRG 9 (sida 11)
Av: Johan Samuelsson
Pytho kolwensis som är en platt, blanksvart skalbagge, 18 mm lång. På halsskölden finns ett par stora, ganska djupa gropar. Stor barkplattbagge är mycket sällsynt (Starkt hotad, EN) och finns endast kvar på åtta platser…
Publicerad i NR 2 2004 | ÅRG 9 (sida 11)
Av: Johan Samuelsson
<p>En märkbart rörd pristagare mottog ArtDatabankens Naturvårdspris av miljöminister Lena Sommestad vid årets Flora- och faunavårdskonferens.</p>
Publicerad i NR 2 2004 | ÅRG 9 (sida 10)
Av: Johan Samuelsson
<p>Vid världstoppmötet i Johannesburg 2002 antogs ett mål om att kraftigt minska förlusten av biologisk mångfald till år 2010.</p>
Publicerad i NR 3 2004 | ÅRG 9 (sida 11)
Av: Johan Samuelsson
Porpoloma metapodium är ett av de tydligaste exemplen på arter som i nästa revision av rödlistan kommer att bedömas efter kriterie A, som handlar om populationsminskning. Habitatförlusten av extremt utmagrad mark är mer än 50…
Publicerad i NR 3 2004 | ÅRG 9 (sida 11)
Av: Johan Samuelsson
<p>Den negativa trenden för arter knutna till slättbygderna ska vändas med en ny strategi.</p>
Publicerad i NR 3 2004 | ÅRG 9 (sida 11)
Av: Johan Samuelsson
<p>Artportalen vidareutvecklas och flyttar från Naturvårdsverket till ArtDatabanken.</p>
Publicerad i NR 2 2005 | ÅRG 10 (sida 11)
Av: Johan Samuelsson
<p>Flera kommersiellt fiskade torskfiskar blev rödlistade i den nya rödlistan. En av dem är långa Molva molva.</p>
Publicerad i NR 2 2005 | ÅRG 10 (sida 11)
Av: Johan Samuelsson
<p>Entomologen Bengt Ehnström fick ArtDatabankens Naturvårdspris 2005 för att ha lyft fram insekterna och deras betydelse inom svensk naturvård.</p>
Publicerad i NR 3 2005 | ÅRG 10 (sida 11)
Av: Johan Samuelsson
Skuggkejsarfoting (Megaphyllum sjaelandicum) är en upp till 28 mm lång, cylindrisk dubbelfoting. Den är mörkbrun med två mörkgula länsband längs ryggen. Genom stinkporer på sidorna kan den skiljas från den allmänna arten bandkejsarfoting (Ommatoiulus sabulosus)…
Publicerad i NR 4 2005 | ÅRG 10 (sida 13)
Av: Johan Samuelsson
<p>Naturkunskaps- och biologilärare vill lära sig mer om arter. En fullsatt kurs om mångfotingar och andra småkryp hölls i Halmstad den 26–27 oktober.</p>
Publicerad i NR 4 2007 | ÅRG 12 (sida 13)
Av: Johan Samuelsson
<p>Ett av naturvårdssveriges mest intressanta jobb har blivit tillsatt. Johan Bodegård började som chef för ArtDatabanken vid SLU den 10 september 2007.</p>
Publicerad i NR 2 2008 | ÅRG 13 (sida 16)
Av: Johan Samuelsson
Bättre miljöhänsyn, fortsatt skydd av särskilt värdefulla områden, samt restaurering av land- och vattenmiljöer behövs för att bevara arter och naturtyper. [caption id="attachment_888" align="alignright" width="134" caption="Medlemsländerna ska rapportera vart sjätte år om tillståndet för de…
Publicerad i NR 1 2009 | ÅRG 14 (sida 12)
Av: Johan Samuelsson
[caption id="attachment_347" align="alignright" width="170" caption="Göran Enander. Foto: Michael Ekstrand."][/caption] Hej, Göran Enander. Vad gör du nu när du inte längre är GD på Skogsstyrelsen? – Jag sitter för tillfället på Miljödepartementet och arbetar med en…
