Publicerad i NR 2 2002 | ÅRG 7 (sida 2)
Det finns ett antal svenska kommuner som har lyckats mycket bra med sin naturvård. Några exempel är Kristianstad, Lund och Kungsör. Bakom framgångarna står eldsjälar och ofta starka lokala naturvårdsopinioner. Riktig fart på arbetet har…
Publicerad i NR 2 2002 | ÅRG 7 (sida 3)
Av: Anna Burman
Under två dagar i februari samlades drygt hundra personer i Nässjö för att diskutera naturens roll i kommunens utveckling och de svårigheter/möjligheter som finns inom kommunalt naturvårdsarbete. Mötet var ingen vanlig konferens med föreläsare utan…
Publicerad i NR 2 2002 | ÅRG 7 (sida 4)
Av: Anna Burman
<p>Hur ska naturvården i Sverige se ut framöver? I en skrivelse har regeringen presenterat sina tankar, idéer och förslag kring detta. Ett av de områden som regeringen lyfter fram som viktigt är kommunal naturvård och frågor om tätortsnära natur.</p>
Publicerad i NR 2 2002 | ÅRG 7 (sida 5)
Av: Anna Burman
Örjan Spansk, kommunekolog i Luleå kommun, välkomnar den föreslagna satsningen på kommunal naturvård. – Det är bra, om regeringen tycker det här är viktigt borde det kunna avspegla sig hos kommunpolitikerna också, säger han. Om…
Publicerad i NR 2 2002 | ÅRG 7 (sida 5)
Av: Anna Burman
Kommunförbundet ser gärna att staten satsar naturvårdspengar på den sociala dimensionen av naturvården och den tätortsnära naturen. Man har länge drivit den frågan och ser nu med förväntan fram emot att orden omsätts i handling…
Publicerad i NR 2 2002 | ÅRG 7 (sida 5)
Ett projekt som Kommunförbundet driver heter God bebyggd miljö. Samma rubrik har ett av de femton nationella miljömål som antagits av riksdagen och som ska konkretiseras och uppfyllas på lokal nivå. Genom projektet vill Kommunförbundet…
Publicerad i NR 2 2002 | ÅRG 7 (sida 6)
Av: Olof Olsson
<p>I fjol firade UNESCO-programmet ”Man and the Biosphere” (MAB) 30-årsjubileum. Allt sedan starten har syftet varit att finna lokalt förankrade sätt att nyttja naturresurser utan att utarma dem, och dessutom på ett sätt som inte hotar värdefull natur och sällsynta arter. Idag kallar vi det hållbar utveckling och bevarande av biologisk mångfald.</p>
Publicerad i NR 2 2002 | ÅRG 7 (sida 6)
Av: Johanna From
För drygt ett år sedan startade projektet Tätortsnära Skog för Människan. Syftet med detta svensk-franska, EU-finansierade projekt är att visa nya sätt att få människor i tätorter att nyttja skogen för rekreation. I projektet ingår…
Publicerad i NR 2 2002 | ÅRG 7 (sida 7)
<p>Hamnområden, tippar, ödetomter, bangårdar och avskrädeshögar, ofta benämnda ”skräpmarker”, återfinns i de flesta urbana landskap. Men i dessa icke tillrättalagda och ofta illa ansedda miljöer finner vi märkligt nog höga biologiska värden och ett ”förfallets estetik” värt att lyfta fram i planeringen av våra städer.</p>
Publicerad i NR 2 2002 | ÅRG 7 (sida 7)
Av: Johnny de Jong
Vad händer med skogens mångfald och hur har arterna påverkats av skogslandskapets förändringar? Detta är frågor som behandlas i den senaste publikationen av CBM: Populationsförändringar hos skogslevande arter i relation till landskapets utveckling, CBMs skriftserie…
Publicerad i NR 2 2002 | ÅRG 7 (sida 8)
Av: Mats Gothnier
<p>Nu finns en stödodling för hotade stads- och kulturväxter i Skansens stadskvarter. Tanken är att den ska vara en genbank samtidigt som vi får en unik möjlighet att kasta ljus på problemen för kulturgynnad flora på en av landets mest välbesökta platser. Tala om levande kulturminnen!</p>
Publicerad i NR 2 2002 | ÅRG 7 (sida 8)
Av: Johan Samuelsson
Bymållan Chenopodium urbicum är idag försvunnen från landet. Tidigare var bymållan spridd i södra Sverige och tillfälligt på barlastplatser längs norrlandskusten. I Stockholms gränder fanns den kring förra sekelskiftet. Arten är kulturbunden och vill man…
Publicerad i NR 2 2002 | ÅRG 7 (sida 9)
Av: Anna Lagerquist, Göran Thor
<p>Minskade svavelutsläpp har gett lavar möjlighet att överleva i stadsmiljö.</p>
Publicerad i NR 2 2002 | ÅRG 7 (sida 9)
Av: Johan Samuelsson
<p>Nära kontakt med markägare och ett gott samarbete med hundratals privatpersoner och en mängd organisationer i bygden har gjort våtmarken betydelsefull och tillgänglig för människorna.</p>
Publicerad i NR 2 2002 | ÅRG 7 (sida 12)
Nytt regeringsuppdrag för CBM Miljödepartementet har gett CBM i uppdrag att utreda Sveriges genomförande av följande delar av konventionen om biologisk mångfald: Främmande arter och genotyper (artikel 8h) Traditionell kunskap för bevarande och hållbart nyttjande…
