Publicerad i NR 4 2025 | ÅRG 30 (sida 12)
Av: Johnny de Jong
På 1990-talet fick Sverige en ny skogspolitik med ett miljö- och produktionsmål, vi gick med i EU och vi fick 16 miljökvalitetsmål som var en följd av internationella förhandlingar. Allt detta lade grunden för Sveriges…
Publicerad i NR 1 2022 | ÅRG 27 (sida 20)
Av: Johnny de Jong
<p>Finns det någon djurgrupp som blivit så förtalad som fladdermössen? I alla tider har de fått stå som symbol för djävulen och allt som är ont. Bara för några decennier sedan ville de flesta bara bli av med dem. Förutom de som hade fladdermuskolonier i sitt hus, så var det få personer som stiftat närmare bekantskap med djurgruppen. Allt detta har förändrats radikalt. Hur gick det till? Är fladdermusskådande vår nya folkrörelse?</p>
Publicerad i NR 4 2021 | ÅRG 26 (sida 10)
Av: Johnny de Jong, Linnéa Sundberg
<p>Indikerar om den gröna infrastrukturen i städerna fungerar. Fladdermössens uppgift är att ”sprida lif och rörelse i luften under de lugna sommarnätterna” och de har utvecklats ”för att vara de insektsätande sparffoglarnas ställföreträdare” skrev professor Sven Nilsson i sin Skandinavisk fauna 1847. Fladdermössen är en väldigt påtaglig del av stadens biologiska mångfald, och det är ingen tvekan om att många moderna stadsbor njuter av fladdermössens liv och rörelse på natthimlen.</p>
Publicerad i NR 2 2021 | ÅRG 26 (sida 6)
Av: Johnny de Jong
<p>Det här numret av biodiverse tar upp ett kärt gammalt ämne, nämligen naturvård på landskapsnivå. Inom de vetenskapliga disciplinerna ”naturvårdsbiologi” och ”landskapsekologi” började man för mer än 40 år sedan att analysera hur landskapets sammansättning påverkar arters förflyttningar, överlevnad och utdöende, och tusentals artiklar har beskrivit vilken betydelse landskapets sammansättning har för arters överlevnad och därmed för naturvårdsarbetet.</p>
Publicerad i NR 2 2018 | ÅRG 23 (sida 28)
Av: Johnny de Jong
<p>Bland de bidrag vi kan läsa på föregående sidor, finns många olika sätt att se på naturen. Det är idéer kring hur naturen fungerar för livsuppehället, och som inspirationskälla, vem naturen är till för, och vilken roll människan har i förhållande till den. Den natursyn man har utgör också grunden för vad vi värderar högt i naturen, det vill säga hur vi definierar naturvärde.</p>
Publicerad i NR 2 2018 | ÅRG 23 (sida 4)
Av: Johnny de Jong
<p>Vi har i detta nummer av Biodiverse bett ett antal personer som är aktiva inom olika näringar, eller i olika organisationer, att beskriva sin natursyn och berätta hur deras natursyn vuxit fram.</p>
Publicerad i NR 3 2017 | ÅRG 22 (sida 1)
Av: Johnny de Jong, Torbjörn Ebenhard
<p>Förekomst eller icke-förekomst av arter har för närvarande en stor tyngd i det skogliga naturvårdsarbetet. Vilken artuppsättning som finns i en miljö just nu kan få en avgörande betydelse för skogens skydd eller skötsel. Av praktiska skäl är naturvården till sin karaktär statisk, medan den ekologiska verkligheten, det vill säga arters spridning, lokal etablering och utdöende, är dynamisk till följd av en ständigt föränderlig miljö. Vilka risker finns med en sådan naturvård, och borde vi i större omfattning bry oss om den ”mörka” biodiversiteten?</p>
Publicerad i NR 1 2015 | ÅRG 20 (sida 12)
Av: Johnny de Jong, Lesly Valencia
<p>Naturvärde är ett ord som vi hör talas om dagligen, men vad är ett naturvärde? Är det möjligen något som biologerna har koll på? Ja, icke-biologerna tror nog det, och kanske tror biologerna själva det också. I själva verket är förvirringen total, trots begreppets fundamentala betydelse i nästan all planering och vid de flesta exploateringar.</p>
Publicerad i NR 1 2014 | ÅRG 19 (sida 16)
Av: Johnny de Jong
<p>Upp till 250 växtsläkten är mer eller mindre beroende av fladdermöss för pollinering. Många av dessa växter ger viktiga värden i form av mat, mediciner och träprodukter för människor i olika delar av världen. Det gäller bland annat för en av Sydostasiens ekonomiskt mest viktiga frukter, durian, som är helt beroende av fladdermöss.</p>
Publicerad i NR 4 2011 | ÅRG 16 (sida 6)
Av: Johnny de Jong
<p>Den gamla dogmen att biologer själva ska ta hand om naturvården är död. Ett nytt dagis på landet kan göra mer nytta för naturvården än ett reservat. Men för att tänka och förstå dessa nya banor krävs mångvetenskap i naturvården.</p>
Publicerad i NR 3 2007 | ÅRG 12 (sida 18)
Av: Johnny de Jong
<p>Det är i syntesen de enskilda forskningsresultaten får liv. När ny kunskap får stötas och blötas av människor med olika bakgrund och ingångar uppstår värdefulla tolkningar som annars inte skulle komma fram.</p>
Publicerad i NR 3 2007 | ÅRG 12 (sida 6)
Av: Malin Almstedt Jansson, Torbjörn Ebenhard, Johnny de Jong
<p>Forskningsprogrammet Naturvårdskedjan utgår från idén att naturvård kan betraktas som en process med de fyra länkarna mål, styrmedel, åtgärder och utvärdering, och att en effektiv naturvård förutsätter att länkarna kopplas ihop på ett meningsfullt sätt.</p>
Publicerad i NR 3 2007 | ÅRG 12 (sida 3)
Av: Torbjörn Ebenhard, Johnny de Jong, Malin Almstedt Jansson
<p>Naturvårdskedjan föddes ur en serie lyckliga omständigheter, påpassliga initiativtagare och målmedvetet arbete.</p>
Publicerad i NR 3 2011 | ÅRG 16 (sida 5)
Av: Johnny de Jong
<p>Biobränsle har använts sedan urminnes tider, men är nu mer populärt än någonsin. Nästan allt går att elda, men frågan är vilken typ av biobränsle och hur mycket man kan ta ut, samtidigt som biologisk mångfald gynnas?</p>
Publicerad i NR 2 2010 | ÅRG 15 (sida 16)
Av: Johnny de Jong
<p>Skogen behövs för vårt välbefinnande och för vår ekonomi. Listan över ekosystemtjänster som vi hämtar från skogen är mycket lång. Många av tjänsterna förutsätter ett myller av mångfald i skogen.</p>
Publicerad i NR 4 2001 | ÅRG 6 (sida 16)
Av: Johnny de Jong
<p>Hur det står till med den biologiska mångfalden i skogen och vilken hänsyn det svenska skogsbruket tar till den, är frågor som CBM:s nya skogsprojekt ska utreda.</p>
Publicerad i NR 1 2002 | ÅRG 7 (sida 6)
Av: Johnny de Jong
Ett antal rapporter som presenterats i början av 2002 av Naturvårdsverket, Skogsstyrelsen och CBM konstaterar samma sak: naturvårdsarbetet i skogen fungerar inte riktigt bra. Det har förvisso varit en positiv utveckling i början på 1990-talet,…
Publicerad i NR 1 2002 | ÅRG 7 (sida 5)
Av: Johnny de Jong
<p>Det intensiva skogsbruket har satt djupa spår i våra skogar. Över hundra arter har försvunnit från skogen de senaste 200 åren och för flera av de hotade arter som finns kvar kan det redan vara för sent.</p>
Publicerad i NR 1 2002 | ÅRG 7 (sida 3)
Av: Johnny de Jong
<p>Hur påverkar skogspolitiken naturen i skogen? En slutsats i den senaste utvärderingen är att det har varit en positiv utveckling av naturvårdsarbetet, men det är ännu inte tillräckligt bra. En femtedel av föryngringsavverkningarna håller inte måttet ens enligt lagens minimikrav.</p>
Publicerad i NR 2 2002 | ÅRG 7 (sida 7)
Av: Johnny de Jong
Vad händer med skogens mångfald och hur har arterna påverkats av skogslandskapets förändringar? Detta är frågor som behandlas i den senaste publikationen av CBM: Populationsförändringar hos skogslevande arter i relation till landskapets utveckling, CBMs skriftserie…
Publicerad i NR 3 2002 | ÅRG 7 (sida 12)
Av: Johnny de Jong
CBM: s forskningsprogram Naturvårdskedjan har dragit igång på allvar. Programmet består nu av 12 olika forskningsprojekt med forskare från Göteborgs universitet, Umeå universitet, Mitthögskolan, Lunds universitet, SLU, Uppsala universitet, Högskolan på Gotland, KTH och Örebro…
Publicerad i NR 4 2002 | ÅRG 7 (sida 14)
Av: Johnny de Jong
<p>En effektiv naturvård kräver ofta svar på tvärvetenskapliga frågor. Det räcker inte att bara veta vilka värden eller biotopkvaliteter som vi strävar mot. Vi måste även veta hur målen kan nås, det vill säga ha kunskap om styrmedel, ekonomiska och praktiska förutsättningar.</p>
Publicerad i NR 2 2003 | ÅRG 8 (sida 19)
Av: Johnny de Jong
<p>Ett startskott för projektet om behovet av död ved var ett seminarium i Helsingfors. Där diskuterade svenska och finska forskare frågan, både vad som gäller kraven på kvantitet och kvalitet.</p>
Publicerad i NR 2 2003 | ÅRG 8 (sida 7)
Av: Johnny de Jong
<p>CBM anordnade tillsammans med MKB-centrum 11 april ett seminarium om biologisk mångfald och miljökonsekvensbeskrivningar.</p>
Publicerad i NR 2 2003 | ÅRG 8 (sida 5)
Av: Johnny de Jong, Gabriella Lundmark
<p>Under våren har CBM tillsammans med MKB-centrum vid SLU, samlat in och analyserat ett antal miljökonsekvensbeskrivningar (MKB). Undersökningen är inte avslutad ännu, men resultatet är ändå tydligt. De MKB:er som görs i Sverige handlar i mycket liten omfattning om biologisk mångfald.</p>
Publicerad i NR 2 2003 | ÅRG 8 (sida 3)
Av: Johnny de Jong
<p>I Mångfaldskonventionen framhålls vikten av att man i miljökonsekvensbeskrivningar tar särskild hänsyn till biologisk mångfald. CBM har fått i uppdrag av Miljödepartementet att utreda i vilken omfattning detta faktiskt görs i dagens Sverige.</p>
Publicerad i NR 2 2004 | ÅRG 9 (sida 20)
Av: Johnny de Jong
CBM har tagit fram en ny rapport om död ved på uppdrag av Naturvårdsverket. Rapporten heter Död ved i levande skogar – Vilket mål bör vi sträva efter och hur når vi det? Redaktörer är…
Publicerad i NR 2 2004 | ÅRG 9 (sida 12)
Av: Johnny de Jong
<p>Miljökonsekvensbedömningarna som görs i Sverige innehåller inte tillräckliga analyser av konsekvenserna för den biologiska mångfalden. I ett uppdrag från Miljödepartementet har CBM granskat svenska MKB:er utifrån de riktlinjer som mångfaldskonventionen har ställt upp på området.</p>
Publicerad i NR 2 2004 | ÅRG 9 (sida 9)
Av: Johnny de Jong
<p>För att förstärka biologisk mångfald i skogen krävs större mängder död ved, men hur ska vi kunna klara det?</p>
Publicerad i NR 2 2005 | ÅRG 10 (sida 3)
Av: Johnny de Jong
<p>Är målkonflikter ett hinder för en effektiv naturvård? Eller är det möjligen tvärtom, det vill säga konflikterna driver naturvårdsarbetet framåt och leder till tydligare och bättre mål? Eftersom konflikter är en tydlig del av naturvårdsarbetet har vi inom forskningsprogrammet Naturvårdskedjan tittat lite närmare på hur konflikterna kan se ut.</p>
Publicerad i NR 3 2005 | ÅRG 10 (sida 19)
Av: Johnny de Jong, Gustaf Aulén
<p>”I Zimbabwe finns Mugabe och här i Sverige har vi skogsvårdsstyrelsen”</p>
Publicerad i NR 1 2006 | ÅRG 11 (sida 18)
Av: Johnny de Jong
<p>Död ved är ett centralt begrepp inom naturvården. I höstas kom en ny rapport om tillgång och behov av denna viktiga livsmiljö. Alla skogsvandrare uppmanas att ta en titt under nästa stock!</p>
Publicerad i NR 3 2008 | ÅRG 13 (sida 14)
Av: Johnny de Jong
<p>Hundratals landlevande arter är beroende av vatten i sina habitat – inte bara för dricksvatten, utan som en källa till föda. I vattnet produceras stora volymer av kryp som ger liv åt större landdjur.</p>
Publicerad i NR 1 2009 | ÅRG 14 (sida 8)
Av: Johnny de Jong
<p>En undersökning från CBM visar att certifiering tveklöst vilar på faktorer som är betydelsefulla för skogens biologiska värden. Däremot finns osäkerheter om var gränserna ska dras.</p>
Publicerad i NR 1 2009 | ÅRG 14 (sida 7)
Av: Johnny de Jong
<p>Kravet på generell hänsyn fungerar inte tillfredsställande. Markägare lämnar friska björkar istället för grova träd med naturvärden, och styrmedlen är otillräckliga.</p>
