Artiklar i numret

  • Publicerad i NR 2 2026 | ÅRG 31 (sida 2)

    Ledare: På vems bakgård, egentligen?

    Av: Mark Marissink

    Det händer att jag är inne i olika lokala grupper i sociala medier, både allmänna och naturinriktade. För det mesta handlar samtalen där om bort­tappade saker, lösspringande hundar, någon galning som kör för fort genom…

  • Publicerad i NR 2 2026 | ÅRG 31 (sida 4)

    Ett temanummer om vindkraft

    Av: Johnny de Jong

    Många sätter sitt hopp till vindkraften för att lösa våra energipro­blem. I det här numret av Biodiverse visar vi att vindkraften inte är oproblematisk, men vi visar också på ett antal lösningar för att mins­ka…

  • Publicerad i NR 2 2026 | ÅRG 31 (sida 6)

    Vindkraft och fladdermöss – inte helt enkelt att kombinera

    Av: Johnny de Jong

    Fladdermöss hör till de orga­nismer som påverkas mest av vindkraft, särskilt de migreran­de arterna. Vindkraftverken kan regleras för att risken för att fladdermöss dödas och störs betydligt ska minska, men mer kunskap behövs, särskilt om…

  • Publicerad i NR 2 2026 | ÅRG 31 (sida 8)

    Vindkraften – ett hot mot fåglarna?

    Av: Richard Ottvall

    Artskyddsförordningen utgör grunden för juridiska bedömningar av vindkraftens påverkan på känsliga fågelarter. Domstolarna har fastställt praxis för vilka påverkansrisker av vindkraft som ska an­ses vara acceptabla enligt artskyddet, och fågelförekomst kan helt stoppa projekt. Hur…

  • Publicerad i NR 2 2026 | ÅRG 31 (sida 10)

    Marina vindkraftverk blir konstgjorda rev

    Av: Marcus C Öhman, Lena Bergström

    Vindkraftverk till havs kan påverka det marina livet. En konstruktion i havet kan vid första anblicken tyckas ha obetydlig inverkan på havets växer och djur. Men den som har tittat ner under ytan vid en…

  • Publicerad i NR 2 2026 | ÅRG 31 (sida 12)

    Vindkraft i samexistens med naturen

    Av: Charlotte Andersson, Josefin Blanck, Bjarke Laubek

    Vindkraft är avgörande för ett fossilfritt energisystem, men både land- och havsbaserade parker kan påverka de eko­system där de byggs. Därför behöver utbyggnaden ske enligt en tydlig princip för så liten påverkan som möjligt: i…

  • Publicerad i NR 2 2026 | ÅRG 31 (sida 16)

    ”Miljöpolisens” perspektiv: Några nedslag i prövningsprocessen

    Av: Nina Rees

    För att vindkraft ska funge­ra med naturen måste man göra rätt från start. Erfaren­heterna visar på behov av bättre inventeringar, tydli­gare metodik och kontroll­program för mer träffsäkra prövningar. Som handläggare i naturtillsyn på Länsstyrelsen Värmland,…

  • Publicerad i NR 2 2026 | ÅRG 31 (sida 18)

    Fladdermusmigration över Östersjön

    Av: Heather Wood

    Östersjön är en av Europas snabbast växande regioner för havsbaserad vindkraft. Samtidigt är vårt innanhav en viktig korridor för djurlivet – över dess yta migrerar fladdermöss regelbundet. I ett forskningsprojekt tar man reda på vilka…

  • Publicerad i NR 2 2026 | ÅRG 31 (sida 21)

    Krönika: Gräsets lov

    Av: Maria Westerberg

    "Gräs är den gröna tråd som binder en fjärdedel av jordens yta samman och poesin strömmar ur deras namn." Så har den ljusgröna våren flugit in på sina vingar av tranor och gäss och allt…

  • Publicerad i NR 2 2026 | ÅRG 31 (sida 22)

    Rödlistan– vad ska vi med den till?

    Av: Karin Ahrné, Ulf Bjelke

    I mars 2026 släpptes en ny rödlista för Sverige. Det är den sjätte samlade rödlistan sedan år 2000 för Sveriges djur, växter, svampar och alger. Rödlistan ska fungera som ett varningssystem som signalerar när det…