Vindkraftverk till havs kan påverka det marina livet. En konstruktion i havet kan vid första anblicken tyckas ha obetydlig inverkan på havets växer och djur. Men den som har tittat ner under ytan vid en klippig strand vet att havsbotten ofta är rik på liv.
På stenar och klippor växer alger som blåstång och grönslick. Där fäster sig också djur som musslor och havstulpaner, medan fiskar rör sig bland algbältena eller i vattnet strax ovanför. På liknande sätt kan ett vindkraftverk som introduceras i havet lokalt förändra livsmiljön för marint liv. I en havsbaserad vindpark står flera vindkraftverk samlade. I de vindparker som byggs i dag kan det finnas uppåt hundra vindkraftverk, men de står omkring 1–2 kilometer från varandra. På det viset bildas ”undervattensöar” med mycket vattenmassa emellan. Vindkraftsverkets fundament upptar en relativt liten yta av havsbotten, men dess närvaro är mer påtaglig vertikalt i vattenkolumnen, från botten upp till ytan. Ett vindkraftverk som står på till exempel 40 meters djup bildar ett högt torn under vattnet där det innan var öppet vatten. Där kan de bli stående under en lång tid – vindkraftverk som byggs idag kan ha en drifttid på uppåt 50 år.
Fungerar som artificiella rev
Den vanligaste typen av vindkraftverk är monopiles som kan liknas vid ett stort stålrör. Andra fundamenttyper är till exempel gravitations- och jacketfundament. Samtliga dessa strukturer kan fungera som artificiellt rev. Det kan bli en så kallad reveffekt vilket innebär att fundamentet kan attrahera organismer som börjar växa på strukturen samt även fiskar som rör sig i dess närhet. På botten runt fundamentet är det vanligt att erosionsskydd byggs där ofta större stenar används vilket kan gynna reveffekten ytterligare.
Reveffekten tydlig i hårdbottenmiljöer
Reveffekten kan variera mellan olika områden. I vissa miljöer kan den vara tydlig, medan den i andra områden är mer begränsad eller knappt kan noteras. Från Nordsjön finns det flera studier kring detta. Till exempel har undersökningar i Nederländerna och Danmarks västkust visat att mängden fisk och antalet arter ökat i anslutning till vindkraftverk. Inte minst arter som normalt finns i hårdbottenmiljöer återfinns i större antal. Reveffekt kan även påverka arter som sitter fast där olika organismer kan föredra olika djup med till exempel grönalger närmast ytan, brunalger längre ner samt musslor på ytterligare större djup.
Salthalten en viktig faktor
En viktig faktor som påverkar reveffekten i Sverige är att havsmiljön skiljer sig åt längs kusten mycket på grund av skillnader i salthalt och klimat. I en fullt ut marin miljö, som i Skagerrak, kommer till exempel musslor, havstulpaner och havsanemoner sannolikt växa på strukturen. I egentliga Östersjön visade en studie på en tidigare vindpark som nu är nedmonterad, att musslor gärna växte där. Många andra arter som man ofta ser vid andra vindparker saknades, till exempel havsanemoner, då de behöver högre salthalt.
I en studie i Öresund vid vindparken Lillgrund undersökte SLU reveffekten på fisk och konstaterade att till exempel, ål, torsk, stensnultra och rötsimpa var mer vanliga nära fundamenten. I en annan studie vid Kalmarsund sågs också en reveffekt, men det var framför allt en fiskart, sjustrålig smörbult, som dominerade. Mer typiska rev-associerade arter är mindre vanliga i Östersjön än i saltare vatten.
Flytande anläggningar lockar arter
En intressant utveckling är flytande vindkraftverk, som möjliggör etablering av vindkraft på större havsdjup. De skulle kunna påverka det marina livet på andra sätt än bottenfasta vindkraftverk. Flytande strukturer har en fast struktur under ytan men den fortsätter inte hela vägen till botten. Däremot kan den flytande strukturen i sig locka till sig ytnära arter och fisk. I sådana fall kan effekten liknas vid det som kallas ”Fish aggregation device”. Det är förankrade strukturer som används i fisket, bland annat i Medelhavet och Asien, för att locka till sig fisk.
Flera studier i marina miljöer visar att en ökad strukturell komplexitet kan leda till högre lokal artrikedom som en följd av en större tillgång till föda och skydd. På liknande sätt kan vindkraftverk bidra till sådana effekter. Studier utanför Belgien har exempelvis visat att en ökad födotillgång i anslutning till fundamenten gynnar rovfiskar, och i andra studier har man sett att sälar också lockas till vindkraftverk.
Biologisk mångfald och förvaltningsmål
Hur påverkar vindkraftverk den biologiska mångfalden som helhet? Det är flera faktorer som kan påverka både när det gäller installationen och driftsfasen samt avvecklingen av ett vindkraftverk. När det gäller närvaron av själva strukturen så placeras vindkraftverk ofta i områden som i huvudsak består av mjuka jämna bottnar. Det innebär att livsmiljön blir mer varierad vilket i sin tur kan leda till ökat antal arter. Vilka konsekvenser vindkraften får på den marina miljön kan bero på vilken typ av livsmiljö som bebyggs, när man jämför den miljö som vindkraftverken skapar och den naturligt förekommande miljön i området. Om en förändring anses vara positiv eller negativ beror mycket på vilka förvaltningsmål som är uppsatta för det område som ska bebyggas.
Torsk är en rörlig rovfisk som i huvudsak är bottenlevande. Flera studier har visat att arten gärna uppehåller sig nära vindkraftverk, där den finner både föda och skydd. Om mängden fisk ökar i anslutning till ett vindkraftverk brukar detta beskrivas som en reveffekt då vindkraftverkets fundament får en funktion som kan liknas vid ett artificiellt rev.
Det finns olika typer av vindkraftsfundament. Denna AI-genererade bild visar till vänster en monopile som är ett stålrör som forceras ner i botten. Fundamentet i mitten är ett så kallat gravitationsfundament som står på botten, och till höger ett jacketfundament som har en fackverkskonstruktion. Alla dessa strukturer kan generera reveffekter beroende på var de placeras och vilka organismer som naturligt finns i området.