Fladdermöss hör till de organismer som påverkas mest av vindkraft, särskilt de migrerande arterna. Vindkraftverken kan regleras för att risken för att fladdermöss dödas och störs betydligt ska minska, men mer kunskap behövs, särskilt om de kumulativa effekterna.
Fladdermöss påverkas på flera sätt av vindkraft. Den tydligaste påverkan är att fladdermöss dödas av vindkraftverkens rotorblad, eller av det undertryck som blir i närheten av rotorbladen. I genomsnitt dödas 10–15 fladdermöss per vindkraftverk och år i Europa. I Sverige är siffran sannolikt lägre och det är stor skillnad på fladdermusförekomsten i södra och norra Sverige. Om vi tänker oss att siffran är hälften så hög i Sverige så skulle det ändå motsvara mer än 40 000 döda fladdermöss per år, bara i Sverige. De flesta av de fladdermöss som dödas av vindkraft hör till de migrerande arterna, framför allt trollpipistrell och större brunfladdermus som flyttar ner till kontinenten där de möter en mur av vindkraft. I Tyskland där de flesta av våra migrerande arter passerar finns mer än 30 000 vindkraftverk, vilket alltså sannolikt bidrar med nästan en halv miljon dödade fladdermöss per år. Som tur är finns det en del kunskap om hur detta ska kunna undvikas. Framför allt har ett förslag visat sig fungera bra, nämligen så kallad stoppreglering (kallas ibland även för Bat-mode). Vi vet att fladdermössens aktivitet är väl korrelerad med olika väderleksfaktorer, framför allt vindstyrka och nederbörd, men också temperatur. Migrationen är dessutom begränsad till vissa begränsade tidsperioder. Om vindkraftverken kan stängas av under dessa perioder och när vissa väderlekskriterier är uppfyllda så skulle vi kunna rädda de flesta fladdermöss.
Konflikter med prioriterade jaktområden
Men den landbaserade vindkraften riskerar också att påverka värdefulla fladdermushabitat. Problemet är dock inte lika stort överallt. Mest negativt är placeringar längs med kuster, sjöar och vattendrag, medan de som ligger i viss typ av produktionsskog är mindre problematiska. Generellt är vindkraftsindustrin ganska bra på att undvika de största konfliktområdena som naturreservat, Natura 2000-områden, biotopskydd och andra områden med höga naturvärden. När det gäller värdefulla fladdermushabitat är det dock inte alltid så att det sammanfaller med vårt traditionella sätt att värdera naturen. Vanlig produktionsskog kan vara ett värdefullt habitat för fladdermöss om det finns blöta partier och sumpskogar i kombination med en del hålträd. Fladdermusinventeringar behövs alltså nästan alltid även om formellt skyddade områden och områden med höga naturvärden kan undvikas. Vindkraften måste, precis som all annan exploatering, kunna visa att inte viloplatser och prioriterade jaktområden påverkas negativt.
Stoppreglering innebär att man stänger av vindkraftverken när risken för kollisioner är som störst, det vill säga vid svaga vindar under hösten.
Industriområde i naturen
En av de svåraste och mest diffusa påverkansfaktorerna är de kumulativa effekterna. En vindkraftspark är i princip ett nytt industriområde som flyttat ut i naturen. Vindkraften medför en mängd nya vägar och andra exploateringar. Dessa leder ofta i sin tur till nya exploateringar. Det finns numera en ganska stor mängd studier som visar att en vindkraftspark medför utarmningseffekter. Fladdermusfaunan är både art- och individfattigare i anslutning till vindkraftsparker, jämfört med andra områden utan vindkraftsparker. Exakt vilka mekanismer som styr detta är inte klarlagt, men det handlar sannolikt om flera faktorer. Det kan till exempel handla om direkta effekter såsom buller, men kanske mer sannolikt är att det mer handlar om sekundära effekter såsom ytterligare exploateringar. Man ser exakt samma mönster vid anläggning av större vägar, där man får utarmningseffekter inom flera kilometer från vägen. I praktiken innebär detta problem med placering av vindkraftsparker i områden där man kan påvisa fladdermusarter som inte har gynnsam bevarandestatus. Störst blir givetvis konflikterna i södra Sverige.
Fladdermössen visar vägen
De utarmningseffekter som man kan se på landskapsnivå gäller naturligtvis inte bara fladdermöss. En art- och individrik fladdermusfauna är ofta kopplat till generellt höga naturvärden, och givetvis finns det stor risk för utarmningseffekter även på andra organismgrupper. De flesta andra organismgrupper har dock inte ett lika strikt skydd som fladdermössen, och är också ofta svårare att inventera. På så sätt kan man säga att fladdermössen visar vägen för placering av vindkraftsverk. Detsamma gäller i viss mån även värden i landskapet som är kopplade till en hög insektsproduktion. Dessa täcks inte alltid upp genom en vanlig naturvärdesinventering.
Syftet med miljöbedömning är att göra rätt sak på rätt plats, att vi både kan exploatera och bevara mångfald. Med hjälp av ett bra underlag, kreativa lösningar och vilja att göra rätt så finns det nog ändå ganska gott hopp om att kunna kombinera fladdermöss med en vindkraftsutbyggnad.