Publicerad i NR 3 2007 | ÅRG 12 (sida 2)
Av: Oloph Demker
... och ibland inte. CBM:s stora forskningsprogram Naturvårdskedjan gick i hamn planenligt 2007 och hade då levererat knappt 100 vetenskapliga artiklar, 10 avhandlingar, över 20 utredningsrapporter samt en trave populärvetenskapliga artiklar och skrifter. Vad som…
Publicerad i NR 3 2007 | ÅRG 12 (sida 3)
Av: Torbjörn Ebenhard, Johnny de Jong, Malin Almstedt Jansson
<p>Naturvårdskedjan föddes ur en serie lyckliga omständigheter, påpassliga initiativtagare och målmedvetet arbete.</p>
Publicerad i NR 3 2007 | ÅRG 12 (sida 6)
Av: Malin Almstedt Jansson, Torbjörn Ebenhard, Johnny de Jong
<p>Forskningsprogrammet Naturvårdskedjan utgår från idén att naturvård kan betraktas som en process med de fyra länkarna mål, styrmedel, åtgärder och utvärdering, och att en effektiv naturvård förutsätter att länkarna kopplas ihop på ett meningsfullt sätt.</p>
Publicerad i NR 3 2007 | ÅRG 12 (sida 8)
<p>Naturvårdsverket satsade pengar på Naturvårdskedjans programidé och fick utdeling i ett program som kommunicerar sin forskning aktivt.</p>
Publicerad i NR 3 2007 | ÅRG 12 (sida 9)
Av: Oloph Demker
<p>Kommunekologen Bo Ljungberg har genom åren haft många fruktsamma möten med olika forskare. Kanske var det anledningen till att han rekryterades till Naturvårdskedjans referensgrupp.</p>
Publicerad i NR 3 2007 | ÅRG 12 (sida 10)
Av: Anders Dahlberg
<p>Kalhyggesfri skogsskötsel kan bidra till att förbättra artmångfalden, men är inte en patentlösning på skogsbrukets naturvårdsproblem. Detta kommer Skogsstyrelsens utredning om kontinuitetsskogar som presenteras i höst att visa.</p>
Publicerad i NR 3 2007 | ÅRG 12 (sida 11)
Av: Johan Samuelsson
<p>Ett av naturvårdssveriges mest intressanta jobb har blivit tillsatt. Johan Bodegård börjar som chef för ArtDatabanken vid SLU den 10 september.</p>
Publicerad i NR 3 2007 | ÅRG 12 (sida 12)
Av: Fredrik Nilsson
<p>Jordbruket producerar inte enbart livsmedel utan också vacker natur och biologisk mångfald. Väl genomtänkta styrmedel skulle kunna ge lantbrukarna ersättning även för sådana kollektiva nyttigheter.</p>
Publicerad i NR 3 2007 | ÅRG 12 (sida 13)
Av: Mats Niklasson, Jörg Brunet, Matts Lindbladh, Gina Hannon, Per Eliasson
<p>Historiska förändringar av landskapet har stora konsekvenser för den biologiska mångfalden. Det är viktigt för alla som arbetar med naturvård att förstå hur landskapet har formats av människan.</p>
Publicerad i NR 3 2007 | ÅRG 12 (sida 14)
Av: Sebastian Sundberg, Marie Stenseke, Kalle Mälson, Ingvar Backéus, Håkan Rydin
<p>Det viktigaste för myrarna är att deras hydrologi inte påverkas negativt. I framtiden är det också viktigt att involvera markägarna i skötseln.</p>
Publicerad i NR 3 2007 | ÅRG 12 (sida 15)
Av: Ulla Mörtberg, Berit Balfors
<p>Över hälften av jordens befolkning bor i tätorter. Den ökande urbaniseringen förstör habitat i stor skala. Lyckligtvis utvecklas modeller som kan hjälpa oss att minimera påverkan på den biologiska mångfalden.</p>
Publicerad i NR 3 2007 | ÅRG 12 (sida 16)
Av: Jon Moen
<p>Fjällen har betats av renar sedan istiden, vilket starkt har påverkat den vegetation vi ser idag. Men här finns variationer både i betesintensitet och växtlighetens svar på betet.</p>
Publicerad i NR 3 2007 | ÅRG 12 (sida 17)
<p>Forskare vill prestera resultat med kvalitet. Finansiärer och forskningsledning tenderar att prioritera övergripande syntesmål. Att enas om villkoren i stora forskningsprogram är inte alltid lätt.</p>
Publicerad i NR 3 2007 | ÅRG 12 (sida 18)
Av: Johnny de Jong
<p>Det är i syntesen de enskilda forskningsresultaten får liv. När ny kunskap får stötas och blötas av människor med olika bakgrund och ingångar uppstår värdefulla tolkningar som annars inte skulle komma fram.</p>
Publicerad i NR 3 2007 | ÅRG 12 (sida 20)
Av: Oloph Demker
<p>För första gången finns en avnämarinriktad bok för naturvårdare i hela landet som på allvar lyfter in samhällsvetenskapens roll i naturvården.</p>
