Publicerad i NR 3 2021 | ÅRG 26 (sida 8)
Biologisk mångfald som begrepp dök upp på 1980-talet, och etablerade sig snabbt som ett centralt begrepp och forskningsfält. Det fanns ett tydligt behov av att sätta namn på naturens samlade komponenter. Biologisk mångfald är svårt…
Publicerad i NR 4 2020 | ÅRG 25 (sida 24)
Av: Grzegorz Mikusiński,, Per Angelstam, Bengt Gunnar Jonsson, Johan Svensson
Att öka mängden skog ingår i EU:s strategi för biologisk mångfald, och i flera andra EU-sammanhang. Plantering av minst tre miljarder ytterligare träd i EU före 2030 är ett konkret mål. Detta betyder, enligt EU-kommissionen,…
Publicerad i NR 1 2013 | ÅRG 18 (sida 18)
Vems kunskap räknas och vilka fakta är relevanta? Vilken roll har forskaren i en värld där politiska och ekonomiska intressen står i förgrunden? Filosofiska frågor kanske men som har betydelse i ett läge när viktiga…
Publicerad i NR 3 2007 | ÅRG 12 (sida 17)
Forskare vill prestera resultat med kvalitet. Finansiärer och forskningsledning tenderar att prioritera övergripande syntesmål. Att enas om villkoren i stora forskningsprogram är inte alltid lätt.
Publicerad i NR 3 1999 | ÅRG 4 (sida 12)
Vi är många som behöver veden i skogen och död ved är numera en bristvara i brukad skog. På ett nordiskt symposium i Umeå i juni diskuterades betydelsen av död ved i boreala skogar.
