Publicerad i NR 4 2020 | ÅRG 25 (sida 1)
<p>En orch (ni vet från Sagan om ringen) hoppar in mitt i Luciasången, en forskare är utklädd till rektor, jag har en gul peruk med flätor, vi är tomtegubbar, tärnor och andra konstiga figurer. Vi spelar och sjunger egna texter till kända Luciamelodier. Det är 2014, och ett av CBM:s många kreativa Luciaupptåg som vi uppvaktat Artdatabanken med...</p>
Publicerad i NR 4 2020 | ÅRG 25 (sida 1)
Av: Tuija Hilding-Rydevik, Urban Emanuelsson
<p>Ett kvarts sekel. Så länge har SLU Centrum för biologisk mångfald (CBM) funnits, och varit en aktör i kunskapsproduktion om biologisk mångfald i Sverige. Idag finns fler samhällsaktörer som arbetar för biologisk mångfald jämfört med när CBM började sitt arbete 1995. Kunskapsnivån är också högre. Det har på CBM funnits en unik varaktighet, då centret i huvudsak letts av endast två föreståndare. Här delar dessa två, Urban Emanuelsson och Tuija Hilding-Rydevik, sina tankar om var CBM står idag.</p>
Publicerad i NR 4 2020 | ÅRG 25 (sida 1)
Av: Anna Maria Wremp
<p>När det gäller flera av de områden där EU:s livsmedelsstrategi ”Från jord till bord” föreslår åtgärder ligger Sverige redan långt framme. Av avgörande betydelse kommer för svensk del blir därför hur målen definieras, om det ska vara EU-övergripande mål eller individuella mål per land, och vilken basnivå eller utgångspunkt som sätts för målen.</p>
Publicerad i NR 4 2020 | ÅRG 25 (sida 8)
<p>Det kallades i förhand för Supermiljöåret 2020. I år var det tänkt att den globala konventionen för biologisk mångfald (CBD) skulle få en ny strategi och nya mål. Men det här året blev inte som alla andra, på något plan. För konventionens del har det inneburit en förskjuten process och svåra frågeställningar. Hur ror man i land en sådan process utan att träffas fysiskt? Torbjörn Ebenhard, som deltar i den svenska delegationen i CBD, berättar här om vad som händer – och inte – med de globala ansträngningarna att hejda förlusten av biologisk mångfald.</p>
Publicerad i NR 4 2020 | ÅRG 25 (sida 10)
Av: Maria Arpe
<p>Återställ skadade ekosystem, bygg upp en hållbar livsmedelskedja, återfå pollinatörerna och var bäst i klassen på att skydda den biologiska mångfalden. Det är några av ingredienserna i EU-kommissionens recept för ett hållbart EU och strävan efter en klimatneutral kontinent.</p>
Publicerad i NR 4 2020 | ÅRG 25 (sida 11)
Av: Annika Borg
<p>I detta nummer av Biodiverse tänkte vi ta oss an de stora penseldragens politik. EU:s nya strategi, som sammanfattas här ovan, har beskrivits som en rejäl kursändring.</p>
Publicerad i NR 4 2020 | ÅRG 25 (sida 14)
<p>Världens livsmedelsproduktion, med omformning av landskapet, kemikalieanvändning, tillförsel av näringsämnen och transporter, ger upphov till en stor miljöpåverkan. Och det som styr kostvanor är i hög grad ett uttryck för kultur. Dina kulturellt betingade matval – alltså hur du väljer att gestalta ditt familjeliv – påverkar därför i förlängningen livsbetingelserna för allt levande på jorden.</p>
Publicerad i NR 4 2020 | ÅRG 25 (sida 16)
Av: Georg Carlsson
<p>Baljväxter som bönor, linser och ärter har många positiva effekter för både odlingssystemen och för vår hälsa. De bockar därmed av flera målsättningar i EU:s nya livsmedelsstrategi Från jord till bord och dess fokus på ökad diversitet, resurseffektivitet och systemperspektiv i hållbar produktion av hälsofrämjande livsmedel.</p>
Publicerad i NR 4 2020 | ÅRG 25 (sida 18)
Av: Ingrid Strid
<p>En tredjedel av all mat som produceras försvinner på vägen. Det innebär att en stor del av den negativa miljöpåverkan som livsmedelsproduktionen står för, har skett alldeles i onödan. I EU:s livsmedelsstrategi är matsvinn en av nyckelfrågorna.</p>
Publicerad i NR 4 2020 | ÅRG 25 (sida 21)
Av: Thomas Hahn
<p>Den gröna given är Europas nya tillväxtstrategi. Det är så den presenteras av EU-kommissionens president Ursula von der Leyen. Målet är en ”resurseffektiv och konkurrenskraftig ekonomi där det inte finns några nettoutsläpp av växthusgaser år 2050 och den ekonomiska tillväxten har frikopplats från resursförbrukning.”</p>
Publicerad i NR 4 2020 | ÅRG 25 (sida 24)
Av: Grzegorz Mikusiński,, Per Angelstam, Bengt Gunnar Jonsson, Johan Svensson
<p>Att öka mängden skog ingår i EU:s strategi för biologisk mångfald, och i flera andra EU-sammanhang. Plantering av minst tre miljarder ytterligare träd i EU före 2030 är ett konkret mål. Detta betyder, enligt EU-kommissionen, en fördubbling av dagens planteringstakt. Vad kan detta innebära för den biologiska mångfalden i Europa och i Sverige?</p>
Publicerad i NR 4 2020 | ÅRG 25 (sida 26)
Av: Laura Hencke, Tord Snäll, Mari Jönsson, Ute Bradter, Johan Nilsson, Johan Samuelsson
<p>Forskare får allt starkare stöd för att allmänhetens observationer av arter som rapporteras till Artportalen kan användas inom forskningen. Nu presenteras kartor över skogslevande fåglars utbredning som baseras på Artportalsdata. För ovanliga arter är Artportalsdata särskilt användbara.</p>
