Publicerad i NR 4 2025 | ÅRG 30 (sida 8)
Det nya globala ramverket för biologisk mångfald satte en hög ambitionsnivå för arbetet med att hejda förlusten av arter och ekosystem. Det är nu som parterna, de enskilda länderna och deras regeringar, måste visa att…
Publicerad i NR 2 2022 | ÅRG 27 (sida 2)
<p>Hur ska man beakta biologisk mångfald i miljöbedömningar? Biologisk mångfald är så komplext och svårgripbart, och samtidigt fullständigt grundläggande för alla sorters bedömningar som ska ligga till grund för samhällsutvecklingen. Vi har inte ett färdigt svar på hur biologisk mångfald ska passa in i en så pass formaliserad process som miljöbedömning, men vi behöver komma längre än att bara konstatera att dagens teori och praktik inte är tillräcklig. Ett första steg är att problematisera några grundläggande koncept som rör biologisk mångfald. I detta nummer av Biodiverse diskuterar vi därför tre snåriga frågor: Hur kan biologisk mångfald värderas? Går det att kompensera för förlorad biologisk mångfald? Vad spelar kumulativa effekter för roll?</p>
Publicerad i NR 1 2022 | ÅRG 27 (sida 2)
Bland oss naturintresserade finns det mer eller mindre nördiga fågelskådare, växtinventerare, insektssamlare, svampentusiaster och fladdermuskryssare som hängivet ägnar sig åt artjakt. Gemensamt för dem alla är den lustfyllda känslan i sökandet, samlandet, igenkänningen, sorterandet och…
Publicerad i NR 4 2021 | ÅRG 26 (sida 4)
<p>Människor i städer mår bättre, fysiskt och psykiskt, om de får uppleva biologisk mångfald med alla sina sinnen. Grönområden och trädgårdar är inte bara kulisser för våra uteaktiviteter, utan vi använder vår nedärvda (?) förmåga att uppfatta och mäta biologisk mångfald för att värdera olika miljöers betydelse för vår välmåga. Är vi på rätt ställe, då sjunker våra stresshormonhalter, och vi känner friden.</p>
Publicerad i NR 3 2021 | ÅRG 26 (sida 20)
<p>Av de 20 mål som Konventionen för biologisk mångfald satte upp till år 2020, har inte ett enda nåtts. Nu är en ny strategi på väg att förhandlas fram, med nya mål – en process som blivit starkt påverkad av coronapandemin. Vilka är de viktigaste komponenterna för ett effektivt genomförande av nya mål?</p>
Publicerad i NR 2 2021 | ÅRG 26 (sida 2)
<p>Levande skogar, sjöar och vattendrag, myllrande våtmarker, ett rikt odlingslandskap, storslagna fjäll, och ett rikt växt- och djurliv – tillsammans är de uttryck för biologisk mångfald i det svenska landskapet. Våra miljökvalitetsmål handlar om att bevara och varsamt bruka landskapet, med hela dess mångfald. Många djur och växter, och deras livsmiljöer, klarar sig fint i det brukade landskapet, och vissa till och med gynnas av människans påverkan, men inte alla...</p>
Publicerad i NR 1 2021 | ÅRG 26 (sida 2)
<p>Lite förenklat brukar man säga att den biologiska mångfalden består av arter, ekosystem och gener, men oftast får den genetiska mångfalden mycket mindre uppmärksamhet än arter och ekosystem. Därav namnet på den konferens om övervakning av genetisk mångfald som...</p>
Publicerad i NR 4 2020 | ÅRG 25 (sida 8)
<p>Det kallades i förhand för Supermiljöåret 2020. I år var det tänkt att den globala konventionen för biologisk mångfald (CBD) skulle få en ny strategi och nya mål. Men det här året blev inte som alla andra, på något plan. För konventionens del har det inneburit en förskjuten process och svåra frågeställningar. Hur ror man i land en sådan process utan att träffas fysiskt? Torbjörn Ebenhard, som deltar i den svenska delegationen i CBD, berättar här om vad som händer – och inte – med de globala ansträngningarna att hejda förlusten av biologisk mångfald.</p>
Publicerad i NR 2 2020 | ÅRG 25 (sida 7)
Av: Torbjörn Ebenhard, Tuija Hilding-Rydevik
<p>Praktiken att kompensera för exploatering innehåller såväl goda ansatser som fallgropar. Hur viktar vi vinst mot förlust, när det inte finns ett enkelt sätt att mäta biodiversitet? Det är bara en av de frågor som man måste ställa sig, när man arbetar med ekologisk kompensa¬tion. Med detta nummer av Biodiverse vill vi lyfta dessa frågor till vidare diskussion. Även om exploatering kanske aldrig kommer kunna kompenseras fullt ut, kan det måhända vara den bästa vägen framåt för att ge både samhällsintressen och naturhänsyn utrymme?</p>
Publicerad i NR 4 2019 | ÅRG 24 (sida 16)
Av: Tuija Hilding-Rydevik, Torbjörn Ebenhard
<p>Vem har ansvar för att minska förlusten av biologisk mångfald? Eller för att kompensera för den förlust som redan är gjord? Det finns en latent ansvarskänsla hos många av oss, men samhällsstrukturer och brist på insikt över lägets allvar, gör det svårt för många att genomföra en nödvändig omställning. Här finns olika sätt att resonera om vem som bär ansvaret för att minska artförlusten.</p>
Publicerad i NR 4 2019 | ÅRG 24 (sida 10)
<p>Vilka är miljöpolitikens olika aktörer? På vilka nivåer och i vilka delar av samhället agerar de, och vilka relationer har de till varandra? Här presenteras ett sätt att visa detta i ord och bild.</p>
Publicerad i NR 1 2018 | ÅRG 23 (sida 20)
<p>Nobels fredspris 2007 tilldelades FN:s Klimatpanel (IPCC), med motiveringen att panelen samlat in och förmedlat tillförlitlig kunskap om klimatförändringen och dess effekter och därmed skapat förutsättningar för verkningsfulla motåtgärder. Förhoppningen är nu att IPBES ska kunna fylla samma funktion när det gäller bevarandet av biologisk mångfald och ekosystemtjänster.</p>
Publicerad i NR 4 2017 | ÅRG 22 (sida 1)
<p>We are witnessing the beginning of the sixth mass extinction of species. This time, this dramatic change is being caused by human activity, through climate change, and through the destruction of habitats.</p>
Publicerad i NR 4 2017 | ÅRG 22 (sida 30)
<p>(This article is also available in English) Vi är på väg in i det sjätte massutdöendet av arter. Den här gången är denna dramatiska förändring orsakad av människans verksamhet, genom klimatförändringar och förstörelse av livsmiljöer.</p>
Publicerad i NR 4 2017 | ÅRG 22 (sida 22)
<p>Däggdjur är speciella. De föder levande ungar (undantaget kloakdjuren), som får di från mjölkkörtlar, och de har hår. Människan är ett däggdjur, och de andra däggdjuren är våra närmaste släktingar. De har möjliggjort människans befolkningstillväxt, och de har inspirerat vår konst, litteratur och religion. För många människor är däggdjur liktydigt med ”djur”, till skillnad från till exempel fåglar, grodor och skalbaggar.</p>
Publicerad i NR 4 2017 | ÅRG 22 (sida 20)
<p>(This article is also available in English) Endast en del av världens alla arter har hotbedömts. Rödlistan anger det man säkert kan säga i dagsläget, inte värsta möjliga scenario. Det finns ett mörkertal, och många fler arter kan alltså vara hotade.</p>
Publicerad i NR 4 2017 | ÅRG 22 (sida 15)
<p>Många arter drabbas samtidigt av flera olika hot, som kan förstärka varandras effekter. Det gör det svårt att bedöma vilken effekt hoten får. Havssköldpaddorna utsätts för allvarliga hot under alla faser av livscykeln, med resultatet att sex av de sju arterna är utrotningshotade. Den sjunde arten är sannolikt också hotad, men data saknas.</p>
Publicerad i NR 4 2017 | ÅRG 22 (sida 14)
<p>Nationalparken Lambir Hills i Sarawak på Borneo är ett 6 952 hektar stort regnskogsområde som är skyddat sedan 1975. Från början var den svårtillgänglig, men 1987 byggdes en asfalterad väg in i parken. Sedan dess har skogen tömts på vilt.</p>
Publicerad i NR 4 2017 | ÅRG 22 (sida 13)
<p>För de marina fiskarna är fiske det största direkta hotet. Mer än hälften av de hotade arterna överexploateras. Av de kommersiella fiskbestånden har 24,2 % kollapsat, det vill säga de är funktionellt utdöda, och 33,7 % av bestånden överexploateras. Ytterligare 33,2 % fiskas på gränsen för hållbarhet, och i resterande 8,9 % av bestånden är uttaget ännu under vad som är hållbart.</p>
Publicerad i NR 4 2017 | ÅRG 22 (sida 12)
<p>Korallrev täcker mindre än 0,1 % av världshaven, men hyser 25 % av alla marina fiskarter. Globala klimatförändringar hotar reven, och de revbildande korallarterna genomgår den snabbaste försämringen i bevarandestatus som någonsin uppmätts.</p>
Publicerad i NR 4 2017 | ÅRG 22 (sida 1)
<p>(This article is also available in English) Inget av de stora hoten mot arterna har avvärjts på globala skala. Tvärtom uppvisar alla en ökande trend, och nya hot har tillkommit. Biotopförstörelse och överexploatering är de största hoten för landlevande respektive vattenlevande arter. Drivkrafterna bakom de direkta hoten kan framför allt kopplas till människans verksamheter, och de går från det lokala till det globala. Den internationella handeln leder till att många länder, däribland Sverige, exporterar hoten mot den biologiska mångfalden när vi importerar varor.</p>
Publicerad i NR 4 2017 | ÅRG 22 (sida 8)
<p>Under större delen av jordens historia har artantalet stadigt ökat, med förhållandevis korta avbrott för tillfälliga nedgångar. Allt tyder på att vi ser en sådan nedgång nu, och den startade för mer än en miljon år sedan.</p>
Publicerad i NR 4 2017 | ÅRG 22 (sida 6)
<p>Utdöende är en naturlig process. I en stabil miljö är ungefär 1 % av arterna i något stadium av naturligt utdöende. Sammanlagt har mer än 95 % av alla arter som någonsin existerat dött ut på det sättet.</p>
Publicerad i NR 4 2017 | ÅRG 22 (sida 1)
<p>Det är ett lite annorlunda nummer av Biodiverse du nu läser. I början av detta år fick Torbjörn Ebenhard, mångårig medarbetare vid CBM, uppdraget att vara gästredaktör för nummer fyra 2017.</p>
Publicerad i NR 3 2017 | ÅRG 22 (sida 1)
Av: Johnny de Jong, Torbjörn Ebenhard
<p>Förekomst eller icke-förekomst av arter har för närvarande en stor tyngd i det skogliga naturvårdsarbetet. Vilken artuppsättning som finns i en miljö just nu kan få en avgörande betydelse för skogens skydd eller skötsel. Av praktiska skäl är naturvården till sin karaktär statisk, medan den ekologiska verkligheten, det vill säga arters spridning, lokal etablering och utdöende, är dynamisk till följd av en ständigt föränderlig miljö. Vilka risker finns med en sådan naturvård, och borde vi i större omfattning bry oss om den ”mörka” biodiversiteten?</p>
Publicerad i NR 2 2017 | ÅRG 22 (sida 22)
<p>Runt om i världen finns många organisationer som kallar sig för centrum för biologisk mångfald, och det är en brokig skara, med olika sorters organisation och verksamhet. En sökning på internet ger många träffar på olika organisationer med orden ”centre” och ”biodiversity” eller ”biological diversity” i namnet. Jag valde ut 40 utländska organisationer för en översiktlig analys.</p>
Publicerad i NR 1 2017 | ÅRG 22 (sida 20)
<p>Senast 2020 ska människor vara medvetna om den biologiska mångfaldens värden, och om åtgärder de kan vidta för att bevara och nyttja mångfalden på ett hållbart sätt. Målet gäller för alla människor i samhället, från allmänheten till de högsta beslutsfattarna. Detta enligt Mångfaldskonventionens strategi för det globala arbetet med målen för biologisk mångfald.</p>
Publicerad i NR 3 2016 | ÅRG 21 (sida 18)
Av: Torbjörn Ebenhard, Riccardo Bommarco
<p>Den nya mellanstatliga plattformen för biologisk mångfald och ekosystemtjänster, IPBES (Intergovernmental Science-policy Platform on Biodiversity and Ecosystem Services), bildades 2012 och börjar nu leverera resultat. IPBES är en global plattform med experter satta att utvärdera status, trender och förvaltning av biologisk mångfald och ekosystemtjänster. I februari 2016 godkände IPBES sin första globala rapport som kritiskt utvärderar kunskapsläget för pollinatörer, pollinering och matproduktion kopplat till dessa. Här skriver Torbjörn Ebenhard, CBM, om processen med framtagandet av rapporten, och Riccardo Bommarco vid Institutionen för ekologi, om rapportens innehåll.</p>
Publicerad i NR 3 2015 | ÅRG 20 (sida 10)
Av: Torbjörn Ebenhard, Tuija Hilding-Rydevik
<p>I samhällets ansträngningar att skapa hållbara förhållningssätt till och användning av biologisk mångfald, är CBM en aktiv part. En utmaning inför framtiden är att tydliggöra samhällets beroende av biologisk mångfald och hitta nya sätt att ta sig an problemen kopplade till förlusten av densamma. Att se biologisk mångfald som en angelägen samhällsfråga – inte bara en fråga för miljösektorn.</p>
Publicerad i NR 3 2015 | ÅRG 20 (sida 8)
<p>Centrum för biologisk mångfald har alltid verkat i nära kontakt med samhället och den nationella och internationella arenan för forskning och politik kring biodiversitet. Här ger Torbjörn Ebenhard en överblick över de samhälleliga och politiska grundstenarna för CBM:s arbete.</p>
Publicerad i NR 1 2015 | ÅRG 20 (sida 28)
<p>Vid senaste partsmötet för konventionen om biologisk mångfald, CBD, som hölls i Sydkorea i oktober 2014, sammanfattades tillståndet för den biologiska mångfalden i världen.</p>
Publicerad i NR 1 2015 | ÅRG 20 (sida 28)
<p>I januari 2015 hölls det tredje plenarmötet för IPBES, den mellanstatlig kunskapsplattformen för biologisk mångfald och ekosystemtjänster.</p>
Publicerad i NR 1 2013 | ÅRG 18 (sida 5)
<p>Alla politiska processer som leder till beslut om hur biologisk mångfald ska skötas är beroende av ett väl underbyggt kunskapsunderlag. Därför inrättades IPBES, en vetenskaplig internationell panel som ska tillämpa multidisciplinär kunskap.</p>
Publicerad i NR 1 2012 | ÅRG 17 (sida 5)
<p>När Konventionen för biologisk mångfald (CBD) går från internationella utfästelser till nationell handling berörs Trafikverket både direkt och indirekt, det visar en ny studie från Centrum för biologisk mångfald.</p>
Publicerad i NR 4 2011 | ÅRG 16 (sida 14)
<p>Oavsett hur ambitiös Sveriges nationella naturvård är, krävs stark närvaro i internationella förhandlingar för att göra framsteg på lång sikt. CBM har länge deltagit i de svenska delegationerna.</p>
Publicerad i NR 3 2007 | ÅRG 12 (sida 6)
Av: Malin Almstedt Jansson, Torbjörn Ebenhard, Johnny de Jong
<p>Forskningsprogrammet Naturvårdskedjan utgår från idén att naturvård kan betraktas som en process med de fyra länkarna mål, styrmedel, åtgärder och utvärdering, och att en effektiv naturvård förutsätter att länkarna kopplas ihop på ett meningsfullt sätt.</p>
Publicerad i NR 3 2007 | ÅRG 12 (sida 3)
Av: Torbjörn Ebenhard, Johnny de Jong, Malin Almstedt Jansson
<p>Naturvårdskedjan föddes ur en serie lyckliga omständigheter, påpassliga initiativtagare och målmedvetet arbete.</p>
Publicerad i NR 3 2009 | ÅRG 14 (sida 3)
<p>Utan konkreta mått på hållbart nyttjande blir begreppet praktiskt taget meningslöst. Det man inte kan mäta kan man heller inte utvärdera med tillräcklig substans.</p>
Publicerad i NR 3 1996 | ÅRG 1 (sida 10)
<p>I förra numret skrev Biodiverse om de många internationella aktörerna på biodiversitetens område. Torbjörn Ebenhard, ny på CBM, beskriver här hur det tekniska vetenskapliga underorganet arbetar inför partsmötet i november.</p>
Publicerad i NR 3 1997 | ÅRG 2 (sida 13)
Den långa och tungvrickande förkortningen SBSTTA syftar på Mångfaldskonventionens vetenskapliga och tekniska underorgan. I september hölls SBSTTA:s tredje möte. Syftet var att lägga en vetenskaplig grund inför nästa partskonferens, i Bratislava i maj 1998. De…
Publicerad i NR 1 1997 | ÅRG 2 (sida 6)
Alla stater som har anslutit sig till Konventionen om biologisk mångfald (CBD) möts årligen i en partskonferens (COP). I november 1996 hölls det tredje partsmötet, denna gång i Buenos Aires, för att utvärdera genomförandet av…
Publicerad i NR 1 1997 | ÅRG 2 (sida 4)
<p>Röding, öring, varg och fjällräv var några av de arter som dryftades under Fjällforskningskonferensen. De utsätts för hot från flera håll. Bl.a. är deras populationer i många fall för små och isolerade för att deras långsiktiga livskraft ska kunna säkras.</p>
Publicerad i NR 2 1999 | ÅRG 4 (sida 12)
Praktiskt taget allt vårt arbete med bevarande och hållbart nyttjande av biologisk mångfald bygger på att vi har någon kunskap om mångfaldens komponenter. Vilka gener, arter och biotoper finns? Var finns de? Varför finns de…
Publicerad i NR 1 1999 | ÅRG 4 (sida 14)
<p>Sverige har bestämt att våra rovdjur ska finnas kvar i landet. Frågan är hur man ska göra för att målet ska uppnås.</p>
Publicerad i NR 2 2000 | ÅRG 5 (sida 16)
<p>Bristande taxonomisk kunskap och kapacitet gör det svårt att genomföra alla delar i konventionen om biologisk mångfald. Därför förstärks konventionens sekretariat i Montreal med en taxonom, Dr Ian Cresswell.</p>
Publicerad i NR 1 2010 | ÅRG 15 (sida 2)
Vi har just lämnat Naturens år bakom oss, ett år då vi firade svensk naturvård under 100 år. Temat för Mångfaldskonferensen 2009 var just svensk naturvård, och detta nummer av Biodiverse ägnas åt mötets diskussioner…
Publicerad i NR 2 2010 | ÅRG 15 (sida 11)
<p>Trots de ambitiösa 2010-målen och många gynnsamma åtgärder fortsätter förlusten av biologisk mångfald. Markanvändning utanför skyddade områden och hållbart nyttjande är viktiga faktorer för ekosystemens funktioner och många arters överlevnad, skriver Torbjörn Ebenhard.</p>
Publicerad i NR 1 2011 | ÅRG 16 (sida 4)
<p>Den strategiska plan för biologisk mångfald som antogs vid COP10 i Nagoya innebär ett omtag på hållbart nyttjande. Torbjörn Ebenhard ställer höga förväntningar på planens genomförande.</p>
Publicerad i NR 1 2001 | ÅRG 6 (sida 2)
I skrivande stund bedriver Norge klappjakt på varg. Beslutet att sätta igång jakten har fattats av en domstol. En viltekolog vittnade att vargpopulationen tål den beskattning som föreslagits, medan en populationsgenetiker under ed hävdade att…
Publicerad i NR 2 2001 | ÅRG 6 (sida 2)
I arbetet med biologisk mångfald ställs vi dagligen inför konflikter mellan olika intressen. Ett nystartat EU-projekt kallat Bioforum ska dokumentera konflikter mellan bevarandet av biologisk mångfald och olika former av icke hållbart nyttjande. Syftet är…
Publicerad i NR 4 2001 | ÅRG 6 (sida 3)
<p>Att hållbart nyttja naturens resurser är att sköta dem klokt. Enligt Konventionen om biologisk mångfald (CBD) måste också resurserna fördelas rättvist. CBD undertecknades av svenska regeringen 1992, men går genomförandet framåt?</p>
Publicerad i NR 3 2002 | ÅRG 7 (sida 3)
<p>Trettio år efter miljömötet i Stockholm, och tio år efter tillkomsten av Mångfaldskonventionen och Agenda 21 i Rio de Janeiro, var det dags för världens ledare att att gå framåt. I Johannesburg skulle en handlingsplan för alla miljö- och resursproblem antas. Innebar Johannesburg det steg framåt som avsågs?</p>
Publicerad i NR 1 2003 | ÅRG 8 (sida 15)
<p>Vad det är som kommer att hända ekologiskt när en främmande organism dyker upp i den svenska naturen är svårt att förutsäga. Hur kommer ekologin att påverkas? Hur restriktiv med introduktioner bör man vara?</p>
Publicerad i NR 1 2003 | ÅRG 8 (sida 4)
<p>Främmande arter är en komplex fråga och en lång rad organisationer och mellanstatliga avtal har adresserat problemet, vilket sker på alla nivåer från den globala till den lokala.</p>
Publicerad i NR 1 2003 | ÅRG 8 (sida 3)
<p>CBM arbetar nu med ett uppdrag från regeringen att granska Sveriges genomförande av Mångfaldskonventionen inom tre olika områden. Detta temanummer av Biodiverse ger inblick i CBM:s arbete med deluppdraget om främmande arter och genotyper.</p>
Publicerad i NR 2 2004 | ÅRG 9 (sida 13)
<p>När jag stod vid bagagebandet på Darwins flygplats i Australien fick jag sällskap av en liten beagle, lustigt nog iförd en liten väst med ett myndighetsemblem på sidan. Hunden fixerade mig med blicken och lade tassen på mitt handbagage.</p>
Publicerad i NR 2 2007 | ÅRG 12 (sida 4)
<p>Centrum för biologisk mångfald föddes 1994 för att stödja efterlevnaden av den nytillkomna internationella konventionen. Tolv år senare är CBM en etablerad centrumbildning med kontakter över hela världen.</p>
Publicerad i NR 4 2008 | ÅRG 13 (sida 14)
Hoten mot biologisk mångfald är många, men det ultimata hotet är människors vanföreställning att vi klarar oss bra utan biologisk mångfald, och att det är en kostnad att vara rädd om den. Vid toppmötet i…
