Publicerad i NR 3 2021 | ÅRG 26 (sida 1)
Av: Mark Marissink
<p>Naturen tog honom från Nederländerna till Sverige. I sin nya roll som chef för SLU Artdatabanken, en organisation inom universitetsvärlden, reflekterar Mark Marissink över nyttan med naturen. Han hoppas att kunskap och gemensamma krafter ska leda till de förändringar som samhället behöver i livsviktiga framtidsfrågor.</p>
Publicerad i NR 3 2021 | ÅRG 26 (sida 2)
<p>Detta nummer av Biodiverse handlar om biologisk mångfald. Det gör förstås alla nummer, men i just detta nummer försöker vi angripa grundfrågan: Vad är egentligen biologisk mångfald? Finns det ett enkelt svar, eller finns det lika många svar som betraktare? Är det ett begrepp som fungerar i praktiken?</p>
Publicerad i NR 3 2021 | ÅRG 26 (sida 5)
Av: Håkan Tunón, Klas Sandell
<p>Hela detta nummer av Biodiverse handlar om den nya antologin om biologisk mångfald och ekosystemtjänster, som publicerades i september 2021 av CBM och Naturvårdsverket. Här kan du läsa förkortade versioner av några av kapitlen i boken. Men först ger vi ordet till de två redaktörerna för antologin, Håkan Tunón och Klas Sandell!</p>
Publicerad i NR 3 2021 | ÅRG 26 (sida 8)
<p>Biologisk mångfald som begrepp dök upp på 1980-talet, och etablerade sig snabbt som ett centralt begrepp och forskningsfält. Det fanns ett tydligt behov av att sätta namn på naturens samlade komponenter. Biologisk mångfald är svårt att kvantifiera på grund av dess komplexitet, men den naturvetenskapliga forskningen inom fältet är avgörande för möjligheten att långsiktigt säkerställa dess värden.</p>
Publicerad i NR 3 2021 | ÅRG 26 (sida 10)
Av: Klas Sandell
<p>Hur kan vi se på natur och landskap, och vilka skiljelinjer finns det mellan olika perspektiv? Genom en kort historisk översikt och en begreppsapparat ger Klas Sandell i sitt kapitel en bakgrund till och ett verktyg för att förstå olika förhållningssätt till natur och landskap.</p>
Publicerad i NR 3 2021 | ÅRG 26 (sida 12)
Av: Margareta Ihse
<p>Landskapet är ett vardagsbegrepp, som ofta jämställs med en vacker vy – men det är så mycket mer. Det är en mosaik av olika delar med olika förutsättningar, olika historia under olika åldrar. Landskapet är också livsviktigt för den biologiska mångfalden, och begreppet öppnar för en djupare förståelse för sambanden i naturen.</p>
Publicerad i NR 3 2021 | ÅRG 26 (sida 14)
Av: Tommy Lennartsson, Regina Lindborg
<p>Betesmarker som inte gödslas, där inga kemiska bekämpningsmedel används och som inte plöjts under lång tid kallas naturbetesmarker. De hyser en ansenlig del av jordbrukslandskapets biologiska mångfald både i Sverige och i andra delar av Europa. Långvarigt brukande med bete och klövtramp har gjort mångfalden möjlig. Men naturbetesmarkerna är på stark tillbakagång och endast några få procent finns kvar jämfört med för ett par århundraden sedan. Med incitament för att bevara dem, och med rätt skötsel kan de komma att spela en viktig roll i framtidens jordbruk.</p>
Publicerad i NR 3 2021 | ÅRG 26 (sida 16)
Av: Pia Norling, Lena Bergström
<p>Sverige har ett stort engagemang i havsmiljöarbetet, både nationellt och internationellt. Det innebär att Sverige måste förhålla sig till många regelverk, processer och åtaganden. Ibland kan det internationella arbetet te sig komplext och bli svårstyrt och långsamt. När det internationella arbetet fungerar väl kan det å andra sidan leda till åtgärder som är avsevärt mer effektfulla än motsvarande åtgärder på nationell nivå.</p>
Publicerad i NR 3 2021 | ÅRG 26 (sida 18)
<p>Det rättsliga skyddet av den biologiska mångfalden behöver stärkas. Vilka är de rättsliga utmaningarna på miljöområdet, och vilka vägar framåt finns det?</p>
Publicerad i NR 3 2021 | ÅRG 26 (sida 20)
<p>Av de 20 mål som Konventionen för biologisk mångfald satte upp till år 2020, har inte ett enda nåtts. Nu är en ny strategi på väg att förhandlas fram, med nya mål – en process som blivit starkt påverkad av coronapandemin. Vilka är de viktigaste komponenterna för ett effektivt genomförande av nya mål?</p>
Publicerad i NR 3 2021 | ÅRG 26 (sida 24)
Av: Annika Borg
<p>- Vi är väldigt glada att kunna bjuda in till en riktig Mångfaldskonferens igen, till en dag med intressanta och viktiga möten och samtal. Det säger Håkan Tunón, årets konferensgeneral. Och det blir alltså i år en konferens på plats på Ultuna i Uppsala. Temat för konferensen utgår också den från den nya antologin, och tar det ett steg längre:</p>
