Tommy Lennartsson

Antal artiklar: 19

  • CBM][SLU

  • Publicerad i NR 3 2021 | ÅRG 26 (sida 14)

    Naturbetesmarker – en resurs för biologisk mångfald och ekosystemtjänster

    Av: Tommy Lennartsson, Regina Lindborg

    <p>Betesmarker som inte gödslas, där inga kemiska bekämpningsmedel används och som inte plöjts under lång tid kallas naturbetesmarker. De hyser en ansenlig del av jordbrukslandskapets biologiska mångfald både i Sverige och i andra delar av Europa. Långvarigt brukande med bete och klövtramp har gjort mångfalden möjlig. Men naturbetesmarkerna är på stark tillbakagång och endast några få procent finns kvar jämfört med för ett par århundraden sedan. Med incitament för att bevara dem, och med rätt skötsel kan de komma att spela en viktig roll i framtidens jordbruk.</p>

    Läs artikel Läs artikel som PDF

  • Publicerad i NR 1 2017 | ÅRG 22 (sida 11)

    Biologiskt kulturarv lockar fram historierna i landskapet

    Av: Anna Westin, Tommy Lennartsson

    <p>Landskapet är fullt av historier om människors liv och verksamhet. Inte bara genom de fysiska lämningar vi kan se, utan också genom det biologiska kulturarvet. Växter till exempel, kan ha mycket att berätta om människans historia, bara vi lär oss deras språk.</p>

    Läs artikel Läs artikel som PDF

  • Publicerad i NR 1 2016 | ÅRG 21 (sida 14)

    Naturvård och klimatförändringar

    Av: Tommy Lennartsson

    <p>Under de senaste åren har CBM arbetat med flera uppdrag om biologisk mångfald och klimatförändringar åt Naturvårdsverket och Jordbruksverket. Det senaste är ett underlag till en strategi för klimatanpassning av naturvården.</p>

    Läs artikel Läs artikel som PDF

  • Publicerad i NR 1 2016 | ÅRG 21 (sida 12)

    ”…tiälan sat i gorden…”

    Av: Anna Westin, Tommy Lennartsson, Maths Isacson

    <p>Bondedagböcker visar hur jordbrukshushåll hanterade extremt väder under 1860-talet. Trots erfarenhet av varierande väderförhållanden hade jordbruken för hundrafemtio år sedan svårt att klara extremt väder. I ett forskningsprojekt studeras hur jordbrukshushåll i två bygder agerade, mellan samhälle och natur, för att överleva under tider av stark press, som under 1860-talets missväxtår.</p>

    Läs artikel Läs artikel som PDF

  • Publicerad i NR 1 2012 | ÅRG 17 (sida 10)

    Är vägkanten en ekologisk fälla?

    Av: Tommy Lennartsson

    <p>Vägar och järnvägar nyttjas inte bara av växter och djur, utan framförallt av bilar och tåg. Alla som tvättat sin bil under sommaren vet vad det betyder: att mängder av insekter möter döden mot kylargrill och vindruta. Innebär artrikare vägkanter att man lockar ännu fler i fördärvet?</p>

    Läs artikel Läs artikel som PDF

  • Publicerad i NR 1 2012 | ÅRG 17 (sida 8)

    Arv från försvinnande landskap

    Av: Tommy Lennartsson

    <p>Att infrastrukturernas biotoper är unga betyder inte att deras arter är historielösa. De har tvärtom något att berätta om tidigare brukningsformer och landskap. De är ett biologiskt kulturarv.</p>

    Läs artikel Läs artikel som PDF

  • Publicerad i NR 4 2011 | ÅRG 16 (sida 8)

    Naturvård kräver mer än biologi

    Av: Anna Dahlström, Tommy Lennartsson

    <p>Det finns ett stort behov av att utveckla skötsel som uppfyller kraven hos den mångfald vi vill bevara. CBM har länge sett historiskt brukande som en vital komponent i dagens naturvård. Det gör också Vetenskapsrådet, som finansierar ett nytt projekt.</p>

    Läs artikel Läs artikel som PDF

  • Publicerad i NR 4 2009 | ÅRG 14 (sida 18)

    Biologiskt kulturarv som vägvisare för naturvården

    Av: Anna Dahlström, Tommy Lennartsson

    <p>Det är omöjligt att känna till landskapets alla historiska hävdformer, och knappast meningsfullt att rekonstruera alla. Men för att värna biologisk mångfald måste nyckelkomponenterna identifieras och återinföras i landskapets skötsel, eller imiteras med moderna metoder.</p>

    Läs artikel Läs artikel som PDF

  • Publicerad i NR 4 2009 | ÅRG 14 (sida 2)

    Biologiskt kulturarv vårt framtida kapital

    Av: Anna Dahlström, Tommy Lennartsson

    Under historiens lopp har varje samhälle utvecklat metoder för att på bästa sätt utnyttja sina givna förutsättningar i form av klimat, naturresurser, traditioner och andra möjligheter och begränsningar. Utvecklingen av olika nyttjandeformer av naturen utgör…

    Läs artikel Läs artikel som PDF

  • Publicerad i NR 2 1997 | ÅRG 2 (sida 6)

    Slåtter och höstbete bäst för gräsmarkens gentianor

    Av: Tommy Lennartsson

    Naturlig fodermark, dvs. ogödslad, okultiverad slåtter- eller betesmark, hör till våra allra artrikaste naturtyper. Idag återstår endast fragment av fodermarkens tidigare utbredning och ett stort antal av dess arter är rödlistade. Resterande fodermarker måste därför…

    Läs artikel Läs artikel som PDF

  • Publicerad i NR 1 2000 | ÅRG 5 (sida 10)

    Kust och skärgård – en förbisedd naturmiljö

    Av: Tommy Lennartsson

    <p>Som ett led i Naturvårdsverkets satsning på våra kust- och skärgårdsområden har ArtDatabanken under 1999 gjort en utredning om svenska kust- och skärgårdsbiotoper. Den kommer att publiceras av Naturvårdsverket under 2000 och är tänkt att vara en handbok för naturvårdare med kusten som arbetsfält.</p>

    Läs artikel Läs artikel som PDF

  • Publicerad i NR 1 2000 | ÅRG 5 (sida 9)

    Skötsel av naturbetesmark måste löna sig

    Av: Tommy Lennartsson, Eva Spörndly

    <p>I det gamla jordbrukslandskapet fanns väldiga arealer ogödslad slåtter- och betesmark. Dessa naturtyper var ytterst artrika, med många specialiserade växtoch djurarter. Under de senaste 50–100 åren har dessa naturliga fodermarker till stor del försvunnit, främst till följd av konstgödseljordbrukets intåg och dålig lönsamhet i små gårdar.</p>

    Läs artikel Läs artikel som PDF

  • Publicerad i NR 2 2010 | ÅRG 15 (sida 10)

    Biologisk mångfald i ett ändrat klimat

    Av: Tommy Lennartsson

    <p>Bevarande av biologisk mångfald handlar till stor del om att identifiera hot och hitta sätt att åtgärda dem. Det gäller att förstå vilka miljöfaktorer som skapar förutsättningar för arter och naturtyper och att urskilja de förändringar i miljön som försämrar förutsättningarna. Hittills har vi kunnat anta att det globala klimatet är en konstant miljöfaktor men den sanningen gäller inte längre.</p>

    Läs artikel Läs artikel som PDF

  • Publicerad i NR 3 2010 | ÅRG 15 (sida 10)

    Biohistoria löser naturvårdsknuten

    Av: Anna Dahlström, Tommy Lennartsson

    <p>Varför stupar naturvårdsprojekt trots att de vilar på samlad ekologiska kunskap? En detektivjakt bakåt i markernas historia kan lösa problem där naturvetenskapen ensam misslyckas.</p>

    Läs artikel Läs artikel som PDF

  • Publicerad i NR 3 2003 | ÅRG 8 (sida 7)

    Vilken traditionell kunskap är relevant för naturvården?

    Av: Tommy Lennartsson

    <p>En hög andel av jordbrukslandskapets växt- och djurarter är rödlistade. Det beror sannolikt på 1900-talets omstruktureringen av jordbruket. Hur ska man idag kunna bevara dessa arter? Vilka insatser bör göras? I artikeln belyses exemplet fältgentiana.</p>

    Läs artikel Läs artikel som PDF

  • Publicerad i NR 3 2004 | ÅRG 9 (sida 3)

    Att ta det onda med det goda — växternas vardag i betesmarkerna

    Av: Tommy Lennartsson

    <p>Att betet gynnar djuren är självklart, men kan växterna gynnas av att ätas? Naturbetesmarker har en ovanligt rik kärlväxtflora. Hur kommer det sig egentligen att betande mular gynnar mångfalden av kärlväxter?</p>

    Läs artikel Läs artikel som PDF

  • Publicerad i NR 4 2006 | ÅRG 11 (sida 17)

    Lagom är bäst – ett måttligt betestryck ger den största mångfalden

    Av: Tommy Lennartsson

    Betestrycket i många svenska hagmarker är för hårt. Miljöersättningssystemet – som betalar brukarna för skötseln av landskapet – leder alltför ofta till ett betestryck där mycket få växter får blomma och sätta frö. Många av…

    Läs artikel Läs artikel som PDF