Publicerad i NR 1 2013 | ÅRG 18 (sida 10)
Gemensamt lärande i praktiken
Av: Fabian Mebus, Marie Björklund, Anna Dahlström, Weronika Axelsson Linkowski
<p>.</p>
Publicerad i NR 1 2013 | ÅRG 18 (sida 10)
Av: Fabian Mebus, Marie Björklund, Anna Dahlström, Weronika Axelsson Linkowski
<p>.</p>
Publicerad i NR 4 2011 | ÅRG 16 (sida 8)
Av: Anna Dahlström, Tommy Lennartsson
<p>Det finns ett stort behov av att utveckla skötsel som uppfyller kraven hos den mångfald vi vill bevara. CBM har länge sett historiskt brukande som en vital komponent i dagens naturvård. Det gör också Vetenskapsrådet, som finansierar ett nytt projekt.</p>
Publicerad i NR 4 2009 | ÅRG 14 (sida 18)
Av: Anna Dahlström, Tommy Lennartsson
<p>Det är omöjligt att känna till landskapets alla historiska hävdformer, och knappast meningsfullt att rekonstruera alla. Men för att värna biologisk mångfald måste nyckelkomponenterna identifieras och återinföras i landskapets skötsel, eller imiteras med moderna metoder.</p>
Publicerad i NR 4 2009 | ÅRG 14 (sida 13)
Av: Anna Dahlström, Tommy Lennartsson
<p>Produktionslandskapet representerar det mest utbredda biologiska kulturarvet. Här ruvar hela ekosystemet på berättelser om historisk markanvändning.</p>
Publicerad i NR 4 2009 | ÅRG 14 (sida 2)
Av: Anna Dahlström, Tommy Lennartsson
Under historiens lopp har varje samhälle utvecklat metoder för att på bästa sätt utnyttja sina givna förutsättningar i form av klimat, naturresurser, traditioner och andra möjligheter och begränsningar. Utvecklingen av olika nyttjandeformer av naturen utgör…
Publicerad i NR 3 2010 | ÅRG 15 (sida 10)
Av: Anna Dahlström, Tommy Lennartsson
<p>Varför stupar naturvårdsprojekt trots att de vilar på samlad ekologiska kunskap? En detektivjakt bakåt i markernas historia kan lösa problem där naturvetenskapen ensam misslyckas.</p>
Publicerad i NR 4 2006 | ÅRG 11 (sida 8)
Av: Anna Dahlström
<p>Naturvården kan bli mycket bättre, men då måste vi lära oss att lyssna till historien. Om historisk markanvändning kombineras med ekologisk kunskap kan vi bevara och förstärka den biologiska mångfalden både i gräsmark och i skogmark.</p>
Publicerad i NR 2 2008 | ÅRG 13 (sida 18)
Av: Anna Dahlström, Karin Hallgren
<p>Är det sant att dagens artrika betesmarker mest består av gammal slåtteräng? Vad har egentligen våra ängs- och betesmarker för historia? Skiljer det sig mellan olika delar av landet? Och hur mycket har arealen gräsmark minskat i landet sedan 1800-talet?</p>