Publicerad i NR 2 2008 | ÅRG 13 (sida 2)
Naturbetesmarker är en av de rikaste biotoperna i världen, räknat i antalet kärlväxtarter per kvadratmeter. Många insekter, fåglar och svampar är också knutna till naturbetesmarker som därför är mycket värdefulla ur naturvårdssynpunkt. Många europeiska länder…
Publicerad i NR 2 2008 | ÅRG 13 (sida 2)
Ordet miljökonsekvensbeskrivning (MKB) kan låta byråkratiskt, men väl använt är MKB:n ett viktigt redskap som kan vara till stor nytta i arbetet med att bevara och hållbart nyttja den biologiska mångfalden. MKB har använts i…
Publicerad i NR 2 2008 | ÅRG 13 (sida 4)
Av: Urban Emanuelsson, Åke Berg
<p>Forskningsprogrammet HagmarksMistra (Skötsel av ängs- och hagmarker – ekonomi och ekologi) har tagit ett unikt tvärvetenskapligt grepp om naturbetesmarkernas förutsättningar. Efter sju år avslutas nu programmet och resultaten sammanfattas bland annat i en nyutkommen bok.</p>
Publicerad i NR 2 2008 | ÅRG 13 (sida 6)
Av: Anna Maria Wremp
<p>Forskningsprogrammet HagmarksMistra avslutades under våren 2008. Slutspurten omfattade både blickar bakåt och perspektiv framåt.</p>
Publicerad i NR 2 2008 | ÅRG 13 (sida 7)
Av: Rune Andersson
<p>”MAT 21-generalen” Rune Andersson leder den slututvärdering som skall fastställa effekterna av de ca 23 miljarder som delades ut till lantbruket och landsbygden i det gamla LBU-programmet. Regeringen har tilldelat Sveriges Lantbruksuniversitet uppdraget, som skall avrapporteras senast den 1 november 2008.</p>
Publicerad i NR 2 2008 | ÅRG 13 (sida 8)
<p>En långsiktigt hållbar gräsmarksskötsel kräver ett hållbart företagande. Hur kan man optimera lantbruksföretaget så att det både ger en ekologiskt riktig skötsel och en hållbar ekonomi med trygga sociala villkor för lantbrukarfamiljen?</p>
Publicerad i NR 2 2008 | ÅRG 13 (sida 10)
Av: Aina Pihlgren, Inger Pehrson, Roger Svensson
<p>Jordbruksverket kom nyligen med nya regler som sätter gränser för hur mycket träd och buskar som får finnas i betesmarker. De nya reglerna går i mångt och mycket emot de forskningsresultat som framkommit inom HagmarksMistra.</p>
Publicerad i NR 2 2008 | ÅRG 13 (sida 13)
Av: Anna Maria Wremp
<p>Godset Harpsund har utgjort försöksområde för några av delstudierna inom HagmarksMistra. Bland annat har vartannatårsbete provats med mycket goda resultat. Och för forskarna utgjorde Harpsunds restaurerade naturbetesmarker en guldgruva.</p>
Publicerad i NR 2 2008 | ÅRG 13 (sida 14)
Av: Ulrich Nitsch
Naturbetesmarkerna har skapats av bönder inom ramen för ett lantbruksföretag.För att hamna rätt med ekonomiska stöd, regler och vetenskaplig kunskap måste rådgivare, kontrollanter och forskare förstå vad ett lantbruksföretag är och vad det innebär att…
Publicerad i NR 2 2008 | ÅRG 13 (sida 16)
Av: Johan Samuelsson
Bättre miljöhänsyn, fortsatt skydd av särskilt värdefulla områden, samt restaurering av land- och vattenmiljöer behövs för att bevara arter och naturtyper. [caption id="attachment_888" align="alignright" width="134" caption="Medlemsländerna ska rapportera vart sjätte år om tillståndet för de…
Publicerad i NR 2 2008 | ÅRG 13 (sida 17)
[caption id="attachment_894" align="alignright" width="220" caption="Klas Hjelm har med ödmjukhet och lyhördhet för andras åsikter gjort enastående insatser för att bevara den biologiska mångfalden i Sverige och internationellt. Han har i 35 år kämpat för naturvård…
Publicerad i NR 2 2008 | ÅRG 13 (sida 17)
[caption id="attachment_903" align="alignright" width="220" caption="Hane av sandödla Lacerta agilis i lekdräkt. En av de sandmarksarter som har det besvärligt i dagsläget. Foto: Johan Samuelsson"][/caption] Sandödla Lacerta agilis lever i solbelysta sandiga eller ibland i mer…
Publicerad i NR 2 2008 | ÅRG 13 (sida 17)
I juli kommer Nationalnyckelns sjätte volym som presenterar käkmalar till säckspinnare, de fjärilsfamiljer som anses vara evolutionärt tidigast utvecklade. Käkmalarna har som namnet antyder käkar – och istället för att suga i sig nektar skrapar…
Publicerad i NR 2 2008 | ÅRG 13 (sida 18)
Av: Anna Dahlström, Karin Hallgren
<p>Är det sant att dagens artrika betesmarker mest består av gammal slåtteräng? Vad har egentligen våra ängs- och betesmarker för historia? Skiljer det sig mellan olika delar av landet? Och hur mycket har arealen gräsmark minskat i landet sedan 1800-talet?</p>
Publicerad i NR 2 2008 | ÅRG 13 (sida 20)
<p>Vilken relation har den urbana människan till den tätortsnära naturen? En nyligen publicerad undersökning från Linköping visar att beteslandskapet förknipppas med höga skönhetsvärden, frihetskänsla, upptäcktsfärder och rofylldhet.</p>
Publicerad i NR 2 2008 | ÅRG 13 (sida 22)
<p>Stadsnära natur kan ha stor betydelse både för den biologiska mångfalden och för människors välbefinnande. Helena Mellqvist har inom HagmarksMistra studerat lokal delaktighet i planeringen och förvaltningen av Tinnerö eklandskap utanför Linköping</p>
Publicerad i NR 2 2008 | ÅRG 13 (sida 24)
<p>Naturvårdsverket gav 2006 i uppdrag åt Miljöförvaltningen i Göteborg att utveckla metoder för att öka invandrares intresse för naturen. Nu sammanfattas kunskaperna från projektet i rapporten Med andra ögon: Naturmöten med invandrare, av projektledaren Yusra Moshtat.</p>
Publicerad i NR 2 2008 | ÅRG 13 (sida 25)
Av: Anna Maria Wremp
[caption id="attachment_941" align="alignright" width="191" caption="Boken Narcisser – folkkära lökar ges ut av Centrum för biologisk mångfald och kan beställas från: Adlibris (www.adlibris.com), Bokus (www.bokus.com), eller Internetbokhandeln (www.internetbokhandeln.se) Pris ca 150 kr."][/caption] Boken Narcisser – folkkära…
Publicerad i NR 2 2008 | ÅRG 13 (sida 26)
Av: Marcus Hedblom
<p>Forskningsprogrammet MINNA (Mångfald i närnatur) anordnade i november 2007 en workshop i Örebro som bjöd på diskussioner kring praktisk naturvård i staden, inspirerande föreläsningar, dagsaktuell forskning och exkursion till ett före detta industriområde som omvandlats till grönområde.</p>
Publicerad i NR 2 2008 | ÅRG 13 (sida 28)
<p>Det kom ett brev till redaktionen från en engagerad naturvårdare. Här berättar Martin Lagerlöf om sitt arbete med landskapet runt Nordrona i Roslagen.</p> <p>Under 50 år var den lilla byn Nordrona i Roslagen militärt övningsområde och en förbjuden zon för allmänheten. När området 2001 övergick i civil förvaltning gjorde biogeovetaren Martin Lagerlöf en skötselplan för området. Här berättar han om sitt försök att gå en lite ovanlig väg till god naturvård i ett område utan naturskydd.</p>
Publicerad i NR 2 2008 | ÅRG 13 (sida 32)
Forskningsprogrammet HagmarksMistra har tagit ett unikt tvärvetenskapligt grepp om naturbetesmarkernas förutsättningar genom att koppla ihop forskning som belyser ekologi och biologisk mångfald, markanvändningshistoria, ekonomi, produktionsfrågor och sociala aspekter. Målet för forskningsprogrammet har varit att uppnå…
Publicerad i NR 2 2008 | ÅRG 13 (sida 32)
Sambandet mellan biologisk mångfald och jordbruk, den ökande avskogningen och hur vi skall hantera klimatförändringarna genom att fokusera på biologisk mångfald var huvudpunkterna på dagordningen för den globala konferensen om biologisk mångfald 19–30 maj i…
Publicerad i NR 2 2008 | ÅRG 13 (sida 32)
[caption id="attachment_976" align="alignright" width="110" caption="Rosens Dag."][/caption] Rosens Dag är ett samverkansprojekt mellan Svenska Rosensällskapet, Programmet för Odlad Mångfald (POM) och GRO Plantskolor. Målsättningen att öka intresset för och kunskapen om rosor. Rosens Dag firas den…
