Publicerad i NR 3 2017 | ÅRG 22 (sida 11)
Av: Åke Berg, Jörgen Wissman
<p>Det finns miljöer i skogslandskapet som kan bidra till att bevara hotade gräsmarksarter som fått se sina habitat krympa. Med genomtänkt skötsel kan dessa miljöer hjälpa till att skapa viktiga livsmiljöer och spridningsvägar, även om de inte helt kan ersätta naturbetesmarkerna.</p>
Publicerad i NR 3 2015 | ÅRG 20 (sida 26)
Av: Åke Berg
<p>Hotet mot den biologiska mångfalden ser olika ut i olika landskapstyper. Både intensifiering av jordbruk och igenväxt mark inverkar negativt på många arter men på olika sätt. Det reser frågan om anpassning av miljöersättningar för en större precision, och därmed ökad positiv effekt för biodiversiteten.</p>
Publicerad i NR 1 2014 | ÅRG 19 (sida 25)
Av: Åke Berg
<p>En infrastrukturbiotop som nu börjat uppmärksammats för sin betydelse för biologisk mångfald knuten till öppna marker är kraftledningsgator. Dagfjärilar är starkt kopplade till olika gräsmarker, därför är kraftledningsgatan en unik miljö för dagfjärilar. Arealen kraftledningsgator är relativt stor jämfört med andra liknande gräsmarker i Sverige.</p>
Publicerad i NR 4 2011 | ÅRG 16 (sida 16)
Av: Åke Berg, Jörgen Wissman, Oloph Demker
<p>SLU har potential att fylla en nisch i naturvården som ingen annan tar hand om. Här knyts forskarens specialkompetens ihop med myndighetens överblick i det som kallas samverkan.</p>
Publicerad i NR 2 1996 | ÅRG 1 (sida 11)
Av: Åke Berg
De flesta fågelarter är beroende av andra biotoper än åkrar, t.ex. diken, åkerholmar, skogsbryn eller liknande, för att kunna utnyttja åkrarna för födosök. Buskage av t.ex. en, sälg, ros och slån är mycket värdefulla. Det…
Publicerad i NR 3 1999 | ÅRG 4 (sida 4)
Av: Tomas Hallingbäck, Åke Berg, Mikael Norén, Ulf Gärdenfors
<p>Förekomsten av rödlistade arter i olika skogsmiljöer i södra Sverige ska nu analyseras närmare utifrån den genomförda delen av nyckelbiotopsinventeringen. Detta sker i samarbete mellan Skogsstyrelsen och SLU (Artdatabanken och institutionen för naturvårdsbiologi).</p>
Publicerad i NR 3 2004 | ÅRG 9 (sida 16)
Av: Åke Berg
<p>I tre år har forskningsprogrammet HagmarksMISTRA strävat efter att finna bra systemlösningar för skötsel av olika typer av ängs- och betesmarker.</p>
Publicerad i NR 3 2004 | ÅRG 9 (sida 7)
Av: Åke Berg
<p>Den 27 april i år genomförde HagmarksMistra ett seminarium om olika betesdjurs beteenden och betesvanor.</p>
Publicerad i NR 2 2007 | ÅRG 12 (sida 8)
Av: Åke Berg
<p>Fågelpopulationer i odlingslandskapet, åkerogräs och europeiskt traditionellt jordbruk står i fokus för CBM:s arbete med jordbruksmark och fjäll. Mest kraft har dock lagts på det stora forskningsprogrammet HagmarksMISTRA.</p>
Publicerad i NR 2 2008 | ÅRG 13 (sida 4)
Av: Urban Emanuelsson, Åke Berg
<p>Forskningsprogrammet HagmarksMistra (Skötsel av ängs- och hagmarker – ekonomi och ekologi) har tagit ett unikt tvärvetenskapligt grepp om naturbetesmarkernas förutsättningar. Efter sju år avslutas nu programmet och resultaten sammanfattas bland annat i en nyutkommen bok.</p>
