Publicerad i NR 2 2007 | ÅRG 12 (sida 2)
Det har blivit dags att återigen presentera Centrum för biologisk mångfald. Vad har vi gjort, vad ser vi framför oss, vilka är vi och hur jobbar vi? Centrum för biologisk mångfald startade 1995. Sedan Biodiverse…
Publicerad i NR 2 2007 | ÅRG 12 (sida 4)
<p>Centrum för biologisk mångfald föddes 1994 för att stödja efterlevnaden av den nytillkomna internationella konventionen. Tolv år senare är CBM en etablerad centrumbildning med kontakter över hela världen.</p>
Publicerad i NR 2 2007 | ÅRG 12 (sida 6)
Av: Oloph Demker
<p>Sedan drygt ett år tillbaka arbetar CBM genom med biologisk mångfald genom sju ämnesområden. Det är ingen heltäckande palett, men formen bidrar till att göra CBM tydligare.</p>
Publicerad i NR 2 2007 | ÅRG 12 (sida 8)
Av: Åke Berg
<p>Fågelpopulationer i odlingslandskapet, åkerogräs och europeiskt traditionellt jordbruk står i fokus för CBM:s arbete med jordbruksmark och fjäll. Mest kraft har dock lagts på det stora forskningsprogrammet HagmarksMISTRA.</p>
Publicerad i NR 2 2007 | ÅRG 12 (sida 9)
Av: Oloph Demker
<p>70 % av Sveriges yta är skogbärande. Den eftertraktade svenska träråvaran är en stomme i landets ekonomi. Det gör det desto mer angeläget att virkesuttaget blir långsiktigt och hållbart.</p>
Publicerad i NR 2 2007 | ÅRG 12 (sida 10)
Av: Dave Karlsson, Kajsa Glemhorn
<p>Svenska Malaisefälleprojektet (SMTP) är Svenska artprojektets största inventering. Det har blivit omskrivit i över 100 tidningsartiklar och mängder med radioinslag har sänts om projektet. Även TV-bolagen har visat stort intresse och rapporterat vid ett tiotal tillfällen. Vad är det som väcker mediernas stora intresse och vad är det som intresserar den breda allmänheten så?</p>
Publicerad i NR 2 2007 | ÅRG 12 (sida 11)
<p>Nya grepp fångade publiken</p>
Publicerad i NR 2 2007 | ÅRG 12 (sida 12)
<p>I samhällsplaneringen missas alltför ofta hänsyn till biologisk mångfald. CBM arbetar brett för att föra samman forskning med praktik i planeringen av landskapet.</p>
Publicerad i NR 2 2007 | ÅRG 12 (sida 13)
Av: Eva Jansson
<p>Det mest intressanta och värdefulla av det som växer i vårt land ska bevaras för framtiden. Syftet är att tillhandahålla ett sortiment som är tillgängligt för alla. Påsk- och pingstliljor, träd- och buskar, perenner, rosor, humle och många andra växter kommer därför om några år att bevaras i en nationell genbank.</p>
Publicerad i NR 2 2007 | ÅRG 12 (sida 15)
Av: Eva Thörn
<p>Att bevara genetiskt material är i hög grad en global fråga. CBM arbetar genom programmet SEEDNet med att bygga upp växtgenetiska resurser i sydöstra Europa.</p>
Publicerad i NR 2 2007 | ÅRG 12 (sida 16)
Av: Håkan Tunón
<p>Tusenåriga sedvänjor har lagt grunden för vår moderna kunskap om naturen och dess användningsområden. Denna gamla kunskap är oupplösligt knuten till hållbart nyttjande av biologisk mångfald. Nu måste den räddas för att inte försvinna.</p>
Publicerad i NR 2 2007 | ÅRG 12 (sida 17)
Av: Maria Berlekom
<p>Biologisk mångfald är en nyckelresurs för fattiga människor. Därför är det också ett prioriterat område för svensk fattigdomsbekämpning.</p>
Publicerad i NR 2 2007 | ÅRG 12 (sida 18)
<p>Sedan 1998 har CBM ett internationellt masterprogram i biologisk mångfald. Det utgör grundbulten i CBM:s arbete med utbildning om biologisk mångfald.</p>
Publicerad i NR 2 2007 | ÅRG 12 (sida 19)
Av: Oloph Demker
<p>Konferenser, böcker, skrifter, hemsidor och Biodiverse är CBM:s blygsamma bidrag till att göra kunskap om biologisk mångfald tillgänglig – ett arbete där bara tiden begränsar.</p>
Publicerad i NR 2 2007 | ÅRG 12 (sida 20)
Att hejda förlusten av tropiska skogar är en global angelägenhet eftersom de hyser över 50 procent av artrikedomen på land och är viktiga för det globala klimatet. Nu visar svenska forskare att det verkar gå…
Publicerad i NR 2 2007 | ÅRG 12 (sida 20)
Av: Oloph Demker
En undersökning av hur resultat av miljöövervakningen överensstämmer med lokalboendes uppfattningar gjordes i Cuvelia-deltat i norra Namibia. Tillgång på drickbart vatten har där historiskt varit ett problem. – Lokalbefolkningen kan ge en mer nyanserad bild…
