Publicerad i NR 4 2011 | ÅRG 16 (sida 20)
Av: Oloph Demker
[caption id="attachment_3205" align="alignright" width="150" caption="Fruktlexikon"][/caption] Författarna till standardverket Frukter från främmande länder (Formas 2002) har skrivit en uppföljare i behändigare format, men med desto rikare innehåll. Det här torde vara det mest uttömmande verket om…
Publicerad i NR 4 2011 | ÅRG 16 (sida 20)
Av: Oloph Demker
[caption id="attachment_3203" align="alignright" width="150" caption="Vår sanna natur"][/caption] Sveriges proffssammanslutning av naturfotografer ger sin bild av Sverige tillsammans med vår meste naturkommentator Henrik Ekman. Förväntningarna är gigantiska, och mitt i pressläggningen briserade Hellesøskandalen och en del…
Publicerad i NR 4 2011 | ÅRG 16 (sida 20)
Av: Oloph Demker
[caption id="attachment_3201" align="alignright" width="350" caption="Lainiovuoma-samernas gamla renflyttningar till Norge – om sommarbosättningar i Troms fylke på 1900-talet, Lars J. Walkeapää 2012"][/caption] Samerna, vårt enda urfolk i norr, genomför varje år långa flyttningar med renhjordarna för…
Publicerad i NR 4 2011 | ÅRG 16 (sida 16)
Av: Åke Berg, Jörgen Wissman, Oloph Demker
<p>SLU har potential att fylla en nisch i naturvården som ingen annan tar hand om. Här knyts forskarens specialkompetens ihop med myndighetens överblick i det som kallas samverkan.</p>
Publicerad i NR 4 2011 | ÅRG 16 (sida 10)
Av: Oloph Demker
<p>Har odlade växter och tama djur lägre status i bevarandearbete än den vilda mångfalden, eller är detta en illusion? Det finns uppenbara skillnader, men alltsammans är odiskutabelt biologisk mångfald.</p>
Publicerad i NR 4 2011 | ÅRG 16 (sida 4)
Av: Oloph Demker
<p>Politiska gränser har aldrig existerat för pollen, frön, fiskar eller fåglar. Vårt ansvar för biologisk mångfald slutar därför heller inte vid Öresund. CBM har länge satsat sitt kunskapskapital i utlandet.</p>
Publicerad i NR 4 2011 | ÅRG 16 (sida 2)
Av: Oloph Demker
Vem äger naturvården? Den frågan har sysselsatt CBM ända sedan starten 1995. Naturvård förknippas fortfarande intimt med biologer, speciellt de gröna. Det är artexperter som är ute och gör naturinventeringar, det är ekologer som tittar…
Publicerad i NR 3 2007 | ÅRG 12 (sida 20)
Av: Oloph Demker
<p>För första gången finns en avnämarinriktad bok för naturvårdare i hela landet som på allvar lyfter in samhällsvetenskapens roll i naturvården.</p>
Publicerad i NR 3 2007 | ÅRG 12 (sida 9)
Av: Oloph Demker
<p>Kommunekologen Bo Ljungberg har genom åren haft många fruktsamma möten med olika forskare. Kanske var det anledningen till att han rekryterades till Naturvårdskedjans referensgrupp.</p>
Publicerad i NR 3 2007 | ÅRG 12 (sida 2)
Av: Oloph Demker
... och ibland inte. CBM:s stora forskningsprogram Naturvårdskedjan gick i hamn planenligt 2007 och hade då levererat knappt 100 vetenskapliga artiklar, 10 avhandlingar, över 20 utredningsrapporter samt en trave populärvetenskapliga artiklar och skrifter. Vad som…
Publicerad i NR 3 2011 | ÅRG 16 (sida 16)
Av: Oloph Demker
1900-talets omställning av jord- och skogsbruket är den starkaste påverkansfaktorn för biologisk mångfald i Sverige. Kungliga Skogs- och Lantbruksakademien har nu gjort en viktig insats för att visualisera omfattningen av denna storskaliga förändring över tid.…
Publicerad i NR 3 2011 | ÅRG 16 (sida 14)
Av: Oloph Demker
<p>Om alla byggde sin affärsplan på samma idé som Grönt kulturarv, skulle miljöförstörande företag snart vara ett minne blott. Nu heter själva affärsidén biologisk mångfald.</p>
Publicerad i NR 3 2011 | ÅRG 16 (sida 2)
Av: Oloph Demker
Ett klimat som barkar åt pepparn och en biologisk mångfald på väg till slakt. Båda ska räddas till varje pris, men det verkar ibland som att det ena motverkar det andra. Förnybar energi i form…
Publicerad i NR 3 2009 | ÅRG 14 (sida 14)
Av: Oloph Demker
<p>Historien om hur jordbrukarna i Sydostasien lämnade sina traditionella metoder och började köpa specialförädlat superutsäde. Vägen tillbaka är lång, men utsikterna finns.</p>
Publicerad i NR 3 2009 | ÅRG 14 (sida 10)
Av: Oloph Demker
<p>Jordbruket är inte bara producent av livsmedel. Hela odlingslandskapet tillhandahåller livsmiljöer för mängder av arter. Synen på markanvändning som ett val mellan matproduktion och naturvård håller på att överges.</p>
Publicerad i NR 3 2009 | ÅRG 14 (sida 8)
Av: Oloph Demker
<p>BNP mäter omsättningen i ekonomin, varken mer eller mindre. Dessvärre associeras BNP ibland med allmäntillståndet i ett land. För gemene nyhetskonsument, som inte kan ta till sig flera olika välfärdsmått, behövs ett enhetligt sätt att redovisa det verkliga tillståndet i världen.</p>
Publicerad i NR 3 2009 | ÅRG 14 (sida 7)
Av: Oloph Demker
<p>Skogens värden är mångformiga och föremål för tyckande och prioriteringar. Så här svarar Naturskyddsföreningens ordförande Mikael Karlsson och LRF skogsägarnas chef Linda Hedlund på fem frågor om skogen.</p>
Publicerad i NR 3 2009 | ÅRG 14 (sida 2)
Av: Oloph Demker
Hållbart nyttjande är ett numera välbekant begrepp som fått fäste i vägledande dokument och i miljödebatten. Termen ska inte förväxlas med hållbar utveckling, som är en annan historia. Vagt uttryckt handlar hållbart nyttjande om att…
Publicerad i NR 3 2010 | ÅRG 15 (sida 2)
Av: Oloph Demker
”Vilket gulligt broderi! Är det lingarn?” En turist står och fingrar på ett stycke textilkonst i hantverksboden. Hyllorna är fulla med korsstygn, tovade ullvantar och slöjdade skålar. Hela timmerstugan andas långsamhet och tradition. Lockande för…
Publicerad i NR 4 2010 | ÅRG 15 (sida 19)
Av: Oloph Demker
<p>I Södermanland blir toalettvatten från enskilda avlopp till växtnäring på åkrarna. Det spar miljön och minskar behovet av konstgödsel. Frågan är varför det inte har förekommit tidigare.</p>
Publicerad i NR 4 2010 | ÅRG 15 (sida 6)
Av: Oloph Demker
<p>Utsättning av utrotade och främmande arter får många naturvårdare att resa ragg. Uppenbarligen finns här ett glapp, eftersom seriösa forskare på fullt allvar diskuterar introduktion av stora växtätare i Sverige.</p>
Publicerad i NR 4 2010 | ÅRG 15 (sida 2)
Av: Oloph Demker
I det här numret spanar vi efter trender i naturvården. Inte för att komma dragandes med någon historielektion för allmänbildningens skull. Tanken har istället varit att titta på några metoder och idéer i naturvården som…
Publicerad i NR 1 2011 | ÅRG 16 (sida 19)
Av: Oloph Demker
<p>Artikeln ”Nyttiga avlopp” i Biodiverse nr 4 2010 har väckt reaktioner som speglar oro för giftigt avloppsslam och dessutom tvivel på att fosfor som global resurs är på upphällningen.</p>
Publicerad i NR 1 2011 | ÅRG 16 (sida 2)
Av: Oloph Demker
För snart ett halvår sedan träffades representanterna för Mångfaldskonventionens 193 parter i Nagoya, Japan för att jobba vidare med nya överenskommelser under konventionens paraply. Vi kallar mötet för partsmötet, COP10 eller rätt och slätt Nagoya.…
Publicerad i NR 2 2011 | ÅRG 16 (sida 19)
Av: Oloph Demker
<p>Ett ambitiöst bokprojekt med vattnets bästa i sikte som förtjänar all uppmärksamhet. Men referenser och hänvisningar lyser med sin frånvaro.</p>
Publicerad i NR 2 2011 | ÅRG 16 (sida 18)
Av: Oloph Demker
<p>Naturen har i alla tider varit en central inspirationskälla för konstnärers uttryck. Skogen tar här en särskilt framträdande plats. I sommar öppnar flera konstutställningar med rötterna i skogen.</p>
Publicerad i NR 2 2011 | ÅRG 16 (sida 11)
Av: Oloph Demker
<p>Ronnie Johansson beskriver sig som en utdöende ras. Han är självverksam skogsbrukare på sin gård i Småland sedan han tog över efter sin far på 70-talet. Friheten, tillfredsställelse i arbetet och möjligheten att själv skapa, det är det mest givande med livet som skogsägare.</p>
Publicerad i NR 2 2011 | ÅRG 16 (sida 6)
Av: Oloph Demker
<p>För den som är sugen på lite biologisk spis finns i skogen tillräckligt för en livstid. Tiotusentals organismer lever i den svenska skogen, var och en i sin unika ekologiska nisch.</p>
Publicerad i NR 2 2011 | ÅRG 16 (sida 2)
Av: Oloph Demker
Något försenad ringde kungen i klockan och invigde Kosterhavets nationalpark inför en samling journalister, ministrar, influgna högnivåtjänstemän och inte minst lokalinvånare från Koster. Det är tre år sedan, och händelsen markerade 100-årsjubileet av Sveriges första…
Publicerad i NR 2 2009 | ÅRG 14 (sida 16)
Av: Oloph Demker
<p>Via Baltica är motorvägen som skapade debatt i hela Europa och drog Polen inför EG-rätten. Större perspektiv hos planerare och bättre dialog mellan olika plan är nödvändigt om ny infrastruktur ska bli accepterad.</p>
Publicerad i NR 2 2009 | ÅRG 14 (sida 12)
Av: Oloph Demker
<p>Faunapassager är plåster på såren för ett uppstyckat landskap. Idag finns namn på ett tiotal varianter, och exempel på nya lösningar blir allt fler.</p>
Publicerad i NR 3 2005 | ÅRG 10 (sida 18)
Av: Oloph Demker
<p>Etnobiologi är inte längre något som gömmer sig inne på forskarnas kontor. Det finns i hög grad levande och tillgängligt för alla i form av utbildningar landet runt.</p>
Publicerad i NR 3 2005 | ÅRG 10 (sida 13)
Av: Oloph Demker
<p>Få av oss har idag direktkontakt med livsmedelsproduktionen. Ändå är det bara några generationer sedan merparten av svenskarna brukade sin egen jord. Vilken relevans har etnobiologin idag?</p>
Publicerad i NR 3 2005 | ÅRG 10 (sida 4)
Av: Oloph Demker
<p>Femhundrafyrtio sidor, elva kapitel, femtiosex författare, över femhundra illustrationer och drygt tvåhundra artmonografier. Det är några siffror från tillkomsten av den nya volymen i boktroilogin Etnobiologi i Sverige: Människan och floran.</p>
Publicerad i NR 4 2005 | ÅRG 10 (sida 23)
Av: Oloph Demker
<p>Klonarkiv, fäbodar och flera hundra år gamla trädgårdar besöktes på Mångfaldskonferensen. Exkursionerna gick bland annat till Boda Gammelgård, Staberg och Källslätten.</p>
Publicerad i NR 4 2005 | ÅRG 10 (sida 22)
Av: Oloph Demker
<p>Under Mångfaldskonferensen fick deltagarna stilla sitt diskussionsbehov vid något av de fem seminarier som ordnades.</p>
Publicerad i NR 4 2005 | ÅRG 10 (sida 21)
Av: Oloph Demker
<p>Bland de inbjudna talarna fanns jordbruksministern, landshövdingen i Dalarna, Marit Paulsen och CBM:s föreståndare Urban Emanuelsson.</p>
Publicerad i NR 1 2006 | ÅRG 11 (sida 16)
Av: Oloph Demker
<p>En aspekt av biologisk mångfald som det talas allt mer om är de tjänster som samhället drar nytta av. Dessa naturliga processer är i själva verket grunden för hela vår ekonomi.</p>
Publicerad i NR 1 2006 | ÅRG 11 (sida 15)
Av: Oloph Demker
<p>En spegel av den biologiska uppfinningsrikedom och de evolutionära innovationer som krävs för arternas fortlevnad finns i den mångfald av fortplantningssystem som organismerna visar upp – inte minst olika pollineringssyndrom.</p>
Publicerad i NR 1 2006 | ÅRG 11 (sida 13)
Av: Oloph Demker
<p>De europeiska korna är inte vad de ser ut att vara. En ny studie visar att de är närmare släkt med uroxar, än med den ursprungliga tamboskap som tidiga bönder förde med sig söderifrån.</p>
Publicerad i NR 1 2006 | ÅRG 11 (sida 12)
Av: Oloph Demker
<p>Blommornas pirater invaderar hamnar, banvallar, bakgårdar, skräphögar och soptippar. Det är här man hittar de mest exotiska ruderatväxterna.</p>
Publicerad i NR 1 2006 | ÅRG 11 (sida 8)
Av: Oloph Demker
<p>Systematikdagarna i Stockholm bjöd på ett smörgåsbord av vanliga och ovanliga växter och djur samt metoder för forskning och naturvård.</p>
Publicerad i NR 1 2006 | ÅRG 11 (sida 6)
Av: Oloph Demker
<p>När du hälsar din kamrat välkommen hem från tropikerna, är sannolikheten stor att du samtidigt hälsar på en mängd främmande krabater. Kroppen kan då nämligen hysa en månghövdad skara av spindeldjur, olika maskar och en lång rad encelliga kräk.</p>
Publicerad i NR 3 2006 | ÅRG 11 (sida 18)
Av: Oloph Demker
<p>Ny rapport om innovativ förvaltning<br /> För drygt ett år sedan startade några forskare vid SLU tillsammans med Centrum för biologisk mångfald projektet Innovativ förvaltning, för att studera förutsättningar för samförvaltning i Sverige.<br /> Rapporten blev klar för några veckor sedan.</p>
Publicerad i NR 4 2006 | ÅRG 11 (sida 10)
Av: Oloph Demker
<p>I november försvarade Tomas Gustafson sin avhandling om strandängsfåglar. ”Håll strandängarna fria från träd och buskar” är hans råd till naturvårdare.</p>
Publicerad i NR 1 2007 | ÅRG 12 (sida 20)
Av: Oloph Demker
<p>Ståndare, pistiller och en massa latin. Det är vad de flesta associerar med Sveriges genom tiderna mest kände vetenskapsman. Då kan det vara nyttigt att höra vilka uppfattningar som finns hosdem som har en närmare relation till Linné.</p>
Publicerad i NR 1 2007 | ÅRG 12 (sida 15)
Av: Oloph Demker
[caption id="attachment_1375" align="alignright" width="220" caption="Foto: Oloph Demker"][/caption] Linnés födelseplats Råshult i Småland är idag ett kulturreservat som idag sköts av fastboende förvaltare. Bygden har nyligen fått en historisk översyn i Urban Ekstams Råshult under Linnés…
Publicerad i NR 2 2007 | ÅRG 12 (sida 20)
Av: Oloph Demker
En undersökning av hur resultat av miljöövervakningen överensstämmer med lokalboendes uppfattningar gjordes i Cuvelia-deltat i norra Namibia. Tillgång på drickbart vatten har där historiskt varit ett problem. – Lokalbefolkningen kan ge en mer nyanserad bild…
Publicerad i NR 2 2007 | ÅRG 12 (sida 19)
Av: Oloph Demker
<p>Konferenser, böcker, skrifter, hemsidor och Biodiverse är CBM:s blygsamma bidrag till att göra kunskap om biologisk mångfald tillgänglig – ett arbete där bara tiden begränsar.</p>
Publicerad i NR 2 2007 | ÅRG 12 (sida 9)
Av: Oloph Demker
<p>70 % av Sveriges yta är skogbärande. Den eftertraktade svenska träråvaran är en stomme i landets ekonomi. Det gör det desto mer angeläget att virkesuttaget blir långsiktigt och hållbart.</p>
Publicerad i NR 2 2007 | ÅRG 12 (sida 6)
Av: Oloph Demker
<p>Sedan drygt ett år tillbaka arbetar CBM genom med biologisk mångfald genom sju ämnesområden. Det är ingen heltäckande palett, men formen bidrar till att göra CBM tydligare.</p>
Publicerad i NR 4 2007 | ÅRG 12 (sida 24)
Av: Oloph Demker
Forskningsprogrammet Naturvårdskedjan, som koordinerats av Centrum för biologisk mångfald, slutrapporterade sin andra fas i november och har därmed formellt avslutats. Naturvårdskedjans mål har varit att sammanfoga mål, styrmedel, skötselåtgärder och utvärdering – fyra viktiga länkar…
Publicerad i NR 4 2007 | ÅRG 12 (sida 21)
Av: Oloph Demker
<p>Om staten är beredd att stötta kommunerna med medel för naturvårdsprojekt även i framtiden kan väldigt mycket bli uträttat. Det vet kommunbiologen Mats Rosenberg i Örebro.</p>
Publicerad i NR 4 2007 | ÅRG 12 (sida 5)
Av: Anna Maria Wremp, Oloph Demker
<p>Klimat och havsmiljö är regeringens mest prioriterade miljöfrågor. Hur påverkar det arbetet med att bevara och skydda den biologiska mångfalden? Och vad gäller för 2010-målet? Miljöminister Andreas Carlgren besvarar Biodiverses frågor om regeringens mål och ambitioner för naturvårdspolitiken.</p>
Publicerad i NR 3 2008 | ÅRG 13 (sida 23)
Av: Oloph Demker
”En växande befolkning, ökande matpriser och allt mer bioenergigrödor på jordbruksmark hotar genomförandet av FN:s millenniemål att halvera fattigdomen till 2015” skriver Formas GD Rolf Anneberg i förordet till Water for food, Formas bidrag till…
Publicerad i NR 3 2008 | ÅRG 13 (sida 22)
Av: Oloph Demker
<p>Kristianstads skolelever flyttar ut i naturen för att studera sötvattensekologi. Naturskolan har skapat uteklassrum med arbetsmaterial och studieuppgifter mitt i Vattenriket.</p>
Publicerad i NR 4 2008 | ÅRG 13 (sida 20)
Av: Oloph Demker
<p>Nu gäller det att rädda utrotningshotade gener åt eftervärlden. Underjordiska säkerhetslager, nedfrysning till hundratals minusgrader och stora reservat är några tekniker.</p>
Publicerad i NR 1 2009 | ÅRG 14 (sida 24)
Av: Oloph Demker
Allemansrätten har en stark ställning i svensk rätt, trots att den inte finns beskriven någonstans i svensk lag. Hösten 1996 hamnade det så kallade forsränningsfallet i Högsta Domstolen. En västgötsk markägare ville förbjuda sin granne…
Publicerad i NR 1 2009 | ÅRG 14 (sida 23)
Av: Oloph Demker
<p>Ett nytt expertnätverk ska studera skogsbruk för bättre klimat och minskad fattigdom.</p>
Publicerad i NR 1 2009 | ÅRG 14 (sida 22)
Av: Oloph Demker
<p>Ett av landskapets artrikaste träd lever en kämpig tillvaro i dessa dagar. En ny kunskapssatsning ska få markägare att öppna ögonen för dessa värdefulla oaser av liv.</p>
Publicerad i NR 1 2009 | ÅRG 14 (sida 3)
Av: Oloph Demker
<p>Få har råd att äga skog utan avkastning. Avverkning och naturvårdsavtal är de enda sätten att få ekonomi i skogen. Kan den här produktpaletten utvecklas för att ge utrymme för andra inkomster till skogsägarna?</p>
Publicerad i NR 1 2005 | ÅRG 10 (sida 19)
Av: Oloph Demker
<p>Det bästa sättet att få tillträde till material utomlands är att etablera kontakt med forskare i det landet. Det är vinnartipset från svenska forskare som fått känna av ABS-reglerna.</p>
Publicerad i NR 1 2005 | ÅRG 10 (sida 9)
Av: Oloph Demker
<p>Den 1 april är det premiär för SKUD, Svensk kulturväxtdatabas. Databasen omfattar redan 35 000 växter och väntas bli ett värdefullt verktyg för både myndigheter och fritidsodlare.</p>
Publicerad i NR 1 2005 | ÅRG 10 (sida 7)
Av: Oloph Demker
<p>En ny syn på naturområdesskötsel spirar i Sverige. Staten har tagit skötseln ifrån de lokala invånarna, men håller nu på att försöka lämna tillbaka styrpinnen.</p>
Publicerad i NR 3 2008 | ÅRG 13 (sida 11)
Av: Oloph Demker
<p>Sedan 1841 har Upplands landskapsfisk asp varit utrotad i Fyrisån norr om Uppsala. Nu ska nya vandringsvägar få aspen att åter leka ända uppe i Vendelsjön. Projektet är lika viktigt för biologisk mångfald som för allmänhetens känsla för sin stadsnära å.</p>
