Publicerad i NR 1 2005 | ÅRG 10 (sida 2)
Växthuseffekten verkar inte längre bara vara en teoretisk konstruktion, även om klimatforskarna ofta framhåller att de senaste årens allt högre temperaturer ligger inom ramen för vad som kan vara en naturlig variation. Dagens klimatmodeller pekar…
Publicerad i NR 1 2005 | ÅRG 10 (sida 3)
Av: Klara Jacobson
<p>Naturvårdsbiologer påstås vara naiva och de som vill sätta människan före naturen anses tänka kortsiktigt och ohållbart. Det är några av de synpunkter som kom fram vid ett internationellt seminarium under Världslivsmedelsdagen.</p>
Publicerad i NR 1 2005 | ÅRG 10 (sida 4)
Av: Maria Berlekom
<p>En vanlig missuppfattning är att biologisk mångfald inte har med fattigdomsbekämpning och svält att göra. Men biologisk mångfald är centralt för fattigas försörjning och överlevnad. Centrum för biologisk mångfald är genom programmet SwedBio involverat i internationellt utvecklingssamarbete.</p>
Publicerad i NR 1 2005 | ÅRG 10 (sida 6)
<p>Idag finns omkring 100 000 skyddade naturområden världen över som tillsammans täcker 12 % av landytan. Urbefolkningarnas relation till dessa områden är en historia av socialt utanförskap och marginalisering sedan de skuffats bort från sitt land i naturskyddets och mångfaldens namn. Medvetenheten om urbefolkningars rättigheter börjar långsamt vakna till liv. Ändå görs allvarliga övertramp än idag när områden skyddas.</p>
Publicerad i NR 1 2005 | ÅRG 10 (sida 7)
Av: Oloph Demker
<p>En ny syn på naturområdesskötsel spirar i Sverige. Staten har tagit skötseln ifrån de lokala invånarna, men håller nu på att försöka lämna tillbaka styrpinnen.</p>
Publicerad i NR 1 2005 | ÅRG 10 (sida 8)
<p>Sveriges största bokprojekt och utbildning av nya taxonomer är en del av de uppgifter som väntar ArtDatabanken efter höstens budgettillskott.</p>
Publicerad i NR 1 2005 | ÅRG 10 (sida 9)
Av: Oloph Demker
<p>Den 1 april är det premiär för SKUD, Svensk kulturväxtdatabas. Databasen omfattar redan 35 000 växter och väntas bli ett värdefullt verktyg för både myndigheter och fritidsodlare.</p>
Publicerad i NR 1 2005 | ÅRG 10 (sida 10)
Av: Ivar Myklebust
<p>En milepel for arbeid med biologisk mangfold i Norge ble passert da Artsdatabanken fikk sin første ansatte fra 1. januar 2005.</p>
Publicerad i NR 1 2005 | ÅRG 10 (sida 11)
Av: Annika Sohlman
<p>Det är inte bara Norge som satsar på en Artdatabank. Nu är också Bangladesh på gång att starta en liknande organisation.</p>
Publicerad i NR 1 2005 | ÅRG 10 (sida 11)
Av: Martin Tjernberg
<p>I Sverige har vi två underarter av nötkråka – dels nominatrasten, den så kallade tjocknäbbade nötkråkan, dels den östliga smalnäbbade nötkråkan med sibiriskt ursprung. Den senare invandrade 1977 och etablerade sig i städer och större samhällen längs Norrlandskusten.</p>
Publicerad i NR 1 2005 | ÅRG 10 (sida 12)
<p>När den fjärde kullen av internationella studenter välkomnas till CBM och magisterprogrammet, väntar ett delvis nytt grepp på utbildningen där samhällsvetenskapliga aspekter på biologisk mångfald ges större utrymme.</p>
Publicerad i NR 1 2005 | ÅRG 10 (sida 14)
Av: James Kamula
[caption id="attachment_221" align="alignright" width="238" caption="James Kamula kommer från Kenya där han är koordinator för WWF:s arbete med marin och kustnära naturvård."][/caption] Jag jobbar som koordinator för WWF:s marina och kustnära naturvårdsprogram vid East African Wildlife…
Publicerad i NR 1 2005 | ÅRG 10 (sida 15)
Av: Deshni Pillay
[caption id="attachment_225" align="alignright" width="238" caption="Deshni Pillay jobbar med hotade arter i Sydafrika, där hon har initierat arbetet med en Sydafrikansk rödlista."][/caption] Mitt intresse för biologisk mångfald tog ordentlig fart när jag som student kom i…
Publicerad i NR 1 2005 | ÅRG 10 (sida 15)
Av: Nadejda Andreev
[caption id="attachment_223" align="alignright" width="238" caption="Nadejda Andreev är 31 år och arbetar med forskning och undervisning vid Moldaviens vetenskapliga akademi."][/caption] För närvarande arbetar jag som forskare på Zoologiska institutet vid Moldaviens vetenskapliga akademi. Det huvudsakliga syftet…
Publicerad i NR 1 2005 | ÅRG 10 (sida 16)
<p>Internationella avtal som ska främja biodiversitet och lokalbefolkningars rättigheter kan motverka sina syften. Idag finns stora hinder för den som vill forska på biologiskt material och främmande kulturer.</p>
Publicerad i NR 1 2005 | ÅRG 10 (sida 17)
Av: Lars Björk
<p>Reglerna om tillträde till genetiska resurser är många och krångliga. Formas har initierat en svensk handbok för forskare som arbetar med utländskt biologiskt material.</p>
Publicerad i NR 1 2005 | ÅRG 10 (sida 18)
Av: Lars Berg
<p>En oskyldig beskrivning av en traditionell läkeväxt kan försvåra framtida patentansökningar. Forskarnas spridning av traditionell kunskap och geninformation kan få vidsträckta konsekvenser, men svenska forskare är omedvetna om frågan.</p>
Publicerad i NR 1 2005 | ÅRG 10 (sida 19)
Av: Oloph Demker
<p>Det bästa sättet att få tillträde till material utomlands är att etablera kontakt med forskare i det landet. Det är vinnartipset från svenska forskare som fått känna av ABS-reglerna.</p>
Publicerad i NR 1 2005 | ÅRG 10 (sida 20)
Den 13 januari disputerade Ulf Bjelke på sin avhandling i sötvattensekologi vid Högskolan i Kalmar. Ulf Bjelke har grävt djupt i slammet på sjöbottnar i östra Götaland där han studerade nedbrytningen av grovt material i…
