Biologisk mångfald i svenskt utvecklingssamarbete

Observera: Denna artikel är importerad från vår äldre webbplats och använder ett äldre redigeringsverktyg. Utseende och struktur kan därför skilja sig något från våra nyare artiklar och uppfylla tillgänglighetskraven i lägre grad.

En vanlig missuppfattning är att biologisk mångfald inte har med fattigdomsbekämpning och svält att göra. Men biologisk mångfald är centralt för fattigas försörjning och överlevnad. Centrum för biologisk mångfald är genom programmet SwedBio involverat i internationellt utvecklingssamarbete.

Sidas övergripande målsättning är fattigdomsbekämpning. Inriktningen för svenskt utvecklingssamarbete definieras av sveriges politik för global utveckling (PGU, se faktaruta 1), som togs av riksdagen 2003. Två perspektiv genomsyrar PGU: rättighetsperspektivet och de fattigas perspektiv. Dessa styr därmed även Sidas arbete med biologisk mångfald.

Internationella åtaganden som konventionen om biologisk mångfald och 2010-målet från World Summit on Sustainable Development (WSSD) i Johannesburg 2002, är också viktiga för hur man prioriterar att arbeta med biologisk mångfald.

Prioriterade arbetsfält

I linje med dessa styrdokument prioriteras följande frågor i Sidas biodiversitetsarbete:

Hållbart nyttjande av genetiska resurser, arter och ekosystem. Hållbart nyttjande och bevarande är två sidor av samma mynt. Fungerande ekosystem är viktiga både för att tillhandahålla produkter som mediciner, mat eller brännved och ekosystemtjänster, till exempel rent vatten, eller för att buffra mot katastrofer som översvämningar, torka och flodvågor.
Tillträde till och rättvis fördelning av nytta och vinster av den biologiska mångfalden.
Lokal- och urbefolkningars kunskaper, roller och rättigheter.

Vad gör man då?

1) Integration

Den viktigaste utgångspunkten är att integrera biodiversitetsfrågor i pågående program och projekt. I detta arbete har man flera verktyg: • Miljökonsekvensbedömningar där negativa (och positiva) effekter värderas.

Integrering i landstrategier – Sidas viktigaste instrument för att prioritera samarbete med och stöd till ett land.
Integrering i andra policies och strategier (till exempel för handel, energi, marina frågor, utbildning).
Information på Sida. Som hjälp i detta arbete har man i samarbete med CBM startat en särskild help-desk: SwedBio – the Swedish International Biodiversity Programme (se faktaruta 2).

2) Internationellt samarbete

Att delta i internationella processer och internationell dialog är viktigt för att följa policy-utvecklingen, men också för att vara med och påverka. Detta inkluderar bland annat konventionen om biologisk mångfald, FAO:s växtgenetiska fördrag och den internationella jordbruksforskningsgruppen CGIAR, men det handlar också om att föra in kopplingar till biologisk mångfald i nationella fattigdomsstrategier i utvecklingsländer

3) Stöd till projekt

Finansiellt stöd till projekt med tydliga biodiversitetsmålsättningar är också en viktig del i arbetet. Under 2003 utgick grovt räknat 400 miljoner kronor i finansiellt stöd till projekt/program som tydligt har arbete med biologisk mångfald som målsättning eller viktig komponent (se faktaruta 3). Viktiga delar är att stödja policy- och metodutveckling samt stöd till enskilda organisationer.

Vad är PGU?

Sveriges politik för global utveckling (PGU) har som övergripande mål att bidra till en rättvis och hållbar global utveckling. PGU är en del av Sveriges arbete för att uppnå FN:s så kallade millenniemål att halvera fattigdomen till år 2015. Politiken ska präglas av respekt för de mänskliga rättigheterna, demokrati och god samhällsstyrning, jämställdhet mellan kvinnor och män, hållbart nyttjande av naturresurserna och omsorg om miljön, ekonomisk tillväxt samt social utveckling och trygghet. Politiken ska också inriktas på konflikthantering och globala gemensamma nyttigheter. Det Sverige säger och gör inom de olika politiska områden som berör global utveckling (handel, jordbruk, miljö, säkerhet och migration, och utvecklingssamarbetet) måste också sträva åt samma håll, till exempel.

Vad gör SwedBio?

SwedBio är ett Sida-finansierat program vid CBM som startade i början av 2003. Målsättningen är att bidra till att det svenska utvecklingssamarbetet mer samlat och strategiskt arbetar med biologisk mångfald. SwedBio jobbar därför med att:

* Stödja integreringsarbetet på Sida och fungera som en expertresurs
* Direkt samarbeta med och stödja projekt och aktiviteter i tredje världen
* Delta i den internationella policy- och metodutvecklingen
* Samverka med andra svenska aktörer (forskningsinstitutioner, myndigheter, regeringskansliet, enskilda organisationer, konsultföretag) för att stärka kunskap och kapacitet i Sverige om kopplingar mellan biologisk mångfald och fattigdomsbekämpning.

Så arbetar svenskt bistånd med biologisk mångfald. Några exempel på stöd och insatser

1. Sidas forskningsavdelning SAREC stöder bland annat:
a) Svensk forskning. Sedan 2004 finns ett särskilt invitationsområde för forskning om biologisk mångfald & fattigdomsbekämpning som svenska forskare kan söka.
b) Forskning i Syd. SAREC stöder flera insatser med tydlig koppling till biologisk mångfald, till exempel rörande marina frågor & kustzonsutveckling, hållbart skogsbruk, bioteknik och stöd till det internationella jordbruksforskningssystemet
CGIAR.

2. Stöd från globala miljöanslaget till metod- och policyutveckling och deltagande i internationella möten:
a) Större enskilda organisationer och fristående forskningsinstitut som arbetar med biologisk mångfald, till exempel IUCN och WWF.
b) SwedBio – som i sin tur stöder metod- och policyutveckling genom ett flertal regionala enskilda organisationer och nätverk. SwedBio stöder också aktivt deltagande från enskilda organisationer och urfolksrepresentanter vid viktiga
internationella möten.

3. Stöd från regionala anslag till:
a) Regionala genbanker i södra och östra Afrika och på Balkan.
b) Flera regionala marina program med starka kopplingar till biologisk mångfald.

4. Stöd från bilaterala anslag till:
a) Olika program som rör naturresurser och landsbygdsutveckling där biologisk mångfald kan vara en komponent, till exempel fröförsörjning inom jordbruksprogrammet i Zambia och lokal uthållig skogsförvaltning inom landsbygdsprogrammet i Tanzania.
b) Uppbyggnad av miljömyndigheter där kapacitetsuppbyggnad för att genomföra miljökonventioner kan vara en viktig del.

5. Stöd från SEKA (Avdelningen för samverkan med enskilda organisationer, humanitärt bistånd & konflikthantering) till svenska enskilda organisationer som arbetar med utvecklingssamarbete, till exempel Naturskyddsföreningen.

6. Stöd från INEC (Avdelningen för infrastruktur och ekonomiskt samarbete) till:
a) Internationella kurser i Sverige via svenska institutioner, till exempel en tvåveckorskurs i genetiska resurser och immaterialrätt som drivs av CBM och Svalöf-Weibull.
b) Olika projekt som rör handel, immaterialrätt & biologisk mångfald.

Artikelns författare

Maria Berlekom SwedBio