Publicerad i NR 3 2002 | ÅRG 7 (sida 4)
<p>Nya tider, nya seder: Tiderna då resultaten från den biologiska grundforskningen var allmängods till mänsklighetens fromma är slut och idag inskränks nyttjandet alltmer av immaterialrättsliga hänsyn och paragrafer i internationella överenskommelser.</p>
Publicerad i NR 1 2003 | ÅRG 8 (sida 18)
<p>Det genmodifierade Gyllene riset har orsakat mängder med debattinlägg rörande genteknologi och växtförädling. Det kan också fungera som exempel på problem som orsakas av internationella fördrag och konventioner och att de inte alltid är samstämda.</p>
Publicerad i NR 1 2004 | ÅRG 9 (sida 9)
Under 2003 sände Vetenskapliga Rådet för Biologisk Mångfald ut en enkät till samtliga svenska universitet och högskolor. Bakgrunden är implementering av vissa artiklar inom mångfaldskonventionen rörande tillträde till genetiska resurser och traditionell kunskap. I enkäten…
Publicerad i NR 2 2004 | ÅRG 9 (sida 19)
<p>Internationell genpolitik förefaller vara något abstrakt med liten koppling till den vanliga naturvården. Det internationella spelet kan ändå få spännande efterverkningar på aktörer som inte ens visste att de var berörda. Under våren 2004 genomfördes ett internationellt spektakel med aktörer som J. Craig Venter och Darwin-stationen på Galapagos.</p>
Publicerad i NR 4 2006 | ÅRG 11 (sida 22)
<p>Är det dags att staten tar hand om växtförädlingen för svenska förhållanden? Förädlingsföretagen flyr den svenska marknaden, som är alldeles för liten för att vara bärkraftig.</p>
Publicerad i NR 1 2007 | ÅRG 12 (sida 14)
<p>Den som försöker gå i Linnés fotspår och samla biologiskt material från världens alla hörn märker snart att spelreglerna har ändrats på senare tid. Idag är det stopp – något som många forskare bittert fått erfara.</p>
Publicerad i NR 1 2005 | ÅRG 10 (sida 16)
<p>Internationella avtal som ska främja biodiversitet och lokalbefolkningars rättigheter kan motverka sina syften. Idag finns stora hinder för den som vill forska på biologiskt material och främmande kulturer.</p>
