Publicerad i NR 3 2002 | ÅRG 7 (sida 2)
Att bevara och att långsiktigt på ett hållbar sätt nyttja den biologiska mångfalden är ett åtagande som huvuddelen av världens länder åtog sig på FN:s miljökonferens i Rio 1992. Nyligen har man upprepat detta åtagande…
Publicerad i NR 3 2002 | ÅRG 7 (sida 2)
Att bevara och att långsiktigt på ett hållbar sätt nyttja den biologiska mångfalden är ett åtagande som huvuddelen av världens länder åtog sig på FN:s miljökonferens i Rio 1992. Nyligen har man upprepat detta åtagande…
Publicerad i NR 3 2002 | ÅRG 7 (sida 3)
<p>Trettio år efter miljömötet i Stockholm, och tio år efter tillkomsten av Mångfaldskonventionen och Agenda 21 i Rio de Janeiro, var det dags för världens ledare att att gå framåt. I Johannesburg skulle en handlingsplan för alla miljö- och resursproblem antas. Innebar Johannesburg det steg framåt som avsågs?</p>
Publicerad i NR 3 2002 | ÅRG 7 (sida 4)
<p>Nya tider, nya seder: Tiderna då resultaten från den biologiska grundforskningen var allmängods till mänsklighetens fromma är slut och idag inskränks nyttjandet alltmer av immaterialrättsliga hänsyn och paragrafer i internationella överenskommelser.</p>
Publicerad i NR 3 2002 | ÅRG 7 (sida 6)
Av: Mats Höggren, Maria Schultz
<p>Biologisk mångfald är en förutsättning för hållbar utveckling i ett globalt perspektiv och därmed mycket viktigt för svenskt biståndsarbete. Biodiversitetsfrågorna är gränsöverskridande och berör ämnen som fattigdom, livsmedelssäkerhet, hälsa, mänskliga rättigheter och handel. Därför inrättar Sida och CBM ett gemensamt internationellt program för biodiversitet.</p>
Publicerad i NR 3 2002 | ÅRG 7 (sida 6)
<p>De vietnamesiska myndigheterna avser att belöna och uppmuntra fattiga markägare att göra miljötjänster åt samhället.</p>
Publicerad i NR 3 2002 | ÅRG 7 (sida 7)
Av: Håkan Tunón
<p>På Skansen i Stockholm hölls i juni i år det fjärde symposiet inom etnobiologiprojektet. Årets tema var människans relation till husdjuren. Precis som tidigare år belystes det specifika temat ur många olika synvinklar.</p>
Publicerad i NR 3 2002 | ÅRG 7 (sida 7)
I juni hölls ett landskapsekologiskt seminarium i National parkernas hus i Tyresö vilket följdes av en exkursion i Tyresta nationalpark. Det arrangerades av Svenska IALE/IALE Sweden, en del av The International Association for Landscape Ecology…
Publicerad i NR 3 2002 | ÅRG 7 (sida 8)
Av: Johan Samuelsson
<p>Tillsammans med biologer runt om i världen försöker GBIF greppa hela den biologiska mångfalden. En omöjlig uppgift kan tyckas, men organisationen är stabil och det finns ett seriöst engagemang och stöd från medlemsländer och organisationer.</p>
Publicerad i NR 3 2002 | ÅRG 7 (sida 9)
Av: Johan Samuelsson
<p>Vi har i svenska vatten en bofast tandval – tumlare Phocoena phocoena. Den var vanlig i våra vatten ända fram till andra världskriget då svåra isvintrar i kombination med jakt decimerade antalet djur.</p>
Publicerad i NR 3 2002 | ÅRG 7 (sida 9)
Av: Johan Samuelsson
<p>I Sverige är det Naturhistoriska Riksmuseet i Stockholm som är ”nod” för samarbetet inom GBIF.</p>
Publicerad i NR 3 2002 | ÅRG 7 (sida 10)
Av: Håkan Tunón
<p>En handledning om hur etnobotanisk kunskap ska kunna användas för att bevara skyddsvärd natur har publicerats som ett led i UNESCO:s, WWF:s och Royal Botanic Garden at Kew:s globala naturvårdsprojektet ”People and Plants”.</p>
Publicerad i NR 3 2002 | ÅRG 7 (sida 10)
Av: Håkan Tunón
<p>Öppna landskap och rik natur ska betalas med hjälp av turism och hantverk. Sedan den sovjetiska tiden har stora delar av det estniska jordbruket blivit olönsamt vilket har som följd att stora ytor växer igen. Inom Väinameri-projektet restaureras nu kustnära områden.</p>
Publicerad i NR 3 2002 | ÅRG 7 (sida 11)
<p>Landskapskonventionen (ELC) har varit färdig att undertecknas sedan oktober 2000. Fram till april 2002 hade den signerats av 24 länder, men bara tre (Norge, Moldavien och Irland) har fullständigt ratificerat, den. Endast dessa har åtagit sig att följa upp konventionen i miljölagstiftning. Först när tio länder har ratificerat konventionen träder den i kraft.</p>
Publicerad i NR 3 2002 | ÅRG 7 (sida 12)
Av: Johnny de Jong
CBM: s forskningsprogram Naturvårdskedjan har dragit igång på allvar. Programmet består nu av 12 olika forskningsprojekt med forskare från Göteborgs universitet, Umeå universitet, Mitthögskolan, Lunds universitet, SLU, Uppsala universitet, Högskolan på Gotland, KTH och Örebro…
