Publicerad i NR 2 2004 | ÅRG 9 (sida 2)
Regering och Riksdag har beslutat om femton övergripande miljömål av vilka några är ganska ambitiösa. Förhoppningsvis beslutas det också snart om ytterligare ett sextonde miljömål med biologisk mångfald i fokus. Alla dessa miljömål är i…
Publicerad i NR 2 2004 | ÅRG 9 (sida 3)
Av: Knut Per Hasund
<p>Sannolikt fungerar inte dagens miljöstöd tillräckligt bra. Vilka styrmedel bör användas för olika slags miljöproblem? Vilka värden ska ligga till grund för stöden?</p>
Publicerad i NR 2 2004 | ÅRG 9 (sida 4)
Av: Michael Löfroth
<p>Ett miljömål gör gällande att ”Våtmarkernas ekologiska och vattenhushållande funktion i landskapet skall bibehållas och värdefulla våtmarker bevaras för framtiden”. Men hur blir det med det egentligen?</p>
Publicerad i NR 2 2004 | ÅRG 9 (sida 7)
Av: Berit Balfors, Ulla Mörtberg, Mikael Gontier
<p>För att skapa en hållbar samhällsutveckling krävs att man undviker negativ miljöpåverkan i största möjliga mån. Därför har miljökonsekvensbedömning (MKB) etablerats som ett verktyg i planering och beslutsfattande. MKB bör naturligtvis överensstämma med den framtida påverkan av det planerade projektet. Vilka verktyg krävs för korrekta MKB:er?</p>
Publicerad i NR 2 2004 | ÅRG 9 (sida 8)
Av: Lena Landström
<p>Ofta påtalas motsättningen mellan kultur- och miljövård så det positiva mötet är roligt att skildra. Försök att återskapa det gamla kulturlandskapet har positiv effekt även på den biologiska mångfalden.</p>
Publicerad i NR 2 2004 | ÅRG 9 (sida 9)
Av: Johnny de Jong
<p>För att förstärka biologisk mångfald i skogen krävs större mängder död ved, men hur ska vi kunna klara det?</p>
Publicerad i NR 2 2004 | ÅRG 9 (sida 10)
Av: Johan Samuelsson
<p>Vid världstoppmötet i Johannesburg 2002 antogs ett mål om att kraftigt minska förlusten av biologisk mångfald till år 2010.</p>
Publicerad i NR 2 2004 | ÅRG 9 (sida 11)
Av: Johan Samuelsson
<p>En märkbart rörd pristagare mottog ArtDatabankens Naturvårdspris av miljöminister Lena Sommestad vid årets Flora- och faunavårdskonferens.</p>
Publicerad i NR 2 2004 | ÅRG 9 (sida 11)
Av: Johan Samuelsson
Pytho kolwensis som är en platt, blanksvart skalbagge, 18 mm lång. På halsskölden finns ett par stora, ganska djupa gropar. Stor barkplattbagge är mycket sällsynt (Starkt hotad, EN) och finns endast kvar på åtta platser…
Publicerad i NR 2 2004 | ÅRG 9 (sida 12)
Av: Johnny de Jong
<p>Miljökonsekvensbedömningarna som görs i Sverige innehåller inte tillräckliga analyser av konsekvenserna för den biologiska mångfalden. I ett uppdrag från Miljödepartementet har CBM granskat svenska MKB:er utifrån de riktlinjer som mångfaldskonventionen har ställt upp på området.</p>
Publicerad i NR 2 2004 | ÅRG 9 (sida 12)
Av: Håkan Tunón
<p>Hur ser framtiden ut? Vilka kommer att bli de stora frågorna på den politiska dagordningen?</p>
Publicerad i NR 2 2004 | ÅRG 9 (sida 13)
<p>När jag stod vid bagagebandet på Darwins flygplats i Australien fick jag sällskap av en liten beagle, lustigt nog iförd en liten väst med ett myndighetsemblem på sidan. Hunden fixerade mig med blicken och lade tassen på mitt handbagage.</p>
Publicerad i NR 2 2004 | ÅRG 9 (sida 14)
Av: Håkan Tunón
<p>Hur ska vi kunna bevara traditionell kunskap kopplad till naturen? CBM:s svar på detta finns i en utredning lämnad till Miljödepartementet.</p>
Publicerad i NR 2 2004 | ÅRG 9 (sida 15)
Av: Håkan Tunón
Vid det numera nedlagda Fjällforskningsinstitutet vid Mitthögskolan bedrevs ett projekt rörande samisk traditionell kunskap rörande de stora rovdjuren. Arbetet genomfördes av Olov J. Sikku och Eivind Torp och inbegrep bland annat ett stort antal intervjuer…
Publicerad i NR 2 2004 | ÅRG 9 (sida 15)
Av: Håkan Tunón
Återigen har jag nöjet att anmälan en spännande ormbok. Här kan man inledningsvis läsa om historien om hur synen på ormen förändrats under tidens gång. Gamla tiders föreställningar och nutida folktro om dessa djur skildras.…
Publicerad i NR 2 2004 | ÅRG 9 (sida 17)
Av: Mats Höggren
Läsarnas kommentar Representanter för Kolmårdens djurpark har i Biodiverse (1/04) beskrivit djurparkernas pedagogiska syfte. Det var en hyllning till djurparkernas förträfflighet och i synnerhet Kolmårdens. Jag reagerade starkt emot denna ensidiga bild av en kontroversiell…
Publicerad i NR 2 2004 | ÅRG 9 (sida 19)
<p>Internationell genpolitik förefaller vara något abstrakt med liten koppling till den vanliga naturvården. Det internationella spelet kan ändå få spännande efterverkningar på aktörer som inte ens visste att de var berörda. Under våren 2004 genomfördes ett internationellt spektakel med aktörer som J. Craig Venter och Darwin-stationen på Galapagos.</p>
Publicerad i NR 2 2004 | ÅRG 9 (sida 20)
Av: Lena Nygårds
Elsa Antonsson, Södra Vi, mottog utmärkelsen Guldärtan på Hushållningssällskapets årliga möte i Färjestaden i maj. Hon uppmärksammades för den spritärt-stensärta från Södra Vi som hon har bevarat och hållit i odling i mer än sextio…
Publicerad i NR 2 2004 | ÅRG 9 (sida 20)
Av: Johnny de Jong
CBM har tagit fram en ny rapport om död ved på uppdrag av Naturvårdsverket. Rapporten heter Död ved i levande skogar – Vilket mål bör vi sträva efter och hur når vi det? Redaktörer är…
