Publicerad i NR 1 2004 | ÅRG 9 (sida 2)
Naturvårdsverket har utvecklat ett förslag till 16:e miljömål för vilket remisstiden precis har gått ut. I förslaget ingår också flera klassiska naturvårdsmål, bl.a. ett delmål som lite otydligt gäller pedagogik och information om biodiversitet. Jag…
Publicerad i NR 1 2004 | ÅRG 9 (sida 3)
Av: Håkan Tunón
Att informera om biologisk mångfald och dess nytta är ett i mångfaldskonventionen prioriterat område. Det finns flera olika artiklar i konventionen som behandlar spridning av information, men artikel 13 är av särskild vikt och framhåller…
Publicerad i NR 1 2004 | ÅRG 9 (sida 4)
Av: Mats Höggren, Birgitta Amundin
<p>Är djurparkerna en del av en biologisk upplevelseindustri eller fyller de även ett högre syfte som folkbildare inom biologisk mångfald?</p>
Publicerad i NR 1 2004 | ÅRG 9 (sida 6)
Av: Börge Pettersson
<p>Hyllmeter efter hyllmeter av speciallitteratur rörande folks kunskap om växter och djur, totalt sextio meter, har bevarats intakt på Kungliga Skogs- och Lantbruksakademien. De har tillhört den danske etnobiologen Vagn J. Brøndegaard.</p>
Publicerad i NR 1 2004 | ÅRG 9 (sida 7)
Av: Maria Berlekom
<p>Maria Berlekom har läst boken ”Rural planning in developing countries: Supporting natural resources management and sustainable livelihoods” och hon slås särskilt av två tankar.</p>
Publicerad i NR 1 2004 | ÅRG 9 (sida 8)
<p>Hur får man invandrare och stadsbarn att bli intresserade av naturen och naturvård? Kan naturen vara en väg in i det svenska samhället för de ännu inte integrerade?</p>
Publicerad i NR 1 2004 | ÅRG 9 (sida 9)
Under 2003 sände Vetenskapliga Rådet för Biologisk Mångfald ut en enkät till samtliga svenska universitet och högskolor. Bakgrunden är implementering av vissa artiklar inom mångfaldskonventionen rörande tillträde till genetiska resurser och traditionell kunskap. I enkäten…
Publicerad i NR 1 2004 | ÅRG 9 (sida 10)
Av: Annagreta Dyring
<p>Annagreta Dyring berättar hur vetenskapsteatern kom till.<br /> Crossover, fusion, - vi tenderar att uppskatta blandformerna, oväntade möten, samverkan och överlapp.</p>
Publicerad i NR 1 2004 | ÅRG 9 (sida 11)
Av: Johan Samuelsson
<p>Ytterligare ett miljömål är på väg att ta form, det 16:e ”Ett rikt växt- och djurliv”.</p>
Publicerad i NR 1 2004 | ÅRG 9 (sida 11)
Av: Johan Samuelsson
<p>Det långsiktiga arbetet med Nationalnyckeln har kommit in i en ny fas. Publiceringen av första volymen ”Dagfjärilar” är i sikte nästa vinter.</p>
Publicerad i NR 1 2004 | ÅRG 9 (sida 12)
Av: Håkan Tunón
LÄSARNAS KOMMENTAR Håkan Tunón skriver i Biodiverse nr 3–4, 2003, sid. 3, att ”Eftersom naturen i praktiskt taget hela Sverige har varit under hävd under lång tid är ett av de största hoten mot biodiversiteten…
Publicerad i NR 1 2004 | ÅRG 9 (sida 13)
Av: Nils Trowald
<p>Att man aldrig har lärt sig färdigt är ett viktigt inslag i SLU:s pedagogiska kurser. Även lärare måste lära sig nytt, både faktakunskaper och konsten att förmedla kunskap.</p>
Publicerad i NR 1 2004 | ÅRG 9 (sida 14)
Av: Börge Pettersson
<p>Vad gör samiska skolbarn i hockeyrinken? Hur ser tångmärlornas kärleksliv ut? Vilka är våradonisens vänner och fiender? Hur ser det ut inuti ett bålgetingbo? Hur sprider blåsippan sina frön? Har det funnits vilda lärkträd i de svenska fjällen? Hur kan man följa blåmesens familjeliv utan att störa? Ruvar getingarna sina ägg? Finns det svenska fåglar som dricker nektar? Hur kan man hjälpa vildbina med boplatser?</p>
Publicerad i NR 1 2004 | ÅRG 9 (sida 16)
Av: Line Boberg
<p>Nu har den tredje kullen av magisterstudenter examinerats. De har gått CBM:s internationella magisterprogram. Har målen uppnåtts? Har kunskapen stannat i hemländerna eller har studenterna gjort karriärer utomlands?</p>
Publicerad i NR 1 2004 | ÅRG 9 (sida 18)
Av: Eje Rosén
<p>En buss stannar på det vidöppna Stora Alvaret på Öland. Ett 25-tal mellanstadieelever från Stockholm väller ut ur bussen. Kolla djuren där borta! Ska vi jaga dem? Å fy vad bajs här är! Barnens tankar virvlar runt – minst lika mycket som barnen själva.</p>
Publicerad i NR 1 2004 | ÅRG 9 (sida 19)
Ännu en vacker skånsk bok. Denna gång har Lunds Botaniska Förening skapat en tjock, färgglad presentbok om floran i Skåne. Det är inte en regelrätt flora utan snarare en inspirationsbok för kommande exkursioner. Boken inleds…
Publicerad i NR 1 2004 | ÅRG 9 (sida 19)
Traditionell kunskap om de biologiska materialen är en viktig aspekt på den biologiska mångfalden och är det i något sammanhang som sådan kunskap har bevarats i Sverige idag så är det inom slöjden. Med renhorn,…
Publicerad i NR 1 2004 | ÅRG 9 (sida 19)
Boken fokuserar enligt författarna på kraven på tillgång till genetiska resurser för kommersiell utveckling, samarbeten mellan forskare, företag, regeringar och inblandade samhällen, samt hur man ska dela på vinster som uppkommer när man får tillgång…
Publicerad i NR 1 2004 | ÅRG 9 (sida 20)
Under det senaste året har flera av medarbetarna vid CBM arbetat hårt för att slutföra tre utredningar på uppdrag av Miljödepartementet. De tre olika frågeställningarna rörde Konventionen om biologisk mångfald och främmande arter, traditionell kunskap…
