Publicerad i NR 2 1998 | ÅRG 3 (sida 15)
Av: Börge Pettersson
I alla tider har föreställningar knutits till både vilda och odlade växters undergörande och läkande kraft. Många av dem har spelat en viktig roll vid såväl kyrkliga som världsliga festligheter, vid uppvaktande av det motsatta…
Publicerad i NR 2 1998 | ÅRG 3 (sida 14)
Av: Börge Pettersson
De flesta minns säkert hur man likt Karin på bilden kunde göra djur av gran- och tallkottar och leka ladugård eller hur man trädde upp smultron på grässtrån. Ännu på 1960-talet visste de flesta barn…
Publicerad i NR 2 1998 | ÅRG 3 (sida 12)
Av: Ingvar Svanberg, Håkan Tunón, Börge Pettersson
<p>Bävern är en av de arter som människan länge nyttjat på många olika sätt. Framför allt ville man åt bävergällen. På 1800-talet utrotades bävern i Sverige.</p>
Publicerad i NR 3 2001 | ÅRG 6 (sida 6)
Av: Börge Pettersson
<p>På landsbygden i tropikerna spelar fortfarande djur och växter från naturen en stor roll för de enskilda hushållens försörjning av livsmedel, medicin och byggnadsmaterial. Deborah Chilimo, en av CBMs studenter, har undersökt vilka produkter från Tanzanias miomboskogar, en typ av torrskog, som två olika byar använder.</p>
Publicerad i NR 4 2001 | ÅRG 6 (sida 7)
Av: Börge Pettersson, Ingvar Backéus
<p>CBM kartlägger naturresursanvändningen i afrikanska områden där torrskogarna trängs undan som ett resultat av den snabba befolkningstillväxten.</p>
Publicerad i NR 1 2004 | ÅRG 9 (sida 14)
Av: Börge Pettersson
<p>Vad gör samiska skolbarn i hockeyrinken? Hur ser tångmärlornas kärleksliv ut? Vilka är våradonisens vänner och fiender? Hur ser det ut inuti ett bålgetingbo? Hur sprider blåsippan sina frön? Har det funnits vilda lärkträd i de svenska fjällen? Hur kan man följa blåmesens familjeliv utan att störa? Ruvar getingarna sina ägg? Finns det svenska fåglar som dricker nektar? Hur kan man hjälpa vildbina med boplatser?</p>
Publicerad i NR 1 2004 | ÅRG 9 (sida 6)
Av: Börge Pettersson
<p>Hyllmeter efter hyllmeter av speciallitteratur rörande folks kunskap om växter och djur, totalt sextio meter, har bevarats intakt på Kungliga Skogs- och Lantbruksakademien. De har tillhört den danske etnobiologen Vagn J. Brøndegaard.</p>
Publicerad i NR 4 2005 | ÅRG 10 (sida 19)
Av: Börge Pettersson
<p>Mer frukt på träden och mindre problem med skadeinsekter och bladlöss. Det kan bli verklighet om du sätter upp stekelbon i din trädgård.</p>
Publicerad i NR 1 2006 | ÅRG 11 (sida 7)
Av: Börge Pettersson
<p>Fler än vad man först kan ana delar på två rum och kök. Ett normalt hem kan utgöra ett nog så intressant zoologiskt exkursionsmål.</p>
Publicerad i NR 1 2006 | ÅRG 11 (sida 7)
Av: Börge Pettersson
<p>Fler än vad man först kan ana delar på två rum och kök. Ett normalt hem kan utgöra ett nog så intressant zoologiskt exkursionsmål.</p>
