Publicerad i NR 1 2006 | ÅRG 11 (sida 2)
Olika människors intresse för natur och biologisk mångfald kan se mycket olika ut. Det är inte ovanligt att en person säger sig ha ett stort naturintresse, utan att kunna särskilt många arter. Man uttrycker sig…
Publicerad i NR 1 2006 | ÅRG 11 (sida 3)
Av: Roger Olsson
<p>En nyanländ fyrvaktare, en katt och en fågel som försvann innan vi ens hann lära känna den. Har världen blivit lyckligare eller ej av detta öde?</p>
Publicerad i NR 1 2006 | ÅRG 11 (sida 4)
<p>En av vår tids största allmänbiologer är borta. Börge Pettersson såg det lilla såväl som det stora i sin biologiska omgivning och brann för att ge liv åt alla organismer i ord och handling.</p>
Publicerad i NR 1 2006 | ÅRG 11 (sida 4)
Av: Göran Andersson
<p>En skogsvandrare med skonummer 44 trampar med varje steg på mer än 150 000 små kryp i marken. Göran Andersson leder exkursionen ner i denna underjordiska fauna.</p>
Publicerad i NR 1 2006 | ÅRG 11 (sida 5)
Av: Håkan Tunón
<p>När man beskriver naturens underbara kemi och dess potential framhålls ofta regnskogarnas medicinalväxter. Men de nya mirakelmedlen kommer från mikroorganismer i jorden rakt under våra fötter.</p>
Publicerad i NR 1 2006 | ÅRG 11 (sida 6)
Av: Oloph Demker
<p>När du hälsar din kamrat välkommen hem från tropikerna, är sannolikheten stor att du samtidigt hälsar på en mängd främmande krabater. Kroppen kan då nämligen hysa en månghövdad skara av spindeldjur, olika maskar och en lång rad encelliga kräk.</p>
Publicerad i NR 1 2006 | ÅRG 11 (sida 7)
Av: Börge Pettersson
<p>Fler än vad man först kan ana delar på två rum och kök. Ett normalt hem kan utgöra ett nog så intressant zoologiskt exkursionsmål.</p>
Publicerad i NR 1 2006 | ÅRG 11 (sida 7)
Av: Börge Pettersson
<p>Fler än vad man först kan ana delar på två rum och kök. Ett normalt hem kan utgöra ett nog så intressant zoologiskt exkursionsmål.</p>
Publicerad i NR 1 2006 | ÅRG 11 (sida 8)
Av: Oloph Demker
<p>Systematikdagarna i Stockholm bjöd på ett smörgåsbord av vanliga och ovanliga växter och djur samt metoder för forskning och naturvård.</p>
Publicerad i NR 1 2006 | ÅRG 11 (sida 9)
Av: Eva Willén
<p>Alla har vi sett det – badvatten lika grönt som redd spenatsoppa. Men det smakar knappast lika bra och kan vara direkt farligt att få i sig. Bakom sörjan ligger några av naturens minsta medspelare.</p>
Publicerad i NR 1 2006 | ÅRG 11 (sida 10)
Av: Ulf Gärdenfors
<p>Vissa arter vet vi så lite om att de inte går att placera i någon bestämd hotkategori, trots att vi misstänker att deras överlevnadsmöjligheter är dåliga. Är de illa ute eller bara förbisedda?</p>
Publicerad i NR 1 2006 | ÅRG 11 (sida 11)
<p>Det finns fortfarande entusiaster i Sverige. Två av dessa fick i år ArtDatabankens Naturvårdspris.</p>
Publicerad i NR 1 2006 | ÅRG 11 (sida 11)
ArtDatabankens föreståndare Torleif Ingelög belönades 28 januari med Kungliga Skogs- och Lantbruksakademiens (KSLA) guldmedalj för ”en oförtröttlig pionjärinsats inom svensk naturvård där både hot och lösningar har lyfts fram med samma engagemang varvid skogs- och…
Publicerad i NR 1 2006 | ÅRG 11 (sida 12)
Av: Oloph Demker
<p>Blommornas pirater invaderar hamnar, banvallar, bakgårdar, skräphögar och soptippar. Det är här man hittar de mest exotiska ruderatväxterna.</p>
Publicerad i NR 1 2006 | ÅRG 11 (sida 13)
Av: Petrus Narwall
<p>Artrikedomen varierar över landet med klimat, markförhållanden och läge. Rätt ingångsvärden ger ekosystem med ovanligt rikt växt- och djurliv.</p>
Publicerad i NR 1 2006 | ÅRG 11 (sida 13)
Av: Oloph Demker
<p>De europeiska korna är inte vad de ser ut att vara. En ny studie visar att de är närmare släkt med uroxar, än med den ursprungliga tamboskap som tidiga bönder förde med sig söderifrån.</p>
Publicerad i NR 1 2006 | ÅRG 11 (sida 14)
Av: Jan O. Lundström, Martina Schäfer
<p>En mygga som du slår på benet på sommaren är inte bara en mygga. Hundratals arter avlöser varandra under en säsong och uppvisar stor variationen i form och funktion.</p>
Publicerad i NR 1 2006 | ÅRG 11 (sida 15)
Av: Oloph Demker
<p>En spegel av den biologiska uppfinningsrikedom och de evolutionära innovationer som krävs för arternas fortlevnad finns i den mångfald av fortplantningssystem som organismerna visar upp – inte minst olika pollineringssyndrom.</p>
Publicerad i NR 1 2006 | ÅRG 11 (sida 16)
Av: Oloph Demker
<p>En aspekt av biologisk mångfald som det talas allt mer om är de tjänster som samhället drar nytta av. Dessa naturliga processer är i själva verket grunden för hela vår ekonomi.</p>
Publicerad i NR 1 2006 | ÅRG 11 (sida 17)
Av: Dana Hagström
<p>Finns en lämning om ingen vet att det är en lämning? Detta är inget ovanligt problem för många av de kulturlämningar i skogsmiljö som inte riktigt är kultur men inte heller natur.</p>
Publicerad i NR 1 2006 | ÅRG 11 (sida 18)
Av: Johnny de Jong
<p>Död ved är ett centralt begrepp inom naturvården. I höstas kom en ny rapport om tillgång och behov av denna viktiga livsmiljö. Alla skogsvandrare uppmanas att ta en titt under nästa stock!</p>
Publicerad i NR 1 2006 | ÅRG 11 (sida 19)
Av: Thomas Nilsson
<p>Djupt inne i arkiven på spridda myndigheter ligger ovärderlig information om det biologiska tillståndet i Sverige. En nyligen redovisad utredning vill föra fram kunskapen i ljuset.</p>
Publicerad i NR 1 2006 | ÅRG 11 (sida 20)
Det är ett väldokumenterat faktum att antalet arter groddjur minskar världen över. En möjlig orsak är omvandlingen av orörd miljö till jordbruksmark. Detta kan också, som en indirekt konsekvens, leda till reducerad genetisk variation, vilket…
Publicerad i NR 1 2006 | ÅRG 11 (sida 20)
<p>Naturfotografen Mats Wilhelm har givit ut en bok där bilderna för naturens talan.</p>
