Publicerad i NR 2 1998 | ÅRG 3 (sida 2)
Temat för detta nummer är etnobiologi, dÊvÊs hur människan genom tiderna har nyttjat biodiversiteten. Mat har förstås alltid varit ett viktigt användningsområde. Det har inte bara varit några enstaka sädeslag och tamdjur som har varit…
Publicerad i NR 2 1998 | ÅRG 3 (sida 3)
Av: Linda Hedlund
<p>Hur hänger urbefolkningar, ägande av genetiska resurser och rättigheter till kunskap och traditioner ihop? Dessa frågor regleras av Konventionen om biologisk mångfald. Den är det enda instrument som behandlar frågorna samlat.</p>
Publicerad i NR 2 1998 | ÅRG 3 (sida 4)
Av: Håkan Tunón
<p>Etnobiologi är ett brett ämnesområde som bygger på vanliga människors kunskap och erfarenheter. Projektet Etnobiologi i Sverige vill bevara, förmedla och utveckla denna kunskap.</p>
Publicerad i NR 2 1998 | ÅRG 3 (sida 4)
Av: Håkan Tunón
<p>Den biologiska mångfalden inom växtmedicinen i Sverige har ökat under senare år och naturläkemedel blir allt vanligare även inom den traditionella skolmedicinen.</p>
Publicerad i NR 2 1998 | ÅRG 3 (sida 5)
Av: Anna Burman
Det finns fortfarande kulturer där människorna lever nära naturen och har kvar kunskapen om nyttjandet av växter. På senare år har forskare och företag i väst börjat intressera sig för etnobotanik, människors traditionella nyttjande av…
Publicerad i NR 2 1998 | ÅRG 3 (sida 6)
Av: Osva Olsen
<p>På Färöarna har man i alla tider levt på jakt och fiske. Stormfågelfångsten är en tradition som håller i sig och som till och med har blivit vanligare på senare år. Osva Olsen, etnolog från Färöarna berättar här om jakten på de stora fåglarna.</p>
Publicerad i NR 2 1998 | ÅRG 3 (sida 7)
Av: Ingvar Svanberg
<p>De taggiga havtornsbuskarna med sina orangefärgade bär har en lång och brokig historia av mänskligt användande till bl a sylt, saft och askar.</p>
Publicerad i NR 2 1998 | ÅRG 3 (sida 10)
Av: Björn Cederberg
ArtDatabankens konferens hade i år underrubriken ”Från kunskap till handling – om teorins tillämpning i praktiken”. För teorin svarade docent Henrik Andrén, Grimsö viltforskningsstation och Oskar Kindvall, entomologiska institutionen, båda SLU. De hade till uppgift…
Publicerad i NR 2 1998 | ÅRG 3 (sida 10)
Av: Anna Burman
I Norrbotten har man både positiva och negativa erfarenheter från arbetet med EU:s Natura 2000-nätverk för skyddade områden (se Biodiverse nr 1-98). Anna von Sydow från länsstyrelsen i Norrbotten tog i sitt föredrag upp en…
Publicerad i NR 2 1998 | ÅRG 3 (sida 11)
Av: Anna Burman
Den första världstäckande rödlistan för växter har nu sammanställts i form av en bok på över 800 sidor. I boken listas mer än 33 000 växtarter – drygt 10 procent av världens kända växtarter –…
Publicerad i NR 2 1998 | ÅRG 3 (sida 12)
Av: Ingvar Svanberg, Håkan Tunón, Börge Pettersson
<p>Bävern är en av de arter som människan länge nyttjat på många olika sätt. Framför allt ville man åt bävergällen. På 1800-talet utrotades bävern i Sverige.</p>
Publicerad i NR 2 1998 | ÅRG 3 (sida 14)
Av: Börge Pettersson
De flesta minns säkert hur man likt Karin på bilden kunde göra djur av gran- och tallkottar och leka ladugård eller hur man trädde upp smultron på grässtrån. Ännu på 1960-talet visste de flesta barn…
Publicerad i NR 2 1998 | ÅRG 3 (sida 15)
Av: Ingvar Svanberg
För fyra år sedan tog några hemslöjdskonsulenter i Sverige initiativ till att dokumentera traditionell kunskap om trädens materialegenskaper. Hemslöjdskonsulenter från hela Sverige, inklusive sameslöjdskonsulenter från Tärnaby, ingår i projektet som kallas RåMaterialgruppen. Uppgiften är att…
Publicerad i NR 2 1998 | ÅRG 3 (sida 15)
Jordbruksverket har utkommit med en Skötselhandbok för gårdens natur- och kulturvärden. Den handlar om markslag, biotoper och kulturspår i odlingslandskapet som är värdefulla för den biologiska mångfalden och för kulturmiljön. Boken behandlar historik, arter, kulturspår,…
Publicerad i NR 2 1998 | ÅRG 3 (sida 15)
Av: Börge Pettersson
I alla tider har föreställningar knutits till både vilda och odlade växters undergörande och läkande kraft. Många av dem har spelat en viktig roll vid såväl kyrkliga som världsliga festligheter, vid uppvaktande av det motsatta…
