Publicerad i NR 4 2009 | ÅRG 14 (sida 17)
Av: Björn Cederberg
Denna blomfluga har ansetts vara mycket sällsynt och påträffad bara i riktigt gamla tallbestånd med flerhundraåriga träd som sakta åldras och dör. Utbredningen från Skåne till Hälsingland med stora luckor och få observationer under sen…
Publicerad i NR 4 1996 | ÅRG 1 (sida 9)
Av: Björn Cederberg
Kurragömmamossa, Haplomitrium hookeri , har inte setts i Sverige sedan 1978, men påträffades igen vid Flotthöljan i Hälsingland sommaren 1996. – Endast fyra tidigare fynd har gjorts efter 1950 i Sverige, så detta var mycket…
Publicerad i NR 4 1996 | ÅRG 1 (sida 8)
Av: Björn Cederberg
Från skogsägarhåll har man i samband med certifieringsprocessen velat tillgodoräkna sig den s.k. uppoffring man gör genom att inte avverka träd på impedimentmark. Detta framstår som ett mycket svagt försvar i skenet från en utredning…
Publicerad i NR 3 1996 | ÅRG 1 (sida 9)
Av: Björn Cederberg
<p>Många alkärr sköttes förr som<br /> stubbskottsängar, där alarna<br /> avverkades med jämna mellanrum<br /> och blötängarna slogs.<br /> På de kvarlämnade socklarna<br /> kunde många nu rödlistade<br /> mossarter överleva.</p>
Publicerad i NR 3 1996 | ÅRG 1 (sida 8)
Av: Björn Cederberg
Bristen på brand som naturlig störning i våra skogar har lett till att ett fyrtiotal brandberoende insektsarter har rödlistats. Några av arterna utnyttjar den brända marken, som t.ex. liten brandlöpare (Sericoda quadripunctata), medan de flesta…
Publicerad i NR 3 1996 | ÅRG 1 (sida 8)
Av: Björn Cederberg
<p>I Orsa Finnmark i Dalarna har några större markägare bränt skog<br /> i naturvårdssyfte. Flera rödlistade arter har reagerat positivt.</p>
Publicerad i NR 3 1996 | ÅRG 1 (sida 7)
Av: Björn Cederberg
Som naturskog betecknas skog som är obetydligt påverkad av skogsbruk. Enligt Mats Karström, initiativtagare till Steget Före inom Naturskyddsföreningen, har hälften av de 400 utpekade naturskogarna i Jokkmokks kommun redan avverkats. Endast ett av dessa…
Publicerad i NR 2 1996 | ÅRG 1 (sida 10)
Av: Björn Cederberg
<p>Genom att lyfta en murken stock från en avverkad skog till ett reservat, hoppas man att svartoxen kan fortsätta att föröka sig under lång tid framöver.</p>
Publicerad i NR 2 1996 | ÅRG 1 (sida 8)
Av: Björn Cederberg
<p>Tre av konventionerna som berör biologisk mångfald har inte riksdagsbehandlats och endast redan säkrade områden har anmälts till nätverket Natura 2000. Det var ett par av de saker som konferensdeltagarna på Flora- och faunavård fick höra.</p>
Publicerad i NR 1 1996 | ÅRG 1 (sida 6)
Av: Björn Cederberg
<p>Torleif Ingelög fick i höstas Nordiska Rådets natur- och miljöpris för sina framträdande insatser som forskare och kunskapsförmedlare inom området natur- och miljöhänsyn.</p>
Publicerad i NR 3 1997 | ÅRG 2 (sida 11)
Av: Björn Cederberg
Under senare tid har debattens vågor gått höga mellan naturvårdare och parkförvaltare tillsammans med andra ansvariga för kulturlandskapets trädvård. Konflikten handlar om att gamla träd i tätorter med sin begynnande röta kan utgöra en riskfaktor…
Publicerad i NR 3 1997 | ÅRG 2 (sida 10)
Av: Björn Cederberg
<p>Det senaste redskapet för att bedöma de rödlistade arternas överlevnadschanser är riskanalys, s.k. PVA. Det är en analysmetod där en populations olika framtida öden kan simuleras.</p>
Publicerad i NR 3 1998 | ÅRG 3 (sida 15)
Av: Björn Cederberg
<p>Flera insektsarter har ökat sin utbredning i landet i takt med att den kvävegynnade floran alltmer breder ut sig. I odlingslandskapet är det bla arter som lever av hundkäx, smörblomma och brännässla som blivit allmännare. I strandmiljöer är det, inte förvånande, arter som lever av tex bladvass och kaveldun som visat positiva trender.</p>
Publicerad i NR 2 1998 | ÅRG 3 (sida 10)
Av: Björn Cederberg
ArtDatabankens konferens hade i år underrubriken ”Från kunskap till handling – om teorins tillämpning i praktiken”. För teorin svarade docent Henrik Andrén, Grimsö viltforskningsstation och Oskar Kindvall, entomologiska institutionen, båda SLU. De hade till uppgift…
Publicerad i NR 1 1998 | ÅRG 3 (sida 10)
Av: Björn Cederberg
<p>Två nätfjärilsarter omfattas av EU´s habitatdirektiv. De tillhör de arter vars förekomster ska vara vägledande vid urvalet av områden inom Natura 2000systemet. Sveriges urval av Natura 2000-områden kommer under hösten att utvärderas av EU-kommissionen.</p>
Publicerad i NR 3 1999 | ÅRG 4 (sida 14)
Av: Björn Cederberg, Mats Höggren
<p>Sandödlan har nyligen förärats med ett åtgärdsprogram av Naturvårdsverket. Artens situation och roll som ”paraplyart” belystes vid ett seminarium arrangerat av CBM och ArtDatabanken i april.</p>
Publicerad i NR 2 1999 | ÅRG 4 (sida 10)
Av: Björn Cederberg
Naturvårdsverket arbetar för närvarande med en översyn av fridlysningsbestämmelserna. Reglerna och arturvalet är delvis inaktuella. Nu försöker man få in ändringar som gör att den fridlysta artens växtplats eller habitat också omfattas av skyddet. Det…
Publicerad i NR 1 1999 | ÅRG 4 (sida 11)
Av: Björn Cederberg
Förekomster av rödlistade arter är ett av de mest gångbara och slagkraftiga argumenten i naturvårdsarbetet. De hotade arternas egenvärde och betydelse som indikatorer är viktiga urvalskriterier vid bedömning av naturvärden. Relativt stora insatser görs för…
