Publicerad i NR 3 1998 | ÅRG 3 (sida 2)
Den biologiska mångfalden är hotad på många sätt. En del hot uppkommer genom drastiska och påtagliga förändringar, som när en naturskog huggs ner eller när betesdriften upphör i en trakt. Även vid direkta förgiftningsförlopp eller…
Publicerad i NR 3 1998 | ÅRG 3 (sida 3)
Att kvävenedfallet påverkar vegetationen är numera allmänt accepterat. Men hur mycket och vad denna påverkan innebär är frågor som är svårare att besvara.
Publicerad i NR 3 1998 | ÅRG 3 (sida 5)
Av: Roland Bobbink
Efter larmen om fiskdöd pga svavelnedfall i början av 70-talet var det på 80-talet dags för larm om skogsdöd och kvävenedfallets negativa effekter. Forskarna hade upptäckt tydliga förändringar av vegetationen och en minskning av antalet…
Publicerad i NR 3 1998 | ÅRG 3 (sida 8)
Av: Torbjörn Persson
Biltrafiken är en av de största källorna för utsläpp av gödslande ämnen. Paradoxalt nog hittar man längs vägar en av våra känsligaste miljöer för kvävegödsling, nämligen torrängar.
Publicerad i NR 3 1998 | ÅRG 3 (sida 9)
Av: Anna Burman
En undersökning av floraförändringar i Skåne under de senaste fyra decennierna visar att många kvävegynnade arter har blivit vanligare medan de som föredrar kvävefattiga miljöer har minskat. Utdikning och igenväxning är andra viktiga faktorer bakom…
Publicerad i NR 3 1998 | ÅRG 3 (sida 10)
Av: Roger Andersson
Under några dagar i juni gästades ArtDatabanken av drygt 150 botanister och naturvårdare från 38 länder i Europa. Man samlades för att inom ramarna för nätverket Planta Europa diskutera bevarandet av de vilda växterna i…
Publicerad i NR 3 1998 | ÅRG 3 (sida 11)
Av: Roger Andersson
Planta Europa-konferensen innehöll inte bara långa sittningar i universitetsaulan och intensiva arbetspass i diskussionsgrupperna. Under en heldag hade deltagarna genom tre parallella exkursioner möjlighet att bekanta sig med uppländska myrar, strandängar, skogar etc. Konferensdeltagarna kunde…
Publicerad i NR 3 1998 | ÅRG 3 (sida 12)
Av: Jan Herrmann
De flesta av oss vet att eutrofiering är negativt för naturen och människan – vi tänker på syrebrist, mycket alger och färre djurarter. Men hur ligger det till egentligen?
Publicerad i NR 3 1998 | ÅRG 3 (sida 13)
Av: Göran Thor, Svante Hultengren
Att lavar är känsliga för luftföroreningar är numera allmänt känt, men fortfarande krävs det mer forskning om de olika sambanden.
Publicerad i NR 3 1998 | ÅRG 3 (sida 14)
Av: Anders Glimskär
Antalet växtarter minskar kraftigt vid ökad näringstillförsel. De effekter man får på artrikedom, enskilda arter och på vegetationens struktur, beror dock på hur näringen tillförs, hur hävden sköts på kort och lång sikt, samt på…
Publicerad i NR 3 1998 | ÅRG 3 (sida 15)
Av: Björn Cederberg
Flera insektsarter har ökat sin utbredning i landet i takt med att den kvävegynnade floran alltmer breder ut sig. I odlingslandskapet är det bla arter som lever av hundkäx, smörblomma och brännässla som blivit allmännare.…
Publicerad i NR 3 1998 | ÅRG 3 (sida 16)
Av: Anna Burman
På Hawaiiöarna kämpar naturvårdare intensivt för att bevara det som finns kvar av de ursprungliga, naturliga ekosystemen och för att rädda de ca 1000 växter och djur som hotas av utrotning. I somras fick naturvårdarna…
Publicerad i NR 3 1998 | ÅRG 3 (sida 18)
Av: Håkan Tunón
I Biodiverse 2/98 skrev Linda Haglund om att ett amerikanskt bolag hade fått patent på användningen av gurkmeja vid sårvård. I Indien har man traditionellt behandlat sår med just gurkmeja. US Patent Office beviljade patentet…
Publicerad i NR 3 1998 | ÅRG 3 (sida 18)
Av: Anna Burman
Baltic Meeting Point är ett nystartat samarbetsforum för de som arbetar med frågor kring hållbar utveckling i länderna runt Östersjön. CBM deltog i årets konferens.
Publicerad i NR 3 1998 | ÅRG 3 (sida 19)
Av: Mats Höggren
Att upprätthålla livskraftiga populationer av växter och djur är en förutsättning för att bevara de genetiska resurserna. Sverige och ca 170 andra länder har genom att skriva under konventionen om biologisk mångfald förbundit sig att…
