Publicerad i NR 3 1997 | ÅRG 2 (sida 14)
Av: Anna Burman
Skottskog kan vara framtidens stadsskog. Den innehåller en mycket varierande miljö där stadens vilda djur, fåglar och växter kan få ett skyddat livsrum. Samtidigt skyddar den mot väder och vind och erbjuder en spännande lekplats…
Publicerad i NR 3 1997 | ÅRG 2 (sida 13)
Av: Anna Burman
En del av regeringens nya program för hållbar utveckling är de 5,4 miljarder kronor som under de kommande tre åren avsätts som stöd till lokala investeringsprogram. Enligt propositionen ska pengarna gå till projekt som bidrar…
Publicerad i NR 3 1997 | ÅRG 2 (sida 7)
Av: Anna Burman
I Sverige finns det än så länge inga tydliga krav på att exploatörer ska kompensera för förstörd natur. I Tyskland har sådana krav funnits sedan 1970-talet.
Publicerad i NR 3 1997 | ÅRG 2 (sida 4)
Av: Anna Burman
Sjöar och våtmarker har i stor utsträckning försvunnit från landskapet. Men kanske har trenden börjat vända, för nu satsar många kommuner på att återskapa och bygga nya vattenmiljöer i och kring städerna.
Publicerad i NR 3 1997 | ÅRG 2 (sida 3)
Av: Anna Burman
Det blir allt vanligare att landskapsplanerare och trädgårdsmästare väljer att samarbeta med biologer av olika slag. Tillsammans kan de hjälpas åt att förnya och förbättra städernas grönområden.
Publicerad i NR 3 1998 | ÅRG 3 (sida 18)
Av: Anna Burman
Baltic Meeting Point är ett nystartat samarbetsforum för de som arbetar med frågor kring hållbar utveckling i länderna runt Östersjön. CBM deltog i årets konferens.
Publicerad i NR 3 1998 | ÅRG 3 (sida 16)
Av: Anna Burman
På Hawaiiöarna kämpar naturvårdare intensivt för att bevara det som finns kvar av de ursprungliga, naturliga ekosystemen och för att rädda de ca 1000 växter och djur som hotas av utrotning. I somras fick naturvårdarna…
Publicerad i NR 3 1998 | ÅRG 3 (sida 9)
Av: Anna Burman
En undersökning av floraförändringar i Skåne under de senaste fyra decennierna visar att många kvävegynnade arter har blivit vanligare medan de som föredrar kvävefattiga miljöer har minskat. Utdikning och igenväxning är andra viktiga faktorer bakom…
Publicerad i NR 2 1998 | ÅRG 3 (sida 11)
Av: Anna Burman
Den första världstäckande rödlistan för växter har nu sammanställts i form av en bok på över 800 sidor. I boken listas mer än 33 000 växtarter – drygt 10 procent av världens kända växtarter –…
Publicerad i NR 2 1998 | ÅRG 3 (sida 10)
Av: Anna Burman
I Norrbotten har man både positiva och negativa erfarenheter från arbetet med EU:s Natura 2000-nätverk för skyddade områden (se Biodiverse nr 1-98). Anna von Sydow från länsstyrelsen i Norrbotten tog i sitt föredrag upp en…
Publicerad i NR 2 1998 | ÅRG 3 (sida 5)
Av: Anna Burman
Det finns fortfarande kulturer där människorna lever nära naturen och har kvar kunskapen om nyttjandet av växter. På senare år har forskare och företag i väst börjat intressera sig för etnobotanik, människors traditionella nyttjande av…
Publicerad i NR 1 1998 | ÅRG 3 (sida 13)
Av: Anna Burman
Den 9 januari invigdes det nya kunskapscentrat Naturicum i Uppsala. Invigningen bjöd på tal, mat, musik och miljöministerbesök.
Publicerad i NR 1 1998 | ÅRG 3 (sida 12)
Av: Anna Burman
Etnobotanikern professor Paul Alan Cox, USA, installerades som gästprofessor vid CBM den 26 januari i år. Samtidigt lanserades det stora etnobiologiska projektet som Paul Cox är vetenskaplig ledare för.
Publicerad i NR 1 1998 | ÅRG 3 (sida 9)
Av: Anna Burman
Historia kan hjälpa oss att förstå nuet. När det gäller ekosystem och människans påverkan på dem finns det många lärdomar att dra från det som har varit.
Publicerad i NR 1 1998 | ÅRG 3 (sida 6)
Av: Anna Burman
Ordet ”djurpark” har i mångas öron en negativ klang. Men parkerna är numera en del av naturvården och de spelar en stor roll för kunskapsspridning om djur och natur.
Publicerad i NR 1 1998 | ÅRG 3 (sida 5)
Av: Anna Burman
Svensk miljöbrottsbekämpning får ofta kritik för sina brister. Olagliga oljeutsläpp är ett exempel på ett ständigt återkommande brott som förstör växter, djur och natur.
Publicerad i NR 1 1998 | ÅRG 3 (sida 4)
Av: Anna Burman
Bevarandet av den biologiska mångfalden är en uppgift som går tvärs igenom samhällets sektorer. Men på högskolenivå är det ovanligt att ”ickebiologer” kommer i kontakt med begreppet.
Publicerad i NR 1 1998 | ÅRG 3 (sida 4)
Av: Anna Burman
För några år sedan fick svenska poliser i princip ingen utbildning alls om natur och miljö. På senare tid har dock situationen förbättrats något.
Publicerad i NR 1 1998 | ÅRG 3 (sida 3)
Av: Anna Burman
Nu är Sveriges första magisterkurs i biologisk mångfald igång. De tolv studenterna var fulla av förväntan när de anlände till Uppsala och CBM den 19 januari i år.
Publicerad i NR 3 1999 | ÅRG 4 (sida 15)
Av: Anna Burman
Det finns en hel del kunskap och spännande forskning om samisk etnobiologi. Det var tydligt vid det tvådagarssymposium som CBM m fl arrangerade i juni på Ájtte, Svenskt Fjäll- och Samemuseum i Jokkmokk. Bredden bland…
Publicerad i NR 3 1999 | ÅRG 4 (sida 13)
Av: Anna Burman
EU-kommissionen har nyligen granskat Sveriges och Finlands förslag till EU:s nätverk av värdefulla naturområden, Natura 2000. För Sveriges del konstaterades en hel del brister och Sverige måste nu komplettera sitt förslag.
Publicerad i NR 3 1999 | ÅRG 4 (sida 8)
Av: Anna Burman
Ett enskilt skogsbestånd är ju egentligen ingen isolerad företeelse – växter och djur ser inte till administrativa gränser. Om skogsbruket planeras utifrån ett landskapsperspektiv kan insatserna bli effektivare för både naturvård och virkesproduktion.
Publicerad i NR 3 1999 | ÅRG 4 (sida 5)
Av: Anna Burman
Naturvårdsverkets och länsstyrelsernas arbete med att skydda värdefull natur har stora brister, enligt en rapport från Riksrevisionsverket, RRV.
Publicerad i NR 3 1999 | ÅRG 4 (sida 3)
Av: Anna Burman
De skogsområden som har utpekats som nyckelbiotoper för bevarandet av den biologiska mångfalden utgör mindre än en procent av den privatägda produktiva skogsmarken. Dessa områden är givetvis viktiga att bevara, men att skydda enbart dem…
Publicerad i NR 2 1999 | ÅRG 4 (sida 8)
Av: Anna Burman
Spanien är ett av de länder i Europa som fortfarande har kvar ett traditionellt, småskaligt jordbruk och därmed många unika naturoch kulturvärden. Här finns bl a den vidsträckta dehesan med sina vackra korkekar.
Publicerad i NR 1 1999 | ÅRG 4 (sida 7)
Av: Anna Burman
Tor-Björn Larsson, Naturvårdsverket, är positiv till hur forskning om biodiversitet beaktas i EU:s femte ramprogram. – Det blir helt klart större möjligheter till forskning som berör biologisk mångfald, säger han. Biologisk mångfald är t ex…
Publicerad i NR 2 1999 | ÅRG 4 (sida 3)
Av: Anna Burman
Sveriges första miljöstödsprogram inom EU är snart till ända och en utredning arbetar nu med att utforma ett nytt femårigt program. Samtidigt omarbetas hela EU:s gemensamma jordbrukspolitik.
Publicerad i NR 1 1999 | ÅRG 4 (sida 12)
Av: Anna Burman
När Berthåga kyrkogård utanför Uppsala byggs ut är det ingen vanlig kyrkogård som skapas. Målet är att åstadkomma ett levande och varierat parkområde, där olika naturtyper vävs in och delar av det historiska odlingslandskapet återskapas.
Publicerad i NR 1 1999 | ÅRG 4 (sida 9)
Av: Anna Burman
Flera naturvårdsorganisationer och myndigheter i Sverige bedriver artbevarandeprojekt av olika slag. Det är ofta ett sätt att fästa allmänhetens uppmärksamhet på hoten mot olika miljöer, växter och djur. Vissa arter blir helt enkelt symboler för…
Publicerad i NR 1 1999 | ÅRG 4 (sida 3)
Av: Anna Burman
Temat för 1998 års Mångfaldskonferens var restaurering av biotoper. Den fullsatta aulan i Lunds stadshall visade på det stora intresset som finns för detta ämne.
Publicerad i NR 4 2000 | ÅRG 5 (sida 18)
Av: Anna Burman, Anna Blomberg
Årets Mångfaldskonferens samlade nästan 200 deltagare i Linköping 5–6 oktober. Under två dagar diskuterades och förelästes det om biodiversitet i odlingslandskapet. Konferensen anordnades av CBM i samarbete med Forskningsrådsnämnden (FRN), Länsstyrelsen i Östergötland, Linköpings kommun…
Publicerad i NR 1 2001 | ÅRG 6 (sida 6)
Av: Anna Burman
Om man går igenom avhandlingar, böcker, tidningsartiklar och attitydundersökningar om våra rovdjur så står det klart att det hos en del människor finns en rovdjursrädsla. Enligt politiska beslut och internationella överenskommelser ska det finnas rovdjur…
Publicerad i NR 2 2002 | ÅRG 7 (sida 5)
Av: Anna Burman
Kommunförbundet ser gärna att staten satsar naturvårdspengar på den sociala dimensionen av naturvården och den tätortsnära naturen. Man har länge drivit den frågan och ser nu med förväntan fram emot att orden omsätts i handling…
Publicerad i NR 2 2002 | ÅRG 7 (sida 5)
Av: Anna Burman
Örjan Spansk, kommunekolog i Luleå kommun, välkomnar den föreslagna satsningen på kommunal naturvård. – Det är bra, om regeringen tycker det här är viktigt borde det kunna avspegla sig hos kommunpolitikerna också, säger han. Om…
Publicerad i NR 2 2002 | ÅRG 7 (sida 4)
Av: Anna Burman
Hur ska naturvården i Sverige se ut framöver? I en skrivelse har regeringen presenterat sina tankar, idéer och förslag kring detta. Ett av de områden som regeringen lyfter fram som viktigt är kommunal naturvård och…
Publicerad i NR 2 2002 | ÅRG 7 (sida 3)
Av: Anna Burman
Under två dagar i februari samlades drygt hundra personer i Nässjö för att diskutera naturens roll i kommunens utveckling och de svårigheter/möjligheter som finns inom kommunalt naturvårdsarbete. Mötet var ingen vanlig konferens med föreläsare utan…
