Publicerad i NR 2 1999 | ÅRG 4 (sida 2)
När vi i Sverige talar om biologisk mångfald på internationell nivå tänker vi ofta på regnskogar i Ostasien, savanner i Afrika eller korallrev i Indiska Oceanen. Ofta hoppar vi på något sätt över Europa (förutom…
Publicerad i NR 2 1999 | ÅRG 4 (sida 3)
Av: Anna Burman
<p>Sveriges första miljöstödsprogram inom EU är snart till ända och en utredning arbetar nu med att utforma ett nytt femårigt program. Samtidigt omarbetas hela EU:s gemensamma jordbrukspolitik.</p>
Publicerad i NR 2 1999 | ÅRG 4 (sida 4)
<p>Polen har en rik och varierande natur med många okända ”pärlor”. En procent är skyddat i nationalparker men även dessa områden hotas av en rad olika miljöproblem.</p>
Publicerad i NR 2 1999 | ÅRG 4 (sida 6)
Av: Ingrid Karlsson
<p>Sedan 1984 har EU-kommissionen finansierat europeisk forskning och teknisk utveckling genom fleråriga ”ram-program”. Just nu har det femte ramprogrammet påbörjats och det ska löpa från 1998–2002.</p>
Publicerad i NR 2 1999 | ÅRG 4 (sida 8)
Av: Anna Burman
<p>Spanien är ett av de länder i Europa som fortfarande har kvar ett traditionellt, småskaligt jordbruk och därmed många unika naturoch kulturvärden. Här finns bl a den vidsträckta dehesan med sina vackra korkekar.</p>
Publicerad i NR 2 1999 | ÅRG 4 (sida 10)
I Sydeuropa pågår idag ett intressant projekt vid namn ”Biodiversity of Mediterranean Lichens”. Det är ett samarbetsprojekt mellan olika universitet i Medelhavsområdet samt Österrike och Ukraina. Syftet är att göra artlistor från olika länder tillgängliga…
Publicerad i NR 2 1999 | ÅRG 4 (sida 10)
Ett nätverk av experter från 33 länder medverkar i arbetet med hotade mossor i Europa. Organisationen som heter European Committee for the Conservation of Bryophytes (ECCB) har sedan sin start i Uppsala 1990 arrangerat två…
Publicerad i NR 2 1999 | ÅRG 4 (sida 10)
Av: Björn Cederberg
Naturvårdsverket arbetar för närvarande med en översyn av fridlysningsbestämmelserna. Reglerna och arturvalet är delvis inaktuella. Nu försöker man få in ändringar som gör att den fridlysta artens växtplats eller habitat också omfattas av skyddet. Det…
Publicerad i NR 2 1999 | ÅRG 4 (sida 11)
Kärlväxtfloran har alltid haft en stark koppling till människan och otaliga är de arter som vi dagligen använder till föda, till prydnad , som ingår i läkemedel eller som vi utnyttjar på annat sätt. Den…
Publicerad i NR 2 1999 | ÅRG 4 (sida 12)
Praktiskt taget allt vårt arbete med bevarande och hållbart nyttjande av biologisk mångfald bygger på att vi har någon kunskap om mångfaldens komponenter. Vilka gener, arter och biotoper finns? Var finns de? Varför finns de…
Publicerad i NR 2 1999 | ÅRG 4 (sida 13)
Av: Eva Jansson
<p>Sverige kommer inom kort att få ett nationellt program för växtgenetiska resurser. Enligt förslaget från Jordbruksverket blir CBM samordnare av programmet. Verksamheten kommer framför allt att bedrivas i Alnarp där CBM:s nystartade enhet för domesticerad mångfald är placerad.</p>
Publicerad i NR 2 1999 | ÅRG 4 (sida 14)
Av: Håkan Tunón
<p>Den samiska kunskapen om växter och djur kommer att belysas på ett nordiskt symposium i sommar. Forskare från hela Norden har redan anmält intresse att deltaga.</p>
