Publicerad i NR 3 1997 | ÅRG 2 (sida 2)
Det här numret av Biodiverse handlar om biologisk mångfald i urbana miljöer. De gröna områdena i eller nära våra tätorter är ganska speciella när det gäller just biodiversitet. För det första är de ofta mycket…
Publicerad i NR 3 1997 | ÅRG 2 (sida 3)
Av: Anna Burman
<p>Det blir allt vanligare att landskapsplanerare och trädgårdsmästare väljer att samarbeta med biologer av olika slag. Tillsammans kan de hjälpas åt att förnya och förbättra städernas grönområden.</p>
Publicerad i NR 3 1997 | ÅRG 2 (sida 4)
Av: Anna Burman
<p>Sjöar och våtmarker har i stor utsträckning försvunnit från landskapet. Men kanske har trenden börjat vända, för nu satsar många kommuner på att återskapa och bygga nya vattenmiljöer i och kring städerna.</p>
Publicerad i NR 3 1997 | ÅRG 2 (sida 5)
Av: Kerstin Hugne
<p>I den nya plan- och bygglagen anses grönområden lika viktiga som hus och vägar. Det är en av de lagändringar som förstärker miljöfrågornas roll i den kommunala planeringen. Många kommuner håller nu på att omarbeta sina inaktuella översiktsplaner.</p>
Publicerad i NR 3 1997 | ÅRG 2 (sida 7)
Av: Anna Burman
<p>I Sverige finns det än så länge inga tydliga krav på att exploatörer ska kompensera för förstörd natur. I Tyskland har sådana krav funnits sedan 1970-talet.</p>
Publicerad i NR 3 1997 | ÅRG 2 (sida 8)
<p>Grönområden i städer ger stadsmänniskor ett värdefullt ”uterum” för fritiden, med möjligheter till både avkoppling och aktivitet. Ytterligare en funktion, som man först ganska nyligen uppmärksammat, är att parker ibland kan ha stor betydelse för bevarandet av den biologiska mångfalden. I engelska studier har man hittat en förvånansvärt stor artdiversitet bland insekterna.</p>
Publicerad i NR 3 1997 | ÅRG 2 (sida 10)
Av: Björn Cederberg
<p>Det senaste redskapet för att bedöma de rödlistade arternas överlevnadschanser är riskanalys, s.k. PVA. Det är en analysmetod där en populations olika framtida öden kan simuleras.</p>
Publicerad i NR 3 1997 | ÅRG 2 (sida 11)
Av: Björn Cederberg
Under senare tid har debattens vågor gått höga mellan naturvårdare och parkförvaltare tillsammans med andra ansvariga för kulturlandskapets trädvård. Konflikten handlar om att gamla träd i tätorter med sin begynnande röta kan utgöra en riskfaktor…
Publicerad i NR 3 1997 | ÅRG 2 (sida 12)
Av: Åsa Berggren
<p>I Lund ska kommunen tillsammans med forskare göra om en hel park. Syftet är att skapa en mera varierad parkmiljö och att öka biodiversiteten.</p>
Publicerad i NR 3 1997 | ÅRG 2 (sida 13)
Av: Anna Burman
En del av regeringens nya program för hållbar utveckling är de 5,4 miljarder kronor som under de kommande tre åren avsätts som stöd till lokala investeringsprogram. Enligt propositionen ska pengarna gå till projekt som bidrar…
Publicerad i NR 3 1997 | ÅRG 2 (sida 13)
Den långa och tungvrickande förkortningen SBSTTA syftar på Mångfaldskonventionens vetenskapliga och tekniska underorgan. I september hölls SBSTTA:s tredje möte. Syftet var att lägga en vetenskaplig grund inför nästa partskonferens, i Bratislava i maj 1998. De…
Publicerad i NR 3 1997 | ÅRG 2 (sida 14)
Av: Anna Burman
<p>Skottskog kan vara framtidens stadsskog. Den innehåller en mycket varierande miljö där stadens vilda djur, fåglar och växter kan få ett skyddat livsrum. Samtidigt skyddar den mot väder och vind och erbjuder<br /> en spännande lekplats för barn i städer.</p>
Publicerad i NR 3 1997 | ÅRG 2 (sida 15)
Av: Lena Gustafsson
Finland har startat ett stort tvärvetenskapligt forskningsprogram kallat FIBRE - Finnish Biodiversity Research Programme. Huvudsyftet är att skapa förutsättningar för forskning kring biologisk mångfald av hög internationell kvalitet. Möjligheten att tillämpa resultaten för såväl uthålligt…
