Publicerad i NR 1 1999 | ÅRG 4 (sida 2)
För att möta de olika hoten mot den biologiska mångfalden i Sverige och i övriga världen görs en hel del insatser i form av tex naturskydd och bättre jord- och skogsbruk. Ofta kan det verka…
Publicerad i NR 1 1999 | ÅRG 4 (sida 3)
Av: Anna Burman
Temat för 1998 års Mångfaldskonferens var restaurering av biotoper. Den fullsatta aulan i Lunds stadshall visade på det stora intresset som finns för detta ämne.
Publicerad i NR 1 1999 | ÅRG 4 (sida 5)
Av: Åsa Berggren
Den andra internationella konferensen om restaureringsekologi gick av stapeln 25-30 augusti i Groningen, Holland.
Publicerad i NR 1 1999 | ÅRG 4 (sida 5)
Av: Åsa Berggren
Många fjärilsarter runt om i världen minskar idag och denna trend förväntas fortsätta. Orsakerna är desamma som för många växter och djur. Två av de främsta hoten är habitatförstörelse och fragmentering pga intensifierad markanvändning. Omfattningen…
Publicerad i NR 1 1999 | ÅRG 4 (sida 6)
Av: Thomas Elmqvist
- en förening av modern forskning och traditionell ekologisk kunskap Över 40 procent av jordens vegetationsbeklädda landyta bedöms idag vara så påverkad av intensiv markanvändning att människans ekonomiska utnyttjande är kraftigt reducerat. De mest degraderade…
Publicerad i NR 1 1999 | ÅRG 4 (sida 7)
Av: Anna Burman
Tor-Björn Larsson, Naturvårdsverket, är positiv till hur forskning om biodiversitet beaktas i EU:s femte ramprogram. – Det blir helt klart större möjligheter till forskning som berör biologisk mångfald, säger han. Biologisk mångfald är t ex…
Publicerad i NR 1 1999 | ÅRG 4 (sida 8)
Av: Börje Pettersson
Utvecklingen av den svenska stammen av vitryggig hackspett är dyster. Alla analyser av artens överlevnad visar att mängden lämpliga biotoper är för liten. I ett samarbetsprojekt mellan Naturskyddsföreningens Projekt Vitryggig hackspett och skogsbolaget Stora, testas…
Publicerad i NR 1 1999 | ÅRG 4 (sida 9)
Av: Anna Burman
Flera naturvårdsorganisationer och myndigheter i Sverige bedriver artbevarandeprojekt av olika slag. Det är ofta ett sätt att fästa allmänhetens uppmärksamhet på hoten mot olika miljöer, växter och djur. Vissa arter blir helt enkelt symboler för…
Publicerad i NR 1 1999 | ÅRG 4 (sida 9)
Sedan mitten av 1900-talet har fjällgåsen (Anser erythropus) minskat katastrofalt inom sitt forna utbredningsområde i den skandinaviska fjällkedjan. Från uppskattningsvis väl 10.000 individer har beståndet krympt till en liten rest på ca 200 fjällgäss häckande…
Publicerad i NR 1 1999 | ÅRG 4 (sida 10)
Sveriges enda kvarvarande lokal för taigakrokmossa (Hamatocaulis lapponicus) kan komma att förstöras. Taigakrokmossa finns upptagen i bilaga 2 i EU’s habitatdirektiv. De arter som är med där ska i varje land säkerställas till en ”gynnsam…
Publicerad i NR 1 1999 | ÅRG 4 (sida 11)
Av: Björn Cederberg
Förekomster av rödlistade arter är ett av de mest gångbara och slagkraftiga argumenten i naturvårdsarbetet. De hotade arternas egenvärde och betydelse som indikatorer är viktiga urvalskriterier vid bedömning av naturvärden. Relativt stora insatser görs för…
Publicerad i NR 1 1999 | ÅRG 4 (sida 11)
Av: Göran Thor
Att påvisa att en blomväxt finns på en plats eller inte kan synas enkelt. Men en stor del av arterna på en plats kan finnas vilande som frön i marken och inte visa sig förrän…
Publicerad i NR 1 1999 | ÅRG 4 (sida 12)
Av: Anna Burman
När Berthåga kyrkogård utanför Uppsala byggs ut är det ingen vanlig kyrkogård som skapas. Målet är att åstadkomma ett levande och varierat parkområde, där olika naturtyper vävs in och delar av det historiska odlingslandskapet återskapas.
Publicerad i NR 1 1999 | ÅRG 4 (sida 13)
Av: Anna Gustafsson
I höstas tillbringade jag, tillsammans med 20 studenter från 15 olika länder i Afrika och Europa, en månad på en fältstation i Amanireservatet i östra Usambarabergen i nordöstra Tanzania. Där gick vi en kurs i…
Publicerad i NR 1 1999 | ÅRG 4 (sida 14)
Sverige har bestämt att våra rovdjur ska finnas kvar i landet. Frågan är hur man ska göra för att målet ska uppnås.
