Publicerad i NR 3 1999 | ÅRG 4 (sida 2)
Under många år har det pågått en het diskussion om skydd av biodiversitet i skogen. Skogsbruket använde till helt nyligen metoder som inte precis var positiva för natur- och kulturvärdena. En omsvängning har skett och…
Publicerad i NR 3 1999 | ÅRG 4 (sida 3)
Av: Anna Burman
<p>De skogsområden som har utpekats som nyckelbiotoper för bevarandet av den biologiska mångfalden utgör mindre än en procent av den privatägda produktiva skogsmarken. Dessa områden är givetvis viktiga att bevara, men att skydda enbart dem räcker inte på långa vägar.</p>
Publicerad i NR 3 1999 | ÅRG 4 (sida 4)
Av: Tomas Hallingbäck, Åke Berg, Mikael Norén, Ulf Gärdenfors
<p>Förekomsten av rödlistade arter i olika skogsmiljöer i södra Sverige ska nu analyseras närmare utifrån den genomförda delen av nyckelbiotopsinventeringen. Detta sker i samarbete mellan Skogsstyrelsen och SLU (Artdatabanken och institutionen för naturvårdsbiologi).</p>
Publicerad i NR 3 1999 | ÅRG 4 (sida 5)
Av: Anna Burman
<p>Naturvårdsverkets och länsstyrelsernas arbete med att skydda värdefull natur har stora brister, enligt en rapport från Riksrevisionsverket, RRV.</p>
Publicerad i NR 3 1999 | ÅRG 4 (sida 6)
Av: Per Angelstam
<p>Miljömålet biologisk mångfald i den svenska skogen har formulerats som att bevara livskraftiga stammar av naturligt förekommande arter. Hur man i praktiken lyckas med detta har under 1990-talet varit föremål för en omfattande och konstruktiv debatt.</p>
Publicerad i NR 3 1999 | ÅRG 4 (sida 8)
Av: Anna Burman
<p>Ett enskilt skogsbestånd är ju egentligen ingen isolerad företeelse – växter och djur ser inte till administrativa gränser. Om skogsbruket planeras utifrån ett landskapsperspektiv kan insatserna bli effektivare för både naturvård och virkesproduktion.</p>
Publicerad i NR 3 1999 | ÅRG 4 (sida 9)
Av: Pär Eriksson
<p>Runt sjön Vällen i Uppland pågår ett projekt där flera skogsbolag samverkar med naturvårdare för att planera naturvårdsarbetet i ett drygt 12 000 ha stort skogsområde.</p>
Publicerad i NR 3 1999 | ÅRG 4 (sida 10)
Av: Roger Andersson
<p>Enligt riksdagsbeslut ska alla i landet naturligt förekommande arter bevaras i livskraftiga bestånd. Men var ska man börja någonstans med de begränsade resurser som står till buds? Var finns problemen och var finns möjligheterna?</p>
Publicerad i NR 3 1999 | ÅRG 4 (sida 11)
Av: Johan Samuelsson
<p>Hugo Sjörs fick den 22 april ArtDatabankens naturvårdspris 1999 ”för en kraftfull och framgångsrik livsgärning som forskare, lärare, författare och naturvårdare där han särskilt verkat för att myrar och deras unika biologiska mångfald skall bevaras för framtiden.”</p>
Publicerad i NR 3 1999 | ÅRG 4 (sida 12)
<p>Vi är många som behöver veden i skogen och död ved är numera en bristvara i brukad skog. På ett nordiskt symposium i Umeå i juni diskuterades betydelsen av död ved i boreala skogar.</p>
Publicerad i NR 3 1999 | ÅRG 4 (sida 13)
Av: Anna Burman
<p>EU-kommissionen har nyligen granskat Sveriges och Finlands förslag till EU:s nätverk av värdefulla naturområden, Natura 2000. För Sveriges del konstaterades en hel del brister och Sverige måste nu komplettera sitt förslag.</p>
Publicerad i NR 3 1999 | ÅRG 4 (sida 14)
Av: Björn Cederberg, Mats Höggren
<p>Sandödlan har nyligen förärats med ett åtgärdsprogram av Naturvårdsverket. Artens situation och roll som ”paraplyart” belystes vid ett seminarium arrangerat av CBM och ArtDatabanken i april.</p>
Publicerad i NR 3 1999 | ÅRG 4 (sida 15)
Av: Anna Burman
Det finns en hel del kunskap och spännande forskning om samisk etnobiologi. Det var tydligt vid det tvådagarssymposium som CBM m fl arrangerade i juni på Ájtte, Svenskt Fjäll- och Samemuseum i Jokkmokk. Bredden bland…
