Publicerad i NR 1 1998 | ÅRG 3 (sida 2)
Det här numret av Biodiverse handlar om undervisning och information inriktad på biologisk mångfald. Vi vill visa hur viktigt det är att kunskapen om den biologiska mångfalden når ut i samhället på olika sätt. Men…
Publicerad i NR 1 1998 | ÅRG 3 (sida 3)
Av: Anna Burman
<p>Nu är Sveriges första magisterkurs i biologisk mångfald igång. De tolv studenterna var fulla av förväntan när de anlände till Uppsala och CBM den 19 januari i år.</p>
Publicerad i NR 1 1998 | ÅRG 3 (sida 4)
Av: Anna Burman
<p>För några år sedan fick svenska poliser i princip ingen utbildning alls om natur och miljö. På senare tid har dock situationen förbättrats något.</p>
Publicerad i NR 1 1998 | ÅRG 3 (sida 4)
Av: Anna Burman
<p>Bevarandet av den biologiska mångfalden är en uppgift som går tvärs igenom samhällets sektorer. Men på högskolenivå är det ovanligt att ”ickebiologer” kommer i kontakt med begreppet.</p>
Publicerad i NR 1 1998 | ÅRG 3 (sida 5)
Av: Anna Burman
<p>Svensk miljöbrottsbekämpning får ofta kritik för sina brister. Olagliga oljeutsläpp är ett exempel på ett ständigt återkommande brott som förstör växter, djur och natur.</p>
Publicerad i NR 1 1998 | ÅRG 3 (sida 6)
Av: Anna Burman
<p>Ordet ”djurpark” har i mångas öron en negativ klang. Men parkerna är numera en del av naturvården och de spelar en stor roll för kunskapsspridning om djur och natur.</p>
Publicerad i NR 1 1998 | ÅRG 3 (sida 7)
Av: Staffan Åkeby
Skånes Djurpark är en modern djurpark för enbart nordiska djur. Ett mål är att visa upp djuren ”i sina naturliga omgivningar”, som det står i djurparksstiftelsens stadgar. Ett annat ändamål är ”att hos allmänheten –…
Publicerad i NR 1 1998 | ÅRG 3 (sida 8)
Av: Mats Höggren
<p>Svenska populationer har ofta en unik genetisk struktur. Det visar en rapport från Naturvårdsverket som presenterades på ett genetikseminarium i Uppsala i vintras.</p>
Publicerad i NR 1 1998 | ÅRG 3 (sida 9)
Av: Anna Burman
<p>Historia kan hjälpa oss att förstå nuet. När det gäller ekosystem och människans påverkan på dem finns det många lärdomar att dra från det som har varit.</p>
Publicerad i NR 1 1998 | ÅRG 3 (sida 10)
Av: Björn Cederberg
<p>Två nätfjärilsarter omfattas av EU´s habitatdirektiv. De tillhör de arter vars förekomster ska vara vägledande vid urvalet av områden inom Natura 2000systemet. Sveriges urval av Natura 2000-områden kommer under hösten att utvärderas av EU-kommissionen.</p>
Publicerad i NR 1 1998 | ÅRG 3 (sida 11)
Av: Johan Samuelsson
<p>På bara några år har internet blivit ett ovärderligt verktyg för många. För ArtDatabanken är det ett utmärkt medium i arbetet med aktuell information som ständigt behöver uppdateras.</p>
Publicerad i NR 1 1998 | ÅRG 3 (sida 11)
Av: Johan Samuelsson
Europas botanister har påbörjat en kraftsamling för att rädda Europas flora. Detta sker inom ramen för nätverket Planta Europa. Grunderna för detta arbete lades vid konferensen Planta Europa 95 i Hyères i Frankrike. Där enades…
Publicerad i NR 1 1998 | ÅRG 3 (sida 12)
Av: Anna Burman
<p>Etnobotanikern professor Paul Alan Cox, USA, installerades som gästprofessor vid CBM den 26 januari i år. Samtidigt lanserades det stora etnobiologiska projektet som Paul Cox är vetenskaplig ledare för.</p>
Publicerad i NR 1 1998 | ÅRG 3 (sida 13)
Av: Anna Burman
<p>Den 9 januari invigdes det nya kunskapscentrat Naturicum i Uppsala. Invigningen bjöd på tal, mat, musik och miljöministerbesök.</p>
Publicerad i NR 1 1998 | ÅRG 3 (sida 15)
Av: Björn Helander
<p>I Biodiverse nr 4-97 rapporterade Björn Cederberg om svårigheterna att genomföra vinterutfodring av örnar genom de nya regler som införts. Det aktuella läget är följande.</p>
