Publicerad i NR 4 1996 | ÅRG 1 (sida 2)
CBM ska engagera sig i både den vilda biodiversiteten (motsvarar till stor del naturvårdsarbetet) och den domesticerade mångfalden (tyngdpunkt på att förhindra genererosion hos domesticerade djur- och växter). Kunskapsutbytet och samarbetet mellan dessa två sidor…
Publicerad i NR 4 1996 | ÅRG 1 (sida 3)
Av: Eva Thörn
<p>Nordiska Genbanken i Alnarp har som uppgift att bevara nordiska kulturväxter och deras vilda släktingar.</p>
Publicerad i NR 4 1996 | ÅRG 1 (sida 3)
Av: Birgitta Danell
<p>Nordisk genbank för husdjur finns i Oslo med uppgift att stödja och samordna nordiska insatser för att bevara husdjursraser.</p>
Publicerad i NR 4 1996 | ÅRG 1 (sida 4)
Av: Birgitta Danell
<p>Husdjursraser måste bevaras, både de just nu ekonomiskt viktiga och de s.k. lantraserna. Raserna bevaras bäst i lokala avelsprogram, som förenar genetisk utveckling med bevarandet av genresurser. Beträffande lantraser finns det många engagerade människor, men inte så mycket pengar.</p>
Publicerad i NR 4 1996 | ÅRG 1 (sida 5)
Av: Curt Matzon
<p>I naturvårdsobjekt, där syftet är att bevara helheten i ett äldre kulturlandskap, bör man använda lantraser i skötseln. På så sätt bidrar naturvården till att den biologiska mångfalden hos husdjur bevaras i sin rätta miljö.</p>
Publicerad i NR 4 1996 | ÅRG 1 (sida 6)
Av: Eva Thörn
<p>I Turkiet finns det goda förutsättningar att bevara kulturväxter och deras vilda släktingar<br /> in situ, på naturlig växtplats.</p>
Publicerad i NR 4 1996 | ÅRG 1 (sida 6)
Av: Eva Thörn
Turkiet är det rikaste landet i Europa beträffande antal växtarter. Omfattningen visas i vidstående tabell. Cirka 30% av arterna är dessutom endemiska. Turkiet är ursprungsplatsen för många kommersiellt betydelsefulla växtslag i världen, som t.ex. stråsädesslagen…
Publicerad i NR 4 1996 | ÅRG 1 (sida 7)
<p>Främmande arter som introduceras i ett område har betecknats som den näst största orsaken till utrotning av arter. Genom inträdet i EU har Sverige fått en lagstiftning, bl.a. en frihandelsklausul, vars huvudregel utgör ett stort hot mot svensk natur.</p>
Publicerad i NR 4 1996 | ÅRG 1 (sida 8)
Av: Johan Samuelsson
Inte är väl klätten, en av våra vackraste nejlikväxter, ett ogräs! Nej, vi ändrar ständigt uppfattning om vilka växter som är oönskade. Plogen hindrade fleråriga växter som blåhallon och oxtunga att vara allvarliga åkerogräs. Senare…
Publicerad i NR 4 1996 | ÅRG 1 (sida 8)
Av: Björn Cederberg
Från skogsägarhåll har man i samband med certifieringsprocessen velat tillgodoräkna sig den s.k. uppoffring man gör genom att inte avverka träd på impedimentmark. Detta framstår som ett mycket svagt försvar i skenet från en utredning…
Publicerad i NR 4 1996 | ÅRG 1 (sida 9)
Av: Björn Cederberg
Kurragömmamossa, Haplomitrium hookeri , har inte setts i Sverige sedan 1978, men påträffades igen vid Flotthöljan i Hälsingland sommaren 1996. – Endast fyra tidigare fynd har gjorts efter 1950 i Sverige, så detta var mycket…
Publicerad i NR 4 1996 | ÅRG 1 (sida 9)
Av: Mora Aronsson
Under sommar och höst 1996 har fyra försvunna arter återfunnits. Därmed har sammanlagt åtta växter och svampar som 1995 klassades som Försvunna kunnat återfinnas. Den vilda formen av selleri, Apium graveolens, växer på sandstränder och…
Publicerad i NR 4 1996 | ÅRG 1 (sida 9)
Av: Ulf Gärdenfors
Internationella naturvårdsunionen, IUCN, har nu publicerat en ny rödlista för djur. Den stora skillnaden jämfört med 1994 års lista är att man nu använt IUCN:s nya kriterier och hotkategorier. Alla världens däggdjur och fåglar har…
Publicerad i NR 4 1996 | ÅRG 1 (sida 11)
Av: Birgitta Danell
FAO (Food and Agriculture Organisation of the United Nations) har upprättat ett register över alla befintliga raser, deras numerär och viktigaste egenskaper. FAO arbetar också intensivt med att skapa ett globalt nätverk för att få…
Publicerad i NR 4 1996 | ÅRG 1 (sida 11)
Av: Birgitta Danell
I Sverige är det Jordbruksverket som har det övergripande ansvaret för husdjurens genresurser. Aktionsplaner med prioriterade insatser för olika raser håller på att ta form. Jordbruksverket hanterar EU:s miljöstöd, där en del går till djurägare…
Publicerad i NR 4 1996 | ÅRG 1 (sida 11)
Ett lands växtgenetiska resurs är de arter som människan kan använda i förädling eller i direkt odling. På lång sikt (50–100 år) kommer vårt behov av externa genresurser i förädlingen att öka starkt, tror Roland…
Publicerad i NR 4 1996 | ÅRG 1 (sida 11)
Av: Nora Adelsköld
För att säkra till gången på livsmedel och läkemedel i framtiden behöver vi tillgång till genetiskt material. Under årtusenden har detta material varit fritt, men med utgångspunkt från Biodiversitetskonventionens stadgande av staters suveräna rätt till…
