Publicerad i NR 4 1996 | ÅRG 1 (sida 11)
Av: Nora Adelsköld
För att säkra till gången på livsmedel och läkemedel i framtiden behöver vi tillgång till genetiskt material. Under årtusenden har detta material varit fritt, men med utgångspunkt från Biodiversitetskonventionens stadgande av staters suveräna rätt till…
Publicerad i NR 3 1996 | ÅRG 1 (sida 7)
Av: Nora Adelsköld
En ny kampanj med arbetsnamnet Rikare Landskap är under planering på Skogsstyrelsen. Till skillnad från föregångaren Rikare Skog, ska den nya kampanjen innehålla lika delar produktion och naturvård. Den är ett tydligt styrmedel för skogsvårdslagen.…
Publicerad i NR 3 1996 | ÅRG 1 (sida 6)
Av: Nora Adelsköld
<p>Biologisk mångfald i brukade, tempererade skogar är temat för en internationell,<br /> vetenskaplig konferens i Uppsala. Den anordnas i slutet av maj och i början av juni.</p>
Publicerad i NR 3 1996 | ÅRG 1 (sida 3)
Av: Nora Adelsköld
<p>På frivillig basis är man nu i Sverige på väg att komma överens om en lösning av certifieringsproblematiken. FSC (Forest Stewardship Council) är en internationell, oberoende organisation, som har dragit upp riktlinjer för ett uthålligt skogsbruk och för hur godkännandet av certifieringsorganen ska ske. Arbetet i den svenska FSC-arbetsgruppen går ut på att tolka riktlinjerna för svenska förhållanden.</p>
Publicerad i NR 2 1996 | ÅRG 1 (sida 11)
Av: Nora Adelsköld
Igenväxningen utgör det största hotet mot odlingslandskapets biologiska mångfald. Stimulerar man inte hävden av slåtterängar, naturbetesmarker och åkerlandskapets värdefulla småbiotoper, kommer sannolikt ytterligare arealer av dessa att växa igen. Jordbruksverkets miljöstöd för biologisk mångfald och…
Publicerad i NR 2 1996 | ÅRG 1 (sida 7)
Av: Nora Adelsköld
<p>En internationell magisterkurs i biodiversitet kan troligen starta i Sverige redan våren 1998. Det fastslog deltagarna vid ett diskussionsmöte i Uppsala härförleden.</p>
Publicerad i NR 2 1996 | ÅRG 1 (sida 3)
Av: Nora Adelsköld
<p>Att hänga med bland alla internationella organisationer, institut och mellanstatliga förehavanden inom miljövården är nästan lika svårt som att kunna allt om biologisk mångfald. För att underlätta något för våra läsare, har Biodiverse gjort följande sammanställning av akronymer (initialförkortningar). Den organisatoriska mångfalden vittnar om att miljöfrågorna berör många människor, men också om att det finns många organisationer som överlappar varandra.</p>
Publicerad i NR 1 1996 | ÅRG 1 (sida 4)
Av: Nora Adelsköld
<p>Tumlaren, den enda valarten i svenska vatten, hotas både av miljögifter och av fiskarnas bottensatta garn, där den fastnar och drunknar. Tumlaren fridlystes 1973, men har ändå blivit alltmer sällsynt. Per Berggren har i sin doktorsavhandling undersökt tumlarnas antal, tillstånd och överlevnad.</p>
Publicerad i NR 2 1997 | ÅRG 2 (sida 14)
Av: Nora Adelsköld
<p>Vid CBM:s första vetenskapliga konferens bildades ett nätverk för biodiversitetsforskare från de nordiska och baltiska länderna och från Ryssland.</p>
Publicerad i NR 2 1997 | ÅRG 2 (sida 13)
Av: Nora Adelsköld
<p>Under ett seminarium om livet i våra sötvatten togs bl.a. problematiken kring fiskodling och vattenkraftsutbyggnad upp.</p>
Publicerad i NR 2 1997 | ÅRG 2 (sida 7)
Av: Nora Adelsköld
– Hagmarker och ängar växer igen och de s.k. landskapselementen, t.ex. gamla ekar, blir färre. Detta sade Per Sjögren Gulve från Naturvårdsverket i inledningen till ett seminarium i Uppsala i CBM:s och Naturvårdsverkets regi. –…
Publicerad i NR 2 1997 | ÅRG 2 (sida 3)
Av: Nora Adelsköld
<p>Genom att röta hö från igenväxande betesmarker, våtmarker och vägrenar, slår man många flugor i en mäll.</p>
