Publicerad i NR 2 1997 | ÅRG 2 (sida 2)
Det finns en bred politisk samstämmighet i Sverige om att vi ska bevara den biologiska mångfalden i landet. Samtidigt läggs Naturvårdsverkets forskningsavdelning ner. Jag har svårt att se vilken konstruktiv strategi som ligger bakom nedläggningen.…
Publicerad i NR 2 1997 | ÅRG 2 (sida 3)
Av: Nora Adelsköld
<p>Genom att röta hö från igenväxande betesmarker, våtmarker och vägrenar, slår man många flugor i en mäll.</p>
Publicerad i NR 2 1997 | ÅRG 2 (sida 3)
Av: Lennart Svedlund
Markernas Mångfald är en informations- och utbildningskampanj för att bevara och stärka odlingslandskapets biologiska mångfald och kulturmiljövärden. Länsstyrelserna ordnar rådgivning och aktiviteter för landets jordbrukare för att öka kunskapen och intresset. Hävd och skötsel står…
Publicerad i NR 2 1997 | ÅRG 2 (sida 4)
<p>För att bevara de art- och variationsrika välhävdade betes- och slåttermarkerna måste utformningen av det svenska miljöstödssystemet ändras snarast! Detta anser WWF i ett förslag till ett framtida miljöstöd. Ett basstöd och ett toppstöd föreslås, liksom möjligheter till målstyrning.</p>
Publicerad i NR 2 1997 | ÅRG 2 (sida 5)
På senare år har ingen bok om ett naturområde i Sverige fått mig så intresserad och så angelägen att läsa vidare som Ottenby naturen och historien av Urban Ekstam, Nils Forshed och Olof Johansson (Triandrum…
Publicerad i NR 2 1997 | ÅRG 2 (sida 6)
I den Västskånska slättbygden ligger ett stort antal monumentala gravhögar från äldre bronsålder, även kallade ättehögar. Dessa har som regel aldrig varit uppodlade och utgör idag en av få kvarvarande tillflyktsorter för floran och faunan…
Publicerad i NR 2 1997 | ÅRG 2 (sida 6)
Naturlig fodermark, dvs. ogödslad, okultiverad slåtter- eller betesmark, hör till våra allra artrikaste naturtyper. Idag återstår endast fragment av fodermarkens tidigare utbredning och ett stort antal av dess arter är rödlistade. Resterande fodermarker måste därför…
Publicerad i NR 2 1997 | ÅRG 2 (sida 7)
Av: Nora Adelsköld
– Hagmarker och ängar växer igen och de s.k. landskapselementen, t.ex. gamla ekar, blir färre. Detta sade Per Sjögren Gulve från Naturvårdsverket i inledningen till ett seminarium i Uppsala i CBM:s och Naturvårdsverkets regi. –…
Publicerad i NR 2 1997 | ÅRG 2 (sida 8)
Av: Mårten Aronsson
<p>Lövängen hyser en mycket rik biologisk mångfald med sina öppna gräsytor omväxlande med träd och buskar. De senare är av avgörande betydelse, tvärtemot vad man tidigare har hävdat.</p>
Publicerad i NR 2 1997 | ÅRG 2 (sida 9)
Av: Mårten Aronsson
<p>I olika regioner i Sverige råder olika naturgivna förutsättningar, t.ex. berggrund och klimat. Detta tillsammans med kulturella skillnader i brukandet av ängarna har lett till flera typer av fastmarksängar, med olika mängd buskar och träd.</p>
Publicerad i NR 2 1997 | ÅRG 2 (sida 10)
Av: Johan Samuelsson
Filosofie jubeldoktor Nils Dahlbeck fick ArtDatabankens nyinstiftade naturvårdspris för sin ”mångåriga, storartade och inspirerande gärning som folkbildare och naturvårdare vad gäller såväl vilda växter och djur som kulturväxter och husdjur”. Priset, som delades ut för…
Publicerad i NR 2 1997 | ÅRG 2 (sida 10)
Av: Roger Andersson
Runt om i landet finns många exempel på enskilda personers engagemang och driftighet, inom eller många gånger helt utanför den offentliga naturvårdens allfarvägar. Ett viktigt syfte med ArtDatabankens konferens Flora och faunavård -97 var att…
Publicerad i NR 2 1997 | ÅRG 2 (sida 11)
Av: Johan Samuelsson
Tre nya böcker från ArtDatabanken har publicerats i slutet av april. De kan beställas hos SLU Publikationstjänst, Box 7075, 750 07 Uppsala. Fax: 018 - 67 28 54. E-post: Sune. Jingström@cf.slu.se. Priserna är inklusive moms…
Publicerad i NR 2 1997 | ÅRG 2 (sida 12)
Betesmarker är en bra miljö för groddjur. Där är födotillgången i form av insekter god och där finns dessutom ofta lämpliga, solexponerade lekvatten. De flesta groddjur kräver också permanenta vatten som är fisk- och kräftfria.…
Publicerad i NR 2 1997 | ÅRG 2 (sida 12)
Av: Per Edenhamn
För våra rödlistade groddjur spelar främst det sydsvenska odlingslandskapet en stor roll som livsmiljö. Flera arter är starkt knutna till jordbruksmarker, men skiljer sig i sina miljökrav. Nio av våra tretton svenska groddjursarter återfinns på…
Publicerad i NR 2 1997 | ÅRG 2 (sida 13)
Av: Nora Adelsköld
<p>Under ett seminarium om livet i våra sötvatten togs bl.a. problematiken kring fiskodling och vattenkraftsutbyggnad upp.</p>
Publicerad i NR 2 1997 | ÅRG 2 (sida 14)
Av: Nora Adelsköld
<p>Vid CBM:s första vetenskapliga konferens bildades ett nätverk för biodiversitetsforskare från de nordiska och baltiska länderna och från Ryssland.</p>
Publicerad i NR 2 1997 | ÅRG 2 (sida 14)
Av: Thomas Elmqvist
Professor Paul Alan Cox, USA, blir förste innehavare av en helt ny gästprofessur i miljövetenskap. Tjänsten har titeln ”Konung Carl XVI Gustafs gästprofessur i miljövetenskap” och finansieras gemensamt av Stiftelsen för internationalisering av högre utbildning…
Publicerad i NR 2 1997 | ÅRG 2 (sida 15)
Riksdagen beslutade i december 1996 om resurser för forsknings- och utvecklingsarbete inom området ekologiskt lantbruk. ”För att utveckla ekologiskt lantbruk och långsiktigt utveckla ett hållbart, bärkraftigt och ekosystemförstärkande lantbruk etablerar SLU under en försöksperiod om…
Publicerad i NR 2 1997 | ÅRG 2 (sida 16)
Av: Mats Höggren
CBM har bl.a. till uppgift att initiera och samordna externa projekt relaterade till biodiversitet. För 1997 utlyses tre bidrag från CBM till doktorandtjänster. Beloppen på 100 000 kronor vardera är avsedda att täcka en halv…
