Publicerad i NR 2 1996 | ÅRG 1 (sida 1)
Boknytt – Den levande döda veden
<p>Den levande döda veden – bevarande och nyskapande i naturen</p>
Artiklar i numret
-
-
Publicerad i NR 2 1996 | ÅRG 1 (sida 2)
EU:s jordbrukspolitik måste ändras
Det nuvarande systemet för EU-stöd till jordbruket innebär att miljöstödet bara till hälften bekostas av EU, medan det allmänna jordbruksstödet bekostas fullt ut. Idén om att vända på steken skulle kunna vara ett ordentligt steg…
-
Publicerad i NR 2 1996 | ÅRG 1 (sida 3)
Organisatorisk mångfald
Av: Nora Adelsköld
<p>Att hänga med bland alla internationella organisationer, institut och mellanstatliga förehavanden inom miljövården är nästan lika svårt som att kunna allt om biologisk mångfald. För att underlätta något för våra läsare, har Biodiverse gjort följande sammanställning av akronymer (initialförkortningar). Den organisatoriska mångfalden vittnar om att miljöfrågorna berör många människor, men också om att det finns många organisationer som överlappar varandra.</p>
-
Publicerad i NR 2 1996 | ÅRG 1 (sida 6)
Svårt samordna globalt
<p>För att förenkla det globala miljöarbetet krävs det oftast ytterligare tidsödande förhandlingar. Det skulle vara bättre att först se till att länderna inom sig är eniga och att sedan samordna arbetet inom regioner med likartade naturförhållanden. Detta anser Johan Bodegård, departementsråd vid Miljödepartementet.</p>
-
Publicerad i NR 2 1996 | ÅRG 1 (sida 6)
Växtgener på lång sikt
De växtgenetiska frågorna handlar till stora delar om tillgången till och utnyttjandet av det genetiska materialet i olika länder. Det rör utvecklingsländerna, men också vår egen försörjning med växtgener på lång sikt. För att Sverige…
-
Publicerad i NR 2 1996 | ÅRG 1 (sida 7)
Internationell kurs i biodiversitet
Av: Nora Adelsköld
<p>En internationell magisterkurs i biodiversitet kan troligen starta i Sverige redan våren 1998. Det fastslog deltagarna vid ett diskussionsmöte i Uppsala härförleden.</p>
-
Publicerad i NR 2 1996 | ÅRG 1 (sida 8)
Rödlistade arter oskyddade av lagen
Av: Björn Cederberg
<p>Tre av konventionerna som berör biologisk mångfald har inte riksdagsbehandlats och endast redan säkrade områden har anmälts till nätverket Natura 2000. Det var ett par av de saker som konferensdeltagarna på Flora- och faunavård fick höra.</p>
-
Publicerad i NR 2 1996 | ÅRG 1 (sida 9)
Boknytt
<p>I samband med konferensen Flora- och faunavård -96 kom tre färska böcker från ArtDatabanken ut i tryck. Böckerna kan samtliga beställas från SLU Publikationstjänst, Box 7075, 750 07 Uppsala. Telefon 018 - 67 11 00. Telefax 018 - 67 28 54. Epost: Inger.Blomstedt@cf.slu.se</p>
-
Publicerad i NR 2 1996 | ÅRG 1 (sida 10)
Ett lyft för svartoxen
Av: Björn Cederberg
<p>Genom att lyfta en murken stock från en avverkad skog till ett reservat, hoppas man att svartoxen kan fortsätta att föröka sig under lång tid framöver.</p>
-
Publicerad i NR 2 1996 | ÅRG 1 (sida 11)
Igenväxning största hotet
Av: Nora Adelsköld
Igenväxningen utgör det största hotet mot odlingslandskapets biologiska mångfald. Stimulerar man inte hävden av slåtterängar, naturbetesmarker och åkerlandskapets värdefulla småbiotoper, kommer sannolikt ytterligare arealer av dessa att växa igen. Jordbruksverkets miljöstöd för biologisk mångfald och…
-
Publicerad i NR 2 1996 | ÅRG 1 (sida 11)
Halvöppet landskap bäst
Av: Åke Berg
De flesta fågelarter är beroende av andra biotoper än åkrar, t.ex. diken, åkerholmar, skogsbryn eller liknande, för att kunna utnyttja åkrarna för födosök. Buskage av t.ex. en, sälg, ros och slån är mycket värdefulla. Det…
-
Publicerad i NR 2 1996 | ÅRG 1 (sida 11)
Fåglarna vinnare i hävdad mark
Av: Gunnar Rosqvist
Jag delar i stort Åke Bergs syn på vikten av buskar och buskage i jordbrukslandskapet för fåglar, men med följande invändningar. Gulsparv, ortolansparv och hämpling borde bli klara vinnare i en hävdad mark. Genom att…
