Publicerad i NR 4 2009 | ÅRG 14 (sida 2)
Av: Anna Dahlström, Tommy Lennartsson
Under historiens lopp har varje samhälle utvecklat metoder för att på bästa sätt utnyttja sina givna förutsättningar i form av klimat, naturresurser, traditioner och andra möjligheter och begränsningar. Utvecklingen av olika nyttjandeformer av naturen utgör…
Publicerad i NR 4 2009 | ÅRG 14 (sida 3)
Av: Josefina Sköld
<p>I hela Sverige ruvar övergivna torp på rika anekdoter och människoöden. Nu gläntar inventerarna på dörren till den kulturhistoriska skatt som gömmer sig på torpen.</p>
Publicerad i NR 4 2009 | ÅRG 14 (sida 4)
Av: Bosse Jönsson
<p>Biologiskt kulturarv har använts som begrepp i femton år. Nu lägger Riksantikvarieämbetet i en ny växel i sitt arbete på området.</p>
Publicerad i NR 4 2009 | ÅRG 14 (sida 6)
<p>Parker, rabatter, kyrkogårdar och andra anläggningar som kräver trädgårdsmästarens vård kallas i Riksantikvarieämbetets definition av biologiskt kulturarv för det medvetet anlagda.</p>
Publicerad i NR 4 2009 | ÅRG 14 (sida 8)
Av: Eva Jansson
<p>Odlade växter rymmer oändligt mycket mer historia och kuriosa än bara växterna i sig. De hänger samman med människans utveckling – förr och i framtiden.</p>
Publicerad i NR 4 2009 | ÅRG 14 (sida 10)
Av: Håkan Tunón
<p>Internationellt finns rejält med stöd för att värna och ta tillvara traditionell kunskap. I Sverige är det illa beställt med att leva upp till internationella konventioner på området, och ännu sämre med att värdera kunskapen och kompensera dess bärare.</p>
Publicerad i NR 4 2009 | ÅRG 14 (sida 12)
Av: Lars-Erik Edlund
<p>I en tid då vi säger att vi är på väg in i kunskapssamhället, lämnar vi i själva verket mycket rika kunskapssamhällen bakom oss, kunskapssamhällen som utgör delar av ett immateriellt kulturarv.</p>
Publicerad i NR 4 2009 | ÅRG 14 (sida 13)
Av: Anna Dahlström, Tommy Lennartsson
<p>Produktionslandskapet representerar det mest utbredda biologiska kulturarvet. Här ruvar hela ekosystemet på berättelser om historisk markanvändning.</p>
Publicerad i NR 4 2009 | ÅRG 14 (sida 15)
<p>Vårt biologiska kulturarv är det längsta kapitlet i berättelsen om människan. Inom hembygdsrörelsen lever detta arv vidare.</p>
Publicerad i NR 4 2009 | ÅRG 14 (sida 16)
Av: Anders Jacobsson
<p>Naturens mångfald är stor och bitvis svårgreppbar. För att vi ska förstå varandra är det därför viktigt att tala samma språk och att dela in naturen i hanterbara bitar.</p>
Publicerad i NR 4 2009 | ÅRG 14 (sida 17)
Av: Björn Cederberg
Denna blomfluga har ansetts vara mycket sällsynt och påträffad bara i riktigt gamla tallbestånd med flerhundraåriga träd som sakta åldras och dör. Utbredningen från Skåne till Hälsingland med stora luckor och få observationer under sen…
Publicerad i NR 4 2009 | ÅRG 14 (sida 18)
Av: Anna Dahlström, Tommy Lennartsson
<p>Det är omöjligt att känna till landskapets alla historiska hävdformer, och knappast meningsfullt att rekonstruera alla. Men för att värna biologisk mångfald måste nyckelkomponenterna identifieras och återinföras i landskapets skötsel, eller imiteras med moderna metoder.</p>
Publicerad i NR 4 2009 | ÅRG 14 (sida 20)
Av: Ulf Lindberg
<p>Kulturmiljöernas biologiska innehåll behandlas styvmoderligt om man jämför med den omsorg som visas rena kulturvärden. Det biologiska kulturarvet blir lidande i traditionell sektorsuppdelning.</p>
Publicerad i NR 4 2009 | ÅRG 14 (sida 22)
Av: Marcus Drotz, Lars Göran Nilsson
<p>Det är när omvandlingen av samhället sker under 1700–1800-talen som betingelserna ändras också för de areella näringarna. Ekonomin för fiskaren förflyttas från hushållets horisont till samhällets. Nu sätter fisken fart och är idag i centrum när samförvaltning eftersträvas.</p>
Publicerad i NR 4 2009 | ÅRG 14 (sida 24)
Av: Eva Gustavsson
<p>Artsammansättningen på kulturmarker berättar om hela landskapets historia. Att kunna läsa av detta biologiska kulturarv ger oss bättre inblick i våra förfäders vardag och hjälper oss förstå hur vi själva påverkar ekosystemen.</p>
Publicerad i NR 4 2009 | ÅRG 14 (sida 26)
Av: Tomas Ljung
<p>Gamla timmerbyggnader har blivit många hotade vedarters sista utpost. I mellersta Sverige finns världens största samlade bestånd av medeltida timmerhus.</p>
