Publicerad i NR 4 2009 | ÅRG 14 (sida 2)
Av: Anna Dahlström, Tommy Lennartsson
Under historiens lopp har varje samhälle utvecklat metoder för att på bästa sätt utnyttja sina givna förutsättningar i form av klimat, naturresurser, traditioner och andra möjligheter och begränsningar. Utvecklingen av olika nyttjandeformer av naturen utgör…
Publicerad i NR 4 2009 | ÅRG 14 (sida 3)
Av: Josefina Sköld
I hela Sverige ruvar övergivna torp på rika anekdoter och människoöden. Nu gläntar inventerarna på dörren till den kulturhistoriska skatt som gömmer sig på torpen.
Publicerad i NR 4 2009 | ÅRG 14 (sida 4)
Av: Bosse Jönsson
Biologiskt kulturarv har använts som begrepp i femton år. Nu lägger Riksantikvarieämbetet i en ny växel i sitt arbete på området.
Publicerad i NR 4 2009 | ÅRG 14 (sida 6)
Parker, rabatter, kyrkogårdar och andra anläggningar som kräver trädgårdsmästarens vård kallas i Riksantikvarieämbetets definition av biologiskt kulturarv för det medvetet anlagda.
Publicerad i NR 4 2009 | ÅRG 14 (sida 8)
Av: Eva Jansson
Odlade växter rymmer oändligt mycket mer historia och kuriosa än bara växterna i sig. De hänger samman med människans utveckling – förr och i framtiden.
Publicerad i NR 4 2009 | ÅRG 14 (sida 10)
Av: Håkan Tunón
Internationellt finns rejält med stöd för att värna och ta tillvara traditionell kunskap. I Sverige är det illa beställt med att leva upp till internationella konventioner på området, och ännu sämre med att värdera kunskapen…
Publicerad i NR 4 2009 | ÅRG 14 (sida 12)
Av: Lars-Erik Edlund
I en tid då vi säger att vi är på väg in i kunskapssamhället, lämnar vi i själva verket mycket rika kunskapssamhällen bakom oss, kunskapssamhällen som utgör delar av ett immateriellt kulturarv.
Publicerad i NR 4 2009 | ÅRG 14 (sida 13)
Av: Anna Dahlström, Tommy Lennartsson
Produktionslandskapet representerar det mest utbredda biologiska kulturarvet. Här ruvar hela ekosystemet på berättelser om historisk markanvändning.
Publicerad i NR 4 2009 | ÅRG 14 (sida 15)
Vårt biologiska kulturarv är det längsta kapitlet i berättelsen om människan. Inom hembygdsrörelsen lever detta arv vidare.
Publicerad i NR 4 2009 | ÅRG 14 (sida 16)
Av: Anders Jacobsson
Naturens mångfald är stor och bitvis svårgreppbar. För att vi ska förstå varandra är det därför viktigt att tala samma språk och att dela in naturen i hanterbara bitar.
Publicerad i NR 4 2009 | ÅRG 14 (sida 17)
Av: Björn Cederberg
Denna blomfluga har ansetts vara mycket sällsynt och påträffad bara i riktigt gamla tallbestånd med flerhundraåriga träd som sakta åldras och dör. Utbredningen från Skåne till Hälsingland med stora luckor och få observationer under sen…
Publicerad i NR 4 2009 | ÅRG 14 (sida 18)
Av: Anna Dahlström, Tommy Lennartsson
Det är omöjligt att känna till landskapets alla historiska hävdformer, och knappast meningsfullt att rekonstruera alla. Men för att värna biologisk mångfald måste nyckelkomponenterna identifieras och återinföras i landskapets skötsel, eller imiteras med moderna metoder.
Publicerad i NR 4 2009 | ÅRG 14 (sida 20)
Av: Ulf Lindberg
Kulturmiljöernas biologiska innehåll behandlas styvmoderligt om man jämför med den omsorg som visas rena kulturvärden. Det biologiska kulturarvet blir lidande i traditionell sektorsuppdelning.
Publicerad i NR 4 2009 | ÅRG 14 (sida 22)
Av: Marcus Drotz, Lars Göran Nilsson
Det är när omvandlingen av samhället sker under 1700–1800-talen som betingelserna ändras också för de areella näringarna. Ekonomin för fiskaren förflyttas från hushållets horisont till samhällets. Nu sätter fisken fart och är idag i centrum…
Publicerad i NR 4 2009 | ÅRG 14 (sida 24)
Av: Eva Gustavsson
Artsammansättningen på kulturmarker berättar om hela landskapets historia. Att kunna läsa av detta biologiska kulturarv ger oss bättre inblick i våra förfäders vardag och hjälper oss förstå hur vi själva påverkar ekosystemen.
Publicerad i NR 4 2009 | ÅRG 14 (sida 26)
Av: Tomas Ljung
Gamla timmerbyggnader har blivit många hotade vedarters sista utpost. I mellersta Sverige finns världens största samlade bestånd av medeltida timmerhus.
