Publicerad i NR 3 2001 | ÅRG 6 (sida 2)
CBM har nu tillsammans med ett antal samarbetspartner lyckats färdigställa den första delen av tre i ett bokverk om etnobiologi i Sverige. Under arbetets gång har det blivit allt tydligare att tnobiologi är ett viktigt…
Publicerad i NR 3 2001 | ÅRG 6 (sida 3)
Av: Inger Pehrson
<p>Det går att tjäna pengar på att ha sina djur på naturbete. På gården Arvebo, i sydvästra hörnet av Östergötland, kombineras skötsel av biologisk mångfald med lönsam köttproduktion.</p>
Publicerad i NR 3 2001 | ÅRG 6 (sida 4)
Av: Håkan Tunón
<p>Genom historien har människan och hennes bostäder hemsökts av ohyra. Loppor, löss och vägglöss har sugit hennes blod. I tarmsystemet har inälvsmaskar frodats medan kackerlackor och flugor har myllrat i hemmen och bland maten.</p>
Publicerad i NR 3 2001 | ÅRG 6 (sida 5)
Av: Bengt Rosén
<p>BIODOM knyter samman museer, djurparker och botaniska trädgårdar. Dagisbarn och akademiker – alla ryms de i BIDOMs arbete med lantraser och gamla kulturväxter.</p>
Publicerad i NR 3 2001 | ÅRG 6 (sida 6)
Av: Börge Pettersson
<p>På landsbygden i tropikerna spelar fortfarande djur och växter från naturen en stor roll för de enskilda hushållens försörjning av livsmedel, medicin och byggnadsmaterial. Deborah Chilimo, en av CBMs studenter, har undersökt vilka produkter från Tanzanias miomboskogar, en typ av torrskog, som två olika byar använder.</p>
Publicerad i NR 3 2001 | ÅRG 6 (sida 7)
Av: Ulrika Tjälldén
<p>I Sverige har hästen funnits vid människans sida alltsedan bronsåldern, först som religiös symbol och sedan som böndernas och arméns arbetsredskap. Än idag finns det områden där hästen är oslagbar.</p>
Publicerad i NR 3 2001 | ÅRG 6 (sida 8)
Av: Håkan Tunón
<p>I september utkom första delen av det etnobiologiska uppslagsverket för Sverige. Efter flera års arbete presenterar ett fyrtiotal författare i över 60 artiklar århundraden av traditionell kunskap.</p>
Publicerad i NR 3 2001 | ÅRG 6 (sida 10)
Av: Johan Samuelsson
<p>I juni 2001 träffades organisationer inom nätverket Planta Europa i Pruhonice, Tjeckien för att komma överens om en strategi för att bevara den vilda floran i Europa.</p>
Publicerad i NR 3 2001 | ÅRG 6 (sida 11)
Av: Ingvar Svanberg
<p>En stor andel av medicinalväxterna håller på att försvinna tillsammans med kunskapen om dem.</p>
Publicerad i NR 3 2001 | ÅRG 6 (sida 11)
Av: Johan Samuelsson
<p>Kanske fick man kalla kårar förr när skymningen lade sig och en mörk skalbagge på långa ben tassade fram på golvet i en strimma av månens sken.</p>
Publicerad i NR 3 2001 | ÅRG 6 (sida 12)
<p>Inom projektet Människan, växterna och djuren – etnobiologi i Sverige, presenteras etnobiologiska forskningsresultat i skriftserien Studia ethnobiologica.</p>
Publicerad i NR 3 2001 | ÅRG 6 (sida 13)
Av: Lars Karlsson
<p>Under de senaste åren har de vilda laxbestånden i många av Östersjöns älvar ökat kraftigt efter att tidigare ha varit starkt hotade. I vissa älvar har det till och med varit tal om sådana mängder av lekvandrande lax som inte skådats på många decennier och antalet laxungar som växer upp i älvarna har också ökat.</p>
Publicerad i NR 3 2001 | ÅRG 6 (sida 14)
Av: Tommy Ek, Magnus Wadstein
<p>Länsstyrelsen och skogsvårdsstyrelsen i Östergötland inledde 1995 ett framgångsrikt samarbete för att effektivt identifiera och skydda viktiga nyckelbiotoper i skogsmark.</p>
Publicerad i NR 3 2001 | ÅRG 6 (sida 15)
Ingen vet exakt vad som händer i dessa ekosystem där bara smådjur och växter finns kvar, men klart är att regnskogen bli artfattigare – inte bara på däggdjur, utan även på växter och andra djur.…
Publicerad i NR 3 2001 | ÅRG 6 (sida 15)
Det svenska landskapet har förändrats drastiskt sedan industrialismen och fortsätter att förändras, men i nya spår. Vad händer med landskapet som helhet när delarna förändras? Vilka problem kan storskaliga landskapsförändringar föra med sig? I tolv…
