Publicerad i NR 4 2001 | ÅRG 6 (sida 2)
Här på ledarplats har jag tidigare främst skrivit om hur vi kan bevara och hållbart nyttja den biologiska mångfalden. Det är en hel del organisationer och myndigheter som sysslar med biologisk mångfald. Hur har då…
Publicerad i NR 4 2001 | ÅRG 6 (sida 3)
<p>Att hållbart nyttja naturens resurser är att sköta dem klokt. Enligt Konventionen om biologisk mångfald (CBD) måste också resurserna fördelas rättvist. CBD undertecknades av svenska regeringen 1992, men går genomförandet framåt?</p>
Publicerad i NR 4 2001 | ÅRG 6 (sida 4)
<p>De flesta naturvårdsprojekt ger inte en helhetsbild av hur man generellt kan få en bättre naturvård. Men det gör ”Naturvårdskedjan”, ett nytt forskningsprogram som koordineras av CBM. Där sammanfogas mål, styrmedel, åtgärder och utvärdering – fyra viktiga länkar i naturvårdskedjan.</p>
Publicerad i NR 4 2001 | ÅRG 6 (sida 6)
Av: Roger Svensson
<p>Gårdar läggs ner och allt färre betande djur håller landskapet öppet. Hur kan vi behålla våra vackra och artrika ängar och hagar samtidigt som lantbrukarna tjänar på sin produktion? Det vill det CBM-koordinerade och tvärvetenskapliga forskningsprogrammet HagmarksMISTRA ta reda på.</p>
Publicerad i NR 4 2001 | ÅRG 6 (sida 7)
Av: Börge Pettersson, Ingvar Backéus
<p>CBM kartlägger naturresursanvändningen i afrikanska områden där torrskogarna trängs undan som ett resultat av den snabba befolkningstillväxten.</p>
Publicerad i NR 4 2001 | ÅRG 6 (sida 8)
Av: Eva Jansson
<p>Det är bråttom. Gamla grönsakssorter försvinner och med dem en del av vårt kulturarv. Programmet för odlad mångfald (POM) jobbar för att rädda frömaterial av våra kulturväxter in i framtiden.</p>
Publicerad i NR 4 2001 | ÅRG 6 (sida 9)
Av: Håkan Tunón
<p>Hur man i äldre tider har nyttjat och förvaltat landskapet och dess resurser kan vara värdefull kunskap för att bevara dagens biologiska mångfald. Vid CBM pågår projektet ”Människan, växterna och djuren – etnobiologi i Sverige”, som dokumenterar gammal kunskap om just detta.</p>
Publicerad i NR 4 2001 | ÅRG 6 (sida 12)
Kvinnor värdesätter sitt skogsinnehav minst lika högt som män. I vissa avseenden faktiskt högre, som t.ex. när det gäller möjligheterna att använda skogen för rekreation, för boende och till husbehovsvirke och ved, liksom möjligheten att…
Publicerad i NR 4 2001 | ÅRG 6 (sida 12)
Av: Roger Andersson
<p>Nu ska den norska floran och faunan få sin egen artdatabank! Den ska upprättas under 2002, och man räknar med att den ska vara fullt bemannad under 2003. Den inrättas som en självständig enhet på Vitenskapsmuseet i Trondheim.</p>
Publicerad i NR 4 2001 | ÅRG 6 (sida 13)
Aspen (Aspius aspius) tillhör karpfiskarnas familj och är bland dessa, näst karpen, den största arten i Europa. Den kan bli 1,2 meter lång och nå en vikt på dryga 10 kg. I Sverige är aspen…
Publicerad i NR 4 2001 | ÅRG 6 (sida 14)
Av: Mats Höggren, Veronika Areskoug
<p>Tyfonen hade lamslagit Sumatra under flera dagar. Just när Reza Lubis skulle köra av den lilla färjan sköljde en enorm våg in över hamnen och drog med sig fartyget ut.</p>
Publicerad i NR 4 2001 | ÅRG 6 (sida 15)
Av: Ingvar Svanberg
<p>Att använda sig av tredje världens naturresurser för att hitta verksamma läkemedelssubstanser har karakteriserats som moderna tiders piratdåd. Läs mer om detta och om ismannens matvanor i två nya böcker, som presenteras här.</p>
Publicerad i NR 4 2001 | ÅRG 6 (sida 16)
Av: Johnny de Jong
<p>Hur det står till med den biologiska mångfalden i skogen och vilken hänsyn det svenska skogsbruket tar till den, är frågor som CBM:s nya skogsprojekt ska utreda.</p>
Publicerad i NR 4 2001 | ÅRG 6 (sida 17)
Av: Eva Jansson
<p>På Bo01 i Malmö, har en vinnare i tävlingen ”Gröna gårdar – vilda grannar” korats. Syftet med tävlingen var att utse den bostadsgård som på bästa sätt gynnar den biologiska mångfalden, samtidigt som den är vacker och fungerar för den mänskliga brukaren.</p>
Publicerad i NR 4 2001 | ÅRG 6 (sida 17)
Av: Eva Jansson
<p>Idag kommer planering av bostadsgårdar in för sent i byggprocessen, utan kommunikation med vare sig arkitekter eller byggherrar. De ansvariga för de gröna frågorna på Bo01 i Malmö, med mässplanechef Agneta Persson i spetsen, ville ändra på detta.</p>
Publicerad i NR 4 2001 | ÅRG 6 (sida 18)
Av: Anna Blomberg
<p>Har biologisk mångfald någon betydelse för turismen? Är turismen ett hot eller en möjlighet för biodiversiteten? FN har utnämnt 2002 till det internationella ekoturismåret, men CBM tjuvstartade turismdiskussionen på sin Mångfaldskonferens, som i år handlade om turism och biologisk mångfald. Konferensen hölls i Östersund 27–28 september 2001.</p>
