Publicerad i NR 4 2006 | ÅRG 11 (sida 2)
Det står alltmer klart att jordbruksmarken i Sverige inte är en överskottsresurs. Inte minst i debatten om bioenergin uppmärksammas detta faktum. Det är många funktioner som landskapet ska stå för och vi behöver en planering…
Publicerad i NR 4 2006 | ÅRG 11 (sida 3)
Av: Rune Andersson
<p>Vilken mångfald skall vi bevara? Vad får det kosta? Vad blir nyttan där ute i det svenska landskapet av de två miljarder kronor som årligen spenderas på bidrag, forskning och markinköp? Uppfattningarna är många och för vissa känsliga – för andra inte. Biodiverse bad Rune Andersson att göra ett – idag tyvärr alltför sällsynt – försök att kritiskt diskutera vad vi gör, och varför.</p>
Publicerad i NR 4 2006 | ÅRG 11 (sida 6)
Av: Håkan Hallander
[caption id="attachment_1429" align="alignright" width="220" caption="Hedemorahöns. Foto: Torbjörn Ebenhard"][/caption] Dagens lanthöns är lokala stickprov av vad som en gång var en sammanhängande population över hela landet där den ena varianten övergick i den andra. Tack vare…
Publicerad i NR 4 2006 | ÅRG 11 (sida 8)
Av: Anna Dahlström
<p>Naturvården kan bli mycket bättre, men då måste vi lära oss att lyssna till historien. Om historisk markanvändning kombineras med ekologisk kunskap kan vi bevara och förstärka den biologiska mångfalden både i gräsmark och i skogmark.</p>
Publicerad i NR 4 2006 | ÅRG 11 (sida 10)
Av: Oloph Demker
<p>I november försvarade Tomas Gustafson sin avhandling om strandängsfåglar. ”Håll strandängarna fria från träd och buskar” är hans råd till naturvårdare.</p>
Publicerad i NR 4 2006 | ÅRG 11 (sida 12)
Av: Karin Persson
<p>Lökar och knölar har odlats i Sverige sedan medeltiden. Vid Programmet för odlad mångfald samlas kunskapen om dessa gamla växtsorter.</p>
Publicerad i NR 4 2006 | ÅRG 11 (sida 13)
Av: Göran Dalin, Nilla Nilsdotter-Linde
<p>När vallar, ängar och hagmarker står som grönast 9–12 juni 2008, samlas forskare, rådgivare, beslutsfattare och företagare i Uppsala för att bevista EGF 2008, en internationell konferens på temat ”Grassland”.</p>
Publicerad i NR 4 2006 | ÅRG 11 (sida 14)
<p>Fjällturismen blomstrar men hur ska vi ha råd att rädda blårödlingen?</p>
Publicerad i NR 4 2006 | ÅRG 11 (sida 15)
[caption id="attachment_1469" align="alignright" width="132" caption="Jan Terstad. Foto. Anna Grafind"][/caption] ArtDatabanken breddar sin verksamhet genom att starta ett nytt program för naturtyper och naturvård. Programmet kommer bl.a. att arbeta med uppföljning och rapportering i enlighet med…
Publicerad i NR 4 2006 | ÅRG 11 (sida 15)
<p>En vackert blå- eller gråblå art i ängsmark som kräver fortsatt hävd. Blårödling Entomoloma madidum är stor (4–8 cm bred), köttig och iögonfallande rödskivling. Rödskivlingarnas skivor är rosaktiga eftersom dess sporer är röda.</p>
Publicerad i NR 4 2006 | ÅRG 11 (sida 16)
Av: N. Erik Sjödin, Jan Bengtsson, Karin Ahrné, Maj Rundlöf
<p>Jordbrukets intensifiering har lett till stora förluster av biologisk mångfald – inte minst insekter. Sverige kan behålla sina pollinerande insekter om variation av naturtyper bevaras i jordbrukslandskapet.</p>
Publicerad i NR 4 2006 | ÅRG 11 (sida 17)
Betestrycket i många svenska hagmarker är för hårt. Miljöersättningssystemet – som betalar brukarna för skötseln av landskapet – leder alltför ofta till ett betestryck där mycket få växter får blomma och sätta frö. Många av…
Publicerad i NR 4 2006 | ÅRG 11 (sida 20)
Av: Håkan Hallander, Håkan Tunón
<p>Så länge Sverige har haft lantbruksmyndigheter har värdet av landets inhemska husdjur förringats eller till och med förnekats. Först under de senaste två–tre decennierna har situationen börjat ljusna. Lantraserna har bevarats, men av enskilda eldsjälar och gräsrotsorganisationer.</p>
Publicerad i NR 4 2006 | ÅRG 11 (sida 22)
<p>Är det dags att staten tar hand om växtförädlingen för svenska förhållanden? Förädlingsföretagen flyr den svenska marknaden, som är alldeles för liten för att vara bärkraftig.</p>
Publicerad i NR 4 2006 | ÅRG 11 (sida 24)
Av: Pernilla Malmer
<p>Idag förvaltar miljontals bönder i tysthet ett ovärderligt genetiskt arv. Om vi lär oss att använda den odlade mångfalden lite klokare, kommer vi att klara försörjningen av en god och varierad kost även i framtiden.</p>
Publicerad i NR 4 2006 | ÅRG 11 (sida 26)
Av: Lars Berg
<p>Varför finns ingen internationell expertpanel för biologisk mångfald? frågar sig ett antal forskare i Nature. En världsomfattande diskussion pågår just nu om ur en sådan organisation skulle kunna se ut.</p>
Publicerad i NR 4 2006 | ÅRG 11 (sida 28)
Sverige ratificerade konventionen om biologisk mångfald 1993 och har sedan dess löpande utvärderat hur konventionsarbetet går i Sverige. Sekretariatet för mångfaldskonventionen begär emellanåt in statusrapporter från konventionsländerna, och den tredje nationella avrapporteringen från Sverige blev…
Publicerad i NR 4 2006 | ÅRG 11 (sida 28)
ildbin är en starkt hotad insektsgrupp som är aktuell i Europeiskt naturvårdsarbete. Många arter av vildbin har gått tillbaka på grund av odlingslandskapets förändringar. I arbetet med att rädda, vårda och bevara ekosystem spelar tillgång…
