Publicerad i NR 1 2003 | ÅRG 8 (sida 2)
Främmande arter som kommer in i Sverige kan väcka mycket olika känslor. En spontant hitflugen vadare från östra Sibirien, t.ex. en skedsnäppa, skulle väcka stor positiv uppmärksamhet. Fågelskådare skulle vallfärda och trycket på t.ex. hyrbilsfirmor…
Publicerad i NR 1 2003 | ÅRG 8 (sida 3)
<p>CBM arbetar nu med ett uppdrag från regeringen att granska Sveriges genomförande av Mångfaldskonventionen inom tre olika områden. Detta temanummer av Biodiverse ger inblick i CBM:s arbete med deluppdraget om främmande arter och genotyper.</p>
Publicerad i NR 1 2003 | ÅRG 8 (sida 4)
<p>Främmande arter är en komplex fråga och en lång rad organisationer och mellanstatliga avtal har adresserat problemet, vilket sker på alla nivåer från den globala till den lokala.</p>
Publicerad i NR 1 2003 | ÅRG 8 (sida 5)
<p>Effekterna av främmande arter på den biologiska mångfalden uppmärksammas i miljöarbetet båda internationellt och nationellt. Naturvårdsverket är den övergripande nationella myndigheten inom denna fråga och hela naturområdet.</p>
Publicerad i NR 1 2003 | ÅRG 8 (sida 6)
<p>Energieffektiva godstransporter med fartyg har en omfattning och betydelse för välfärden som gemene man sällan ägnar en tanke. De gånger sjöfarten omnämns i massmedia är det i samband med oljeutsläpp. Problem med olja är dock i avtagande. Sjöfartens stora och mest svårlösta miljöproblem är transporterna av främmande arter.</p>
Publicerad i NR 1 2003 | ÅRG 8 (sida 7)
<p>Inte bara människor nyttjar vägarna för att förflytta sig. Även växter använder vägkanterna för att sprida sig runt i landet . Så har det varit sedan historisk tid. Vägkanternas flora ligger idag på Vägverkets bord.</p>
Publicerad i NR 1 2003 | ÅRG 8 (sida 8)
Av: Per Milberg
<p>Parallellt med förstörelsen av habitat håller något principiellt nytt också på att ske i livets utveckling på jorden: människan har nämligen flyttat arter till platser där de tidigare inte funnits, och dit de aldrig skulle ha tagit sig på egen hand.</p>
Publicerad i NR 1 2003 | ÅRG 8 (sida 9)
<p>Skogsstyrelsens nyckelbiotopsinventering och dess förhållande till förekomsten av rödlistade arter har under det gångna året alltmer ifrågasatts av skogsnäringen.</p>
Publicerad i NR 1 2003 | ÅRG 8 (sida 9)
Av: Johan Samuelsson
<p>Denna vackert grönmarmorerade padda blir högst 10 cm lång. Den har östlig utbredning i områden med kontinentalt klimat d.v.s. hög sommartemperatur och kalla vintrar.</p>
Publicerad i NR 1 2003 | ÅRG 8 (sida 10)
Av: Karin Martinsson
<p>Många trädgårdsodlare faller för den pampiga jättebalsaminen. En lättodlad annuell som blir över 2 meter hög och har rosaröda blommor som lockar mängder av humlor. Problemet är att jättebalsamin inte stannar i trädgården, utan sprider sig ut i omgivningen.</p>
Publicerad i NR 1 2003 | ÅRG 8 (sida 11)
Av: Johan Höglund
<p>I slutet av 1980-talet fick Sverige ett ovälkommet besök. Det var en centimeterstor parasitär rundmask som lever i simblåsan hos ål. Normalt förekommer den i Stilla havsområdet, men nu återfanns den i Italien. Import av smittad japansk ål för odling i Sydeuropa var sannolikt orsaken.</p>
Publicerad i NR 1 2003 | ÅRG 8 (sida 12)
<p>Människan har under alla tider medvetet eller omedvetet hjälpt vattenorganismer att sprida sig till nya områden. Eftersom de ofta lever under ytan kan det dröja år efter introduktionen innan en nytillkommen akvatisk art upptäcks.</p>
Publicerad i NR 1 2003 | ÅRG 8 (sida 13)
Av: Håkan Tunón
<p>Fiskeriverket är den myndighet som ansvarar för fiske, vattenbruk och fiskevård. De utarbetar riktlinjer för utplantering av främmande fisk, kräft- och blötdjur. Men vilka är målen och riktlinjerna för denna verksamhet?</p>
Publicerad i NR 1 2003 | ÅRG 8 (sida 14)
Av: Ingrid Åkesson
<p>Jordbruksverket (SJV) är den myndighet som utarbetar reglerna på exempelvis växtskyddsområdet och som ansvarar för att de efterlevs. På vissa andra områden, som när det gäller införsel av djur eller CITES-ärenden, är SJV administrativ myndighet.</p>
Publicerad i NR 1 2003 | ÅRG 8 (sida 15)
<p>Vad det är som kommer att hända ekologiskt när en främmande organism dyker upp i den svenska naturen är svårt att förutsäga. Hur kommer ekologin att påverkas? Hur restriktiv med introduktioner bör man vara?</p>
Publicerad i NR 1 2003 | ÅRG 8 (sida 16)
Av: Lars Lindqvist
<p>Man försöker ofta undvika att använda sig av kemiska bekämpningsmedel och tanken är att biologiska bekämpningsmedel är att föredra. Att använda naturliga fiender måste väl vara bättre? Men vilka risker finns det med att sprida främmande nyttoorganismer i dessa sammanhang?</p>
Publicerad i NR 1 2003 | ÅRG 8 (sida 17)
Av: Håkan Tunón
Erik Millstone och Tim Lang har skrivit boken ”The Atlas of Food: Who eats what, where and why” (Earthscan, 2003). En bok som med tabeller, kartor och grafer visar hur världens matproduktion och matkonsumtion är…
Publicerad i NR 1 2003 | ÅRG 8 (sida 18)
<p>Det genmodifierade Gyllene riset har orsakat mängder med debattinlägg rörande genteknologi och växtförädling. Det kan också fungera som exempel på problem som orsakas av internationella fördrag och konventioner och att de inte alltid är samstämda.</p>
Publicerad i NR 1 2003 | ÅRG 8 (sida 20)
Det är inte bara de främmande djuren som kan framkalla mörka tankar hos människor. Även de naturligt förekommande djuren i vår fauna kan väcka hatiska känslor, speciellt om de konkurrerar med människans utkomst eller inkräktar…
